Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vilket år utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är anakronistisk eftersom det finns en rad detaljer som inte passar ihop. Därför kan man inte säga att den utspelar sig ett visst årtal, men Tage Danielsson själv har sagt att det är på 1940-talet.

Tage Danielsson skrev Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i samband med Sagor för barn över 18 år som kom 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

Till julafton 1975 hade Per Åhlin tecknat en film av Sagan som sedan dess sänts varje julafton.

wp-1450915874318.jpg

Enligt sagan så utspelar sig berättelsen:

en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna.

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Många av detaljerna ger vid hand att filmen skulle utspelas under andra världskriget.

Andra detaljer som skulle kunna användas som tidsmarkörer är:

Flera detaljer pekar dock på att historien tilldrar sig senare under 1900-talet.

Dock säger sagans författare Tage Danielsson i en intervju med Svenska Dagbladet året då filmen har premiär i teve att:

Det gör inget att sagan nu är 11 år för den utspelar sig i alla fall i förfluten tid. På 40-talet.

Således kan man dra slutsatsen att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är en tidlös saga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap), uppdaterad 2020-12-28

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24

Profilbild för Okänd

När börjar julkalendern i SVT 2011?

av

Kort svar: Första avsnittet av SVT:s julkalender sänds torsdag 1 december kl. 07.15 (och repris 18.15).

När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den första advent (som ju kan vara mellan 27 november och 3 december). Sedan 70-talet har dock julkalendern i SVT istället börjat 1 december (med undantag för Klasses julkalender 1992).

Så här beskrivs årets julkalender (2011) – Tjuvarnas jul:

SVT:s julkalender 2011 heter Tjuvarnas jul och är en julsaga i Charles Dickens anda. Historien utspelar sig i Stockholm, i det förra seklet, där julen står för dörren. Stadens barn längtar efter julklappar, det stora varuhuset längtar efter att tjäna pengar – och stans tjuvliga längtar efter att stjäla!

Och den börjar alltså 07.15 den 1 december.

Källa: svt.se

Profilbild för Okänd

När är första advent 2011?

av

Kort svar: Första söndagen i advent 2011 är 27 november.

Advent är en period omfattande cirka fyra veckor som påbörjas söndagen fyra veckor före juldagen. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infall på olika datum.

Om juldagen (som i år – 2011) är på en söndag så kommer första söndagen i advent vara fyra söndagar innan, alltså 27 november. Om juldagen däremot är på en måndag (och julafton på en söndag) är första advent istället 3 december.

Att första advent infaller 27 november betyder inte att Julkalendern på SVT 2011 börjar då – årets julkalender börjar 1 december. Dock har det inte alltid varit så. Fram till mitten av 70-talet började Julkalendern (som då hette adventskalendern) alltid första advent och kunde därmed vissa år innehålla fler än 24 luckor.

Profilbild för Okänd

Vilken dag ska man tända ljus på gravarna 2026?

av

Kort svar: De allra flesta tänder gravljus på den lördag som i almanackan kallas alla helgons dag (lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november). År 2026 är det lördag den 31 oktober.

Att hedra de döda genom att tända ljus på gravarna har lokalt funnits som en tradition knuten främst till julhelgen. Under första halvan av 1900-talet blir det dock alla helgons dag som tar över som gravsmyckningsdag. Det är också i anslutning till detta som alla helgonsdag på nytt, efter att den avskaffats 1772, återfår sin status som självständig helgdag.

gravljus
Gravljus

Allhelgona är en av de äldsta kristna högtiderna vi har i Sverige och är känd sedan tidig medeltid. Ursprunget till det kyrkliga firandet av helgon i början av november finns förmodligen i en vilja hos den katolska kyrkan att göra om det folkliga firandet av döda vid vinterns början (1 november) till ett kyrkliga firande – på samma sätt som man gjort med Jesus födelsedag. Det är någonstans runt 800-talet som alla helgons dag blir en självständig helgdag i katolska kyrkan.

Från slutet av 1800-talet känner vi seden att tända ljus på gravar, men den var då knuten till julhelgen och till en början var det julgranar med brinnande ljus som tändes. Bringéus skriver:

I viss utsträckning förefaller detta bruk [med ljus i granar på gravarna] ha berett vägen för de egentliga gravljusen, som under 1950-talet blev vanligare än granar med ljus.

De tidigaste exemplen på att alla helgons dag förknippas med gravsmyckning och ljus på gravarna kan vi hitta under det tidiga 1900-talet. Det finns en hypotes om hur seden kom till Sverige. Martin Modéus skriver:

På många platser tänder man också ljus till minne av de döda, en sed som är drygt ett sekel gammal och som först lär ha förts till Sverige av italienska arbetare på Gustavbergs porslinsfabriker i Stockholm.

Att det skulle vara just italiensk porslinsarbetare ska nog tas med en stor nypa salt, men att seden på något sätt kommer från södra Europa är sannolikt. Under det fortsatta seklet blir seden att tända ljus och smycka gravarna vanligare och vanligare. På en direkt fråga från en läsare i november 1932 om vilken dag som är ”gravsmyckningsdag” så svarar man i SvD ”Alla helgons dag är gravsmyckningsdag”. Vidare skriver man i oktober 1940 att ”Bruket att tända ljus på gravarna har blivit allt mera allmänt i Sverige.”

Skrivet av Mattias Axelsson (2011-10-28, uppdaterat 2022-10-09)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

SvD 1933-11-26

SvD 1940-10-27

Profilbild för Okänd

När är Halloween 2011 i Sverige?

av

Kort svar: Ska du fira enligt amerikansk tradition är det 31 oktober som gäller. Dock kan du även fira aftonen före alla helgons dag (vilket i år är 4 november).

En av de vanligaste frågorna jag får till Högtidsbloggen i oktober är vilket datum Halloween ska firas. Problemet med att ge ett kort och rakt svar på frågan är att Halloween är en relativt sentida import från USA som delvis krockar med ett förvisso också sentida, dock något äldre bruk att fira Alla helgons dag i Sverige.

Ska man strikt följa det amerikanska firandet av Halloween så är det 31 oktober som gäller. Det är datumet som man i den anglosaxiska världen firar Halloween och det beror på att datumet är dagen före Allhelgonadagen i den västerländska kristenheten. Halloween kommer just av ordet All Hallows eve (dvs alla helgons afton – dagens före Allhelgonadagen).

Nu finns det också ett – inte så litet – förkristet inslag i Halloweenfirandet som kan spåras till Irland och firandet av övergången från sommarhalvåret till vinterhalvåret. Att dra direkta paralleller mellan nutida Halloweenfirande och förkristet firande på Irland går dock inte, mycket har hänt på vägen.

När Halloween kom till Sverige under 1990-talet blev det viss diskussion vilken dag man egentligen skulle fira det svenska Halloween. Problemet för svenska förhållande är nämligen att vi (till skillnad från övriga västerländska kristenheten) inte firar Allhelgona på Allhelgonadagen 1 november, utan har lagt till en egen dag Alla helgons dag (första lördagen i november). Problemet blir då att Alla helgons afton (alltså vårt Halloween) blir fredagen före lördagen som är Alla helgons dag. År 2011 är Alla helgons dag 5 november – alltså infaller Alla helgons afton 4 november.

Tidigare år har det förekommit diskussioner här på bloggen att vi i Sverige inte kan välja en egen dag att fira Halloween på utan måste följa det amerikanska. Problemet med att argumentera på det sättet är att vi redan valt att fira vissa högtidsdagar på datum som skiljer sig från ursprungsland. Jul firar vi ju i Sverieg den 24 december medan resten (så gott som) av världen firar 25 december. Midsommarafton infaller i Sverige alltid på en fredag (19-25 juni), medan den riktiga midsommarafton är 23 juni.

Källa: Mors dag och Halloween av Gillis Herlitz.

Profilbild för Okänd

När är eid al-fitr 2011?

av

Kort svar: Eid al-fitr påbörjas (runt) den 30 augusti 2011 och håller på i tre dagar.

Den muslimska tideräkningen skiljer sig från den västerländskt kristna (som är den dominerande i dagens globaliserade värld). Anledningen är att den kristna (eller gregorianska) tideräkningen utgår från solåret (c.a. 365 dagar på ett år) medan de muslimska tideräkningen utgår från månmånaderna (29,5 dygn). En kalender kan inte både ta hänsyn till ett jorden tar c.a 365 dygn att snurra ett varv runt jorden och att månen tar 29,5 dygn att ta sig ett varv runt jorden.

Eftersom den gregorianska kalendern följer solen och den muslimska diton följer månen så infaller de muslimska högtiderna inte på samma datum från år till år enligt den gregorianska kalendern (däremot är det såklart alltid samma datum enligt den muslimska kalendern).

Den muslimska kalendern består av tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den nionde av dessa tolv månader är Ramadan och då infaller också den för troende muslimer obligatoriska fastan. När månaden Ramadan är slut följer månaden shawwal – och det är under de tre första dagarna av shawwal som högtiden eid al-Fitr firas.

Eftersom månaden börjar i och med den första soluppgången efter att den första nymånen siktats är det inte självklart exakt när eid al-fitr börjar. Olika organisationer har tagit fram kriterier för detta t.ex. The Fiqh Council of North America och  European Council for Fatwa and Research. Enligt dem börjar shawwl tisdag 30 augusti 2011 och det blir då den första dagen för eid al-fitr.

Profilbild för Okänd

Varför heter långfredagen ”Good friday” på engelska?

av

Kort svar: Att långfredagen på engelska heter Good friday finns det ingen enhetlig förklaring till. En del menar att det kommer av en äldre betydelse av ordet good (holy) andra menar att det är God’s friday som åsyftas.

Fredagen i stilla veckan heter på svenska långfredagen eftersom det var en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset. Att långfredagen uppmärksammas inom kristendomen beror just på att det var den dagen som Jesus – enligt traditionen korsfästes och dog. Dagen har genom historien präglats av stort allvar och maten har varit därefter.

Korsfästelsen, Jesus, Bibeln, Påsk, Tro, Religion

På engelska heter långfredagen ”Good friday” – ordagrant den den goda fredagen. En sådan direktöversättning sätter fingret på det märkliga med engelskans ord för långfredagen. Hur kan det vara en ”god fredag” när det handlar om Jesus lidande och död?

Enligt Catholic Encyclopedia är betydelsen av ordet Good friday oklar:

The origin of the term Good is not clear. Some say it is from ”God’s Friday” (Gottes Freitag); others maintain that it is from the German Gute Freitag, and not specially English.

Online Etymology Dictionary skriver å sin sida:

Good Friday late 13c., from good in M.E. sense of ”holy,”

Det finns helt enkelt ingen konsensus kring ursprunget till ordet Good friday. En del menar  alltså att ordet hänger samman med God och andra att ordet good förr betydde helig.

Ett argument emot den första förklaring skulle vara att  Online Etymology Dictionary om ordet God skriver:

Not related to good.

Gypsy Scholar har försökt reda ut bakgrunden till ordet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2011-04-22)

Profilbild för Okänd

När är påsken 2011?

av

Kort svar: Påskdagen 2011 infaller den 24 april.

–> Vill du veta mer om påsken? Kolla in Högtider på Facebook <—

Årets påskfirande (2011) har vi gått och väntat på länge. Inte förrän i slutet på april närmar sig påskhelgen med fyra dagars (från långfredagen till och med annandag påsk)  sammanhållen ledighet. Påskaftonen 2011 är så sent som 23 april, vilket nästan är så sent som det alls kan vara.

Men varför är påsken på olika dagar olika år.

Till skillnad från t.ex. juldagen (25 december), valborgsmässoafton (30 april) eller nationaldagen (6 juni) infaller påskdagen på olika datum varje år. Att påsken kan infalla vilken söndag som helst mellan 22 mars och 25 april beror på att påskdagens datum bestäms av påskfullmånen. Påskdagen infaller nämligen på den söndag som kommer närmast efter påskfullmånen. Men vad är då påskfullmånen och varför ska den bestämma när påsken ska vara?

Påskfullmånen kallas den ur tabeller framräknade månen som kommer närmast efter 20 mars. Att det inte är den astronomiska fullmånen som används beror på att fullmånen infaller vid en exakt tidpunkt och därmed på olika dagar i olika tidszoner. Hade den astronomiska fullmånen användas skulle alltså påskdagen vissa år hamnat på olika datum beroende på i vilken tidszon man befunnit sig.

Tabellerna som används bygger på Metons cykel där månens faser återkommer vid samma datum med 19 års intervall. En fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019. Vilket nummer (1-19) ett visst år får räknas ut genom att man delar året med 19 och adderar resten med 1 – s.k. Gyllental.

Här följer en tabell över alla påskfullmånar mellan år 326 och år 4099.

Vet man sedan påskfullmånens datum (2010 är det 30 mars) vet man att påskdagen är den söndag som följer närmast därefter – 2010 den 4 april.

Läs även andra bloggare om , , , ,, 


Profilbild för Okänd

Hur kan man veta vilket datum påskdagen inföll ett visst år?

av

Kort svar: På Astronomical Society of South Australia (men svensk påsk är lite speciell där)

Jag fick på Högtiders facebooksida frågan när långfredagen senast inföll 22 april (vilket den gör i år – 2011). Svaret går ganska lätt att ta reda på genom att man då vet att samma år ska påskdagen infalla 24 april.

Astronomical Society of South Australia har en eminent hemsida där de listat alla datum för påskdagen mellan 1700 och 2299. Svaret på frågan när långfredagen senast inföll just 22 april är alltså 1859.

daffodil-1160922_960_720

Däremot stämmer den inte alltid för svenska förhållanden. På förslag från astronomen Anders Celsius 1739 började man i Sverige året nämligen att beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa). I Celsii almanacak för 1740 står följande i förordet:

1:mo Påskan celebreras på Söndagen som efter Astronomisk Uträkning infaller näst efter närmaste Full-Månen till Wårdagjämningen

De praktiska följderna av detta beslut (som varade fram till 1844) och det faktum att Sverige följde den julianska kalendern var bl.a. att påskdagen vissa år inföll före den kyrkliga gränsen 22 mars.

Så här finns en extra tabell för detta:

 ÅrSvensk
kalender		Gregoriansk
kalender (som inte gällde i Sverige förrän 1753)
Från 1700-1711 följde Sverige den julianska kalendern men låg en dag fel p.g.a. de successiva införandet av den gregorianska kalendern.
1700April   1April 11
1701April 21Maj   1
1702April   6April 16
1703Mars 29April   8
1704April 17April 27
1705April   2April 12
1706Mars 25April   4
1707April 14April 24
1708April   5April 15
1709April 18April 28
1710April 10April 20
1711Mars 26April   5
Mellan 1712 och 1739 följde Sverige den julianska kalendern. Från 1740  hade man sin egen beräkning av påsken – men följde fortfarande den julianska kalendern.
1740April  6April 17
1741Mars 22April   2
1742Mars 14Mars 25
1743April  3April 14
1744Mars 18Mars 29
1745April  7April 18
1746Mars 30April 10
1747Mars 22April   2
1748April  3April 14
1749Mars 26April   6
1750Mars 18Mars 29
1751Mars 31April 11
1752Mars 22April   2
Efter 1753 följde Sverige den gregorianska kalendern men hade fortfarande ett eget sätt att beräkna påsken, vilket fick betydelse 1802, 1805 och 1818.
1802April 25April 18
1805April 21April 14
1818Mars 29Mars 22

Och varför påskdagen inte infaller på samma dag varje år är en helt annan historia.

Källa: ”Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland”

Profilbild för Okänd

Vad är det för skillnad mellan dymmelonsdagen och askonsdagen?

av

Kort svar: Askonsdagen är den första dagen i påskfastan och infaller fyrtiosju dagar före påsk. Dymmelonsdagen är onsdagen i stilla veckan och infaller fyra dagar före påskdagen.

Allt som oftast förekommer det en begreppsförvirring kring två onsdagar som infaller veckorna före påsk – askonsdagen och dymmelonsdagen.

Vad är askonsdagen?

Den som kommer först i ordning är askonsdagen – fyrtiosex dagar före påsk. Askonsdagen är den första dagen i den kristna påskfastan och infaller således dagen efter fettisdagen (som i sin tur är sista dagen i fastlagen). Eftersom påsken är en rörlig högtid (påskdagen kan infalla från 22 mars till 25 april är således också askonsdagen rörlig. Som tidigast kan askonsdagen vara den 4 februari och som senast den 10 mars.

1024px-Crossofashes

Askonsdagen har fått sitt namn efter den katolska seden att strö aska över sig eller att rita ett kors i pannan med aska i inledningen av fastan som ett tecken på försakelse. I t.ex. Västerbotten åt man på Askonsdagen en gröt som kallades askgröt och som kokades på aska för att tarmarna skulle dra ihop sig och hindra hungerskänslorna.

Vad är dymmelonsdagen?

Dymmelonsdagen däremot är onsdagen som infaller närmast före påskdagen – alltså onsdagen i stilla veckan. Dymmelonsdagen kan vara som tidigast 18 mars och som senast 21 april.

När dymmelonsdagen  börjar går fastan (som ju började på askonsdagen) in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på dymmelonsdagen för att ligga nere till och med påskafton. Att hugga ved, baka bröd eller brygga öl sågs som mycket olämpligt och den som högg under de här dagarna högg bort växtligheten för det kommande året, hette det.

1024px-KyrkklockaMaglarpsNyaKyrka

Dagarna från dymmelonsdagen till och med påskafton kallades för ”dymmeln”. Vidare skulle kyrkklockorna inte låta under dymmeln så därför virade man in klockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammarordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2011-03-16)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag