Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Varför bytte menlösa barns dag namn till värnlösa barns dag?

av

Kort svar: I den svenska almanackan bytte ”menlösa barns dag” år 2000 namn till ”värnlösa barns dag” eftersom ”menlösa” ansågs ha en negativ klang.

Den 28 december eller fjärdedag jul var fram till ”den stora helgdöden” år 1772 helgdag i Sverige. Den 28 december har sedan åtminstone 400-talet också firats som en minnesdag för alla de gossebarn som Herodes, enligt en text i Bibeln, lät döda i samband med Jesus födelse.

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;

Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.

Värnlösa barns dag

I Sverige kallades den 28 december för ”menlösa barns dag”. År 2000 bytte dagen namn till ”värnlösa barns dag” eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:

I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-27)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Värnlösa barns dag” sprakradet.se (2013-10-13)

Profilbild för Okänd

Vilken dag är ”dan före dopparedan”?

av

Kort svar: Dan före dopparedan är den 23 december.

I nordisk tradition är julafton själva höjdpunkten i julfirandet. Det är på julafton (24 december) som vi delar ut julklappar, äter julmat, dansar kring julgranen, tittar på Kalle Anka och så vidare. December månad (eller egentligen från första advent) är en nedräkning och förberedelsetid inför julafton.

Under december skulle det, i det gamla bondesamhället bryggas julöl, blötas lutfisk, stoppas korv, slaktas gris och en hel massa andra saker. Numera är det andra saker (t.ex. köpa julklappar, hugga eller köpa gran och så vidare) som december handlar om.

Dopp i grytan

Den 24 december kallas populärt för dopparedan eftersom det förekom att man under julaftonsdagen doppade bröd i skinskspadet medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen. Således är det den 23 december som är ”dan före dopparedan”. Sedan mitten av 1960-talet har TV sänt uppesittarkväll dagen före julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-23)

Källa: Kättström Höök, Lena (1995) God Jul! Nordiska Museets förlag.

”Julafton” nordiskamuseet.se (läst 2013-12-23)

Profilbild för Okänd

Varför är 23 december flaggdag?

av

Kort svar: Den 23 juni är flaggdag eftersom det är drottning Silvias födelsedag.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Flagga

I almanackan från 1955 kan man t.ex. se att 13 juli är flaggdag eftersom den dåvarande drottningen Louise Monbatten firades sin födelsedag på detta datum. Sedan den 19 juni 1976 heter Sveriges drottning Silvia och hon firar sin födelsedag den 23 december.

Dock dröjde det till 1982 innan regeringen fattade beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Bland de dagar som då blev allmänna flaggdagar finns drottning Silvias födelsedag den 23 december.

Profilbild för Okänd

Varför är det en flagga med hakkors i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Att det fladdrar förbi en nazistflagga i en av de sista scenerna i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton beror på att tecknaren Per Åhlin ville ha med den som en tidsmarkör.

Varje julafton sedan 1975 har Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton varit ett stående inslag på SVT. Även om publiken inte varit lika stor som Kalle Anka och hans vänner firar jul så har det blivit en populär tradition.

Sagan handlar om hur den fjortonårige Karl-Bertil Jonsson på ”självaste julafton” tar från de rika och ger till de fattiga. Hans förmögne far – Tyko Jonsson – blir tvärilsk och tvingar sin son att åka tillbaka och be om ursäkt till de som han har stulit ifrån. Dock blir alla rika som blivit bestulna glada över vad Karl-Bertil har gjort och resan blir istället ett triumftåg.

En detalj som många reagerar över är att det i flaggsamlingen som viner över taxin som Tyko och Kar-Bertil färdas i finns en nazistflagga med ett tydligt hakkors. Flaggirlanden fick Karl-Bertil i filmen av byrådirektör H.K. Bergdahl.

Hakkorset är ju sedan 1930-talet en symbol för nazismen och varken Per Åhlin (som tecknat) eller Tage Danielsson (som skrivit sagan) har några associationer med nazismen, precis tvärtom.

ad326ebe6e7a3e5ec31e57a029379c0b

Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet (även om en hel rad anakronistiska inslag finns) och tecknaren Per Åhlin har tagit många detaljer från sin egen barndom. Under 1940-talet var hakkors vanliga i Sverige. Per Åhlin själv säger i en intervju med Aftonbladet:

När jag var grabb hade tennsoldaterna symbolen på armen. Och köpte man julgransprylar som tillverkats i Tyskland kunde man ge sig fan på att det satt ett hakkors där också. Det kommer jag ihåg.

Den röda flaggan med att hakkors i mitten var inte bara flagga för NSDAP i Tyskland utan också nationsflagga för hela landet efter nazisternas maktövertagande.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-20, uppdaterad 2014-12-25)

Källa: ”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

Profilbild för Okänd

Vem sjunger ”Ser du stjärna i det blå?” i slutet av ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”

av

Kort svar: På svenska är det Bengt Feldreich och på engelska är det Cliff Edwards som sjunger ”Ser du stjärna i det blå?” i slutet av ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”.

Det sista inslaget i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton när klockan närmar sig fyra är sången Ser du stjärnan i det blå?. I ljuset av ett rött stearinljus samlas olika Disneykarraktärer och lyssnar till sången.

Originalet heter When You Wish Upon A Star och skrevs av Leigh Harline och Ned Washington till Disneyfilmen Pinocchio. I den engelska originalversionen av filmen är det Cliff Edwards som sjunger.

Ser du stjärnan i det blå

Den 19 december 1958 sändes From all of us to all of you i USA. Programmet var ett hopklipp av korta sekvenser från olika Disneyfilmer som ramades in av Benjamin Syrsas vägledning. Som en slutpunkt i programmet framförde Benjamin Syrsa When You Wish Upon A Star.

Klockan 16:00 på julaftonen 1960 sändes en svenskdubbad version av programmet – Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Som svensk ciceron valdes Bengt Feldreich (som året innan dessutom blivit julvärd) och det var även Feldreich som fick äran att sjunga duett med Benjamin Syrsa, fast då på svenska – Ser du stjärnan i det blå.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-18)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Profilbild för Okänd

När började vi dricka julöl i Sverige?

av

Kort svar: Öl har druckits i samband med jul så länge som det har firats i Sverige. Julöl i modern mening började bryggas i slutet av 1800-talet.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. påsköl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Att drick öl i samband med jul är faktiskt den äldsta jultraditionen som vi känner till. Det är t.o.m. så att ordet ”jul” har samband med öldrickande. Första gången som ordet jul förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Uttrycket ”dricka jul” visar att drickandet av öl var starkt förknippat med julfirandet långt innan kristendomen kom till Sverige. Men även efter kristendomens intåg fortsatte ölen att vara ett viktigt inslag (vilket Olav Trygvassons påbud ovan visar).

Särskilt två dagar var förknippade med ölbryggande och öldrickandet – dels Annadagen (9 december) då julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det) och dels Tomasdagen (21 december) då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Julöl i mer modern betydelse kom till Sverige i och med industrialismens genombrott i slutet av 1800-talet. Ett av de första fabrikstillverkade julölen gjorde på Falcons bryggerier 1898 och ”originalreceptet ligger fortfarande till grund för dagens julölsproduktion i bryggeriet”. Det finns dock tidningsbelägg på annonser för fabrikstillverkat julöl även före 1898.

Numer brygger så gott som alla bryggerier ett (eller flera) julöl. Så här skriver Sveriges bryggerier om julölets smak:

Av tradition har julölet alltid varit sött, särskilt i de västra delarna av Sverige. Under senare år har emellertid sötheten avtagit något och julölen fått en mer framträdande beska.

Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget:

För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år. Idag ser den svenska ölmarknaden helt annorlunda ut; intresserade konsumenter kräver hög kvalitet och stort utbud, och branschen har anpassat sig därefter. År 2001 sålde Systembolaget ungefär 1,6 miljoner liter julöl, 2009 drygt 2,5 miljoner liter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-17, uppdaterad 2020-12-09)

Källor:

”Julölet och dess historia” Sveriges bryggerier (läst 2013-12-17)

”Klassiska julöl och smakrika varianter på årets julbord” Systembolaget (läst 2013-12-17)

Profilbild för Okänd

Vem kom på Rudolf med röda mulen?

av

Kort svar: Robert L. May, copywriter på Montgomery Ward, kom 1939 på historien om Rudolf den röda mulen. 

Jultomtens renar är i original åtta till antalet – Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen. Namnen på och antalet kommer ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

Men det finns en nionde ren –  ”the most famous reindeer of all” – Rudolph the red-nosed reindeer (eller Rudolf med röda mulen som han heter på svenska). Hur kom han till?

COVER 300

Jo, Rudolf kom inte med bland jultomtens renar förrän 1939 då en copywriter på företaget Montgomery Ward  vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder.

Historien om Rudolf med röda mulen hämtade May dels från H.C. Andersens Den fula ankungen och från sitt eget liv (May var mobbad som barn). I boken ”Rudolph the red-nosed reindeer” som kom 1939 berättas:

Although the other reindeer laugh at him because of his bright red nose, Rudolph proves his worth when he is chosen to lead Santa Claus’ sleigh on a foggy night.

Över 2 miljoner exemplar av boken delades ut under första året. Och succén bara fortsatte. Dock fick May själv inga pengar till en början eftersom det var företaget som ägde rättigheterna till karraktärern Rudolf. Men 1947 fick May rättigheterna och hans framtida försörjning var tryggad.

Sången om Rudolph the red-nosed reindeer skrevs av Mays svåger Johnny Marks och sjöngs in av Gene Autrey 1949. Autreys version är en av de mest sålda och mest spelade julsångerna någonsin  – dock inte den mest sålda, det är fortfarande White Christmas med Bing Crosby.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-16)

Källa: ”Rudolph the Red-Nosed Reindeer” snopes.com

Profilbild för Okänd

När är vintersolståndet 2013?

av

Kort svar: Vintersolståndet 2013 inträffar exakt klockan 18.11 den 21 december (svensk tid).

Solen rör sig som bekant skenbart  över himlavalvet från öster till väster under en dag. Under ett år rör sig solen också vertikalt på himlavalvet. Under sommaren står solen högt på himlen (långa dagar) och på vinter står den lågt (långa nätter).

kara_image6

Den exakta tidpunkt (på sekunden) då solen står som allra lägst på himlen kallas för vintersolståndet. Och år 2013 inträffar det exakt klockan 18.11 den 21 december (svensk tid). Den 21 december är också Tomasdagen (förr populärt kallad Tomas fylletunna).

Källa: Naval Oceanography Portal

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-12-16)

Profilbild för Okänd

Varför heter det ”julklapp”?

av

Kort svar: Ordet ”julklapp” kommer av en äldre sed att klappa (knacka) på dörren innan man slängde in gåvan genom fönstret.

Numer handlar vi svenska julklappar varje år för cirka 19 miljarder kronor. Genomsnittssvensken handlar julklappar för drygt 3000 kronor. Men varför heter det ”julklapp”?

Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade och fler kunde köpa julklappar att dela ut på julaftonens kväll. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

IMG_20141220_153855

Enligt en äldre tradition skulle man kasta in gåvan i fönstret. Så här står det i Saob:

Benämningen beror på att den /../ uppkomna seden att utdela julklappar /../ anknutits till det gamla folkliga bruket att under julen efter klappning på dörren (l. fönstret) kasta in halmfigurer o. skämtgåvor i ”stugan”

Man knackade (klappade) alltså på fönstret innan gåvan kastades in – därav namnet ”julklapp”. Julklapparna kom senare att delas ut av olika figurer – bl.a. julbocken och jultomten.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-12, uppdaterad 2020-12-23)

Källa: Saob uppslagsord ”julklapp”

Profilbild för Okänd

När kom prinskorv på svenska julbord?

av

Kort svar: Det äldsta belägget för prinskorv på hemmets julbord är från 1970. Men ordentligt slog den inte igenom förrän under 1980-talet.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter. Populärast är julskinka, sill och köttbullar, men för en ganska stor andel är prinskorven med bland de viktigaste rätterna.

Det finns tidningar från det tidiga 1900-talet där prinskorv förekommer som exempel på julmat. Men det är ganska få exempel och då nästan alltid i uppradningar av flera olika rätter som skulle kunna passa på julbordet.

När man sedan läser igenom olika kokböcker förslag på julmat från efter andra världskriget och fram till 1970-talet så är prinskorven frånvarande. Nedanstående foto från Bonniers kokbok 1960 är ett av många exempel på julbord där prinskorven saknas.

Bonniers Stora Kokbok (1960)

Under slutet av 1960-talet börjar prinskorven dyka upp på vissa restaurangers julbord – t.ex. Spångens julbord för 21 kr 1967. I tidningen Husmodern julnummer 1970 nämns prinskorven bland ”varma rätter” tillsammans med bl.a. brunkål, revbensspjäll, farmors goda julkorv och köttbullar. Dock är detta julbord från Sälens högfjällshotell vilket gör att det snarare går att kategorisera som restaurangjulbord.

Husmoderns 1970

Första gången, mig veterligen, som prinskorven föreslås till ett hemmajulbord är en kokbok från Ica 1978. Under 1980-talet blir prinskorven sen vanligare, dels på restaurangers julbord och dels i kokböcker och Husmoderns köksalmanack där den finns med under de flest år under detta årtionde.

Stora Julboken Ica 1978

Så även om prinskorven nämnts som julmat i enstaka annonser redan under tidigt 1900-tal är det först i slutet av samma sekel som korven tar sin givna plats.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10, uppdaterad 2022-12-02)

Källa: Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

SvD 1918-12-19

SvD 1967-12-11

Bonniers Kokbok 1960

Husmodern 1970

Stora Julboken ICA (1978)

Husmoderns Köksalmanack 1933, 1934, 1935, 1941, 1946, 1953, 1956, 1963, 1967, 1968, 1969, 1970, 1973, 1974, 1977, 1979, 1980, 1983, 1984, 1986, 1987, 1991 och 1993.