Kort svar: Fettisdagen 2020 infaller tisdagen den 25 februari.
Semlor kan numera köpas i affärer åtminstone från och med dagarna efter jul. Precis som med julmust och liknande förflyttar sig premiären successivt bakåt i kalendern.
Påskdagen 2020 infaller söndagen den 12 april och eftersom fettisdagen är knappt sju veckor före så är fettisdagen 2020 tisdagen den 25 februari. Och det är då man traditionellt äter semlor.
Kort svar:Första gången som nyår firades på Skansen var 1893 och 1894 hade man den första nyårsvakan.
Skansen grundades 1891 av Artur Hazelius i syfte att bevara svensk folkkultur. Men minst lika viktig har Skansen varit i skapandet av nya traditioner. Nationaldagsfirandet 6 juni tog sin början på Skansen 1893 och även för det moderna nyårsfirandet har Skansen stor betydelse.
Fram till 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, ringa högtidsdag. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.
År 1893 hade Skansen sitt första nyårsfirande. Då kunde man se både på nyårsafton och nyårsdagen stjärngossar sjunga i och utanför de olika landskapsstugorna, Lucia visades upp vid Bollnässtugan och gamla folkdanser med fiol spelades.
Den första annonserade nyårsvakan på Skansen hölls året därpå, 1894. Enligt annonser i SvD ringer man ut året 23.50 och vid tolvslaget var det fanfarerna ”Höga majestät vi alla” och ”Hör oss Svea” som hördes. På nyårsdagen 1894 kan man igen se stjärngossar och lucia på Skansen, som året före.
Under det att det gamla året ringes ut i Hålsjöstapelns klockor, föredrages Tenyssons af E. Fredin öfversatta dikt Nyårsklockan. Efter 12-slaget ljuda fanfarer, blåses från Hålsjöstapeln en koral och en fosterländska sång, hvarpå tåget under festmarsch återgår till Bredablick.
Kort svar: Nyårskort var förr en separat hälsning som delades ut vid nyårsvisiter och senare även skickades med post. Idag förekommer nyårskort nästan bara i kombination med julkort.
En nyårstradition som dock är känd sedan ett par hundra år tillbaka är nyårsvisiter och i spåren av dessa nyårskort. Nyårsvisiter är kända i Sverige sedan åtminstone 1700-talet. På nyårsdagen kunde man – från tidigt på morgonen – avlägga visiter hos de som stod över en på samhällsstegen. Regeln var att ju finare, desto tidigare skulle visiten avläggas.
Traditionen med nyårskort har sitt ursprung i de hälsningar som överlämnades i samband med nyårsvisiterna. Vid nyårsvisiterna var det oftast visitkort som överlämnades.
Nyårshälsning från Ernst Rolf 1932 (ur en film från SF 1941)
När postväsendet byggdes ut under 1800-talet blev det vanligare att man istället skickade nyårskorten som brev. Det första postsända nyårskortet skickades 1843 i England bara tre år efter frimärket hade introducerats. Dock dröjde det till slutet av 1800-talet innan nyårskorten ökade i volym.
Från 1860-talet och framåt förekommer det frekvent annonser för nyårskort i svenska dagtidningar. Det finns också en hel rad krönikörer som vid sekelskiftet menar att de ålderdomliga nyårsvisiterna istället ska ersättas med nyårskort eftersom det är enklare.
Det måste dock framhållas, att bruket att skicka nyårskort är starkt i avtagande. Brukas det emellertid inom en kår eller firma att skicka kort till kamrater och överordnade, så kan ni inte underlåta det, även om ni ej gillar bruket
Att skicka separata nyårskort är en tradition som successivt försvinner under 1900-talets andra hälft i spåren av att nyårsvisiterna också försvinner, på samma sätt som t.ex pingstkort försvinner. Numera förekommer skriftliga nyårshälsningar nästan enbart kombinerade med julkort.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-31
Källor: Kättström Höök, Lena (2019) Gott nytt år! Drakar eldar och champange Nordiska museet
Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm
Kort svar: Nyårsvisit betydde att man på nyårsdagen gjorde besök hos de som stod över en på samhällsstegen Nyårsvisiter slutade man med under första hälften av 1900-talet.
Före 1900-talet var nyårsfirandet inget storslaget. Nyårshelgen sågs mer eller mindre som en av flera juldagar vilka löpte till och med tjugondag Knut. Hur man firade berodde mycket på vilken samhällsklass man tillhörde och var i landet man bodde.
En tradition som fanns inom borgerligheten var att man på nyårsdagen avlade nyårsvisit. Det betydde att man, så tidigt som möjligt, på nyårsdagen besökte de som stod över en på samhällsstegen. Ju finare, desto tidigare skulle man besöka. Med sig på visiten skulle man ha en liten hälsning i form av ett visitkort eller liknande.
Visiterna kunde börja redan klocka fyra på morgon och vid sex-slaget sköt kungliga slottet sextiofyra kanonskott för att meddela att de kungligas audiens och nyårsmottagning påbörjats.
Under 1800-talet blev traditionen mer och mer ifrågasatt. Vid nyåret 1844 gjordes t.ex. försök att avskaffa nyårsvisiterna för att istället skänka pengarna för visitkorten till välgörande ändamål. Men visiterna fortsatte trots försöken.
Det var först under 1900-talet mitt som nyårsvisiterna minskade kraftigt, troligen som ett resultat av en ökad jämlikhet och idéer om klassamhällets avskaffande. I etikettboken Praktisk handbok i sättet att uppföra sig från 1933 skriver författaren att:
I Stockholm är nyårsvisiten som regel bortlagd. Har man skickat sitt umgänge nyårskort, behöver man inte göra nyårsvisit /../ Däremot är nyårsuppvaktning regel i landsorten. I residensstäder gå alla som umgås hos landshövdingens dit på visit på nyårsdagen och undfägnas med vin, glögg, tårta, kaffe, men dessutom göra yngre familjer uppvaktning hos sina överordnade, var och en inom sin kår, officerare hos överstens (ev. också andra officerare), lärarkåren hos rektorns, prästen hos biskopens, ingenjören hos disponentens, o. s. v.
Om den man ska uppvakta inte är hemma är etiketten, enligt ovan nämnda handbok, att man istället lämnar ett nyårskort.
Landsarkivariens nyårsvisit hos biskopsparet i Härnösand 1961.
Dock förekom det i mindre utsträckning att nyårsvisiter avlades fortfarande under förra seklet andra halva.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-31
Källor: Kättström Höök, Lena (2019) Gott nytt år! Drakar eldar och champange Nordiska museet
Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm
Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare. Eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare. Förutom Tage Danielsson, som läser texten, förekommer fem ytterligare röster: Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).
H.K. Bergdahl spelar biljard
Byrådirektör H.K. Bergdahl förekommer vid ett par tillfällen i Sagan. Först när Karl-Bertil går igenom faderns taxeringskalender från 1942 där det står att Bergdahl är direktör och bor på Djursholm. Enligt berättelsen har han en taxerad årsinkomst på 67.500 kronor (det motsvara 1.384.038 kronor 2018).
I boken (som kom 1964) står det att Bergdahl bor på Oscarsvägen 30. Dock finns det ingen väg som heter så i Djursholm. Däremot finns det en Oskarsvägen 30 på Lidingö. Men det går troligen att sortera in under avdelningen anakronismer och dylikt som filmen är känd för.
Taxeringskalender
H.K. Bergdahl återkommer sedan i slutet när Tyko och Karl-Bertil åker runt för att Karl-Bertil ska be om ursäkt. Då får vi reda på att Bergdahl är byrådirektör, har mahognyport och husa (som öppnar dörren). På porten står det ”H.H.K Bergdahl” och det extra H-et står för ”Herr”.
När Tyko och Karl-Bertil kommer in spelar Bergdahl biljard med sin mor och det visar sig också att han är gift och att han eller hans fru har en morbror som heter Artur (det är dennes tändstickstavla med Bodens fästning på Karl-Bertil stulit).
Därtill är det från H.K. Bergdahl som Karl-Bertil får den flaggirlang som innehåller en hakkorsflagga. Flaggan var Tysklands officiella flagg från 1935 till 1945 då nazisterna styrde landet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19
Kort svar: ”Hallåornas jul” eller ”Jul i hallåstudion” var ett program på SVT som sändes på julafton 1959 och 1960.
Julen 1959 sändes kl. 20.50 Jul i Hallåstudionett program som inte alls blev samma tradition som Kalle Ankaoch hans vänner önskar god jul som sändes första gången året därefter
Jul i Hallåstudion eller Hallåornas jul som det också har kallats var en dryg halvtimmes program där dåtidens SVT:s hallåor satt i en julpyntad studio tillsammans.
Från Öppet arkiv.
Programmet sändes även 19.25 på julafton 1960. Precis för hade Julsånger från fyra länder sänts och 19.50 tog Storstugan – Harry Brandelius firar julafton medvänner och bekanta vid.
Förutom att pappa Tyko Johnsson somnar till filmen Lilla helgonet från 1944 så står teven på i bakgrunden under själva julfirandet i hemmet på Stjärnvägen 18. Det som då sänds är Julnygammalt med Bosse Larsson.
Julnygammalt sändes första gången julen 1972 och så här står det i tablån:
Bosse Larsson bjuder på kända tongångar och julens glada ledar tillsammans med Bröderna Lindqvist och många, många fler.
Sedan blev Julnygammalt ett stående inslag på jularna fram till och med 1992. En rolig detalj är att första gången som Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton sändes på teve (1975) så sändes Julnygammalt precis före.
Högtider och traditioner 