Men när fettisdagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid, till exemepel på samtliga tisdagar under fastan. Så här skriver Bringéus:
Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-01-30)
Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.
Kort svar: En semla har sedan mitten av 1900-talet varit en söt bulle med mandelmassa inuti och vispgrädde mellan bulle och lock samt florsocker på toppen.
Den tidigast kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som åts varma och/eller med varm mjölk (alternativt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt och tiderna. Det fanns alltså vare sig socker, mandelmassa, vispgrädde eller florsocker på de äldsta fastlagsbröden.
Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:
Den runda större bullen kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.
Att semmelbullen blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen.
Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:
Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.
Vispgrädde som ingrediens kom under slutet av 1800-talet. De första recepten med vispgrädde beskrev tillagningen så här:
hårt skummad grädde /../ blandas med inkråm och mandelmassa
Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet. Runt mitten av 1900-talet blev vispgrädde vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå. Så här skrev Handbok för bagare från 1953:
I semlorna kan också läggas en bit mandelmassa och sedan vispad grädde ovanpå. Mandelmassan kan ev. ha något med vaniljkräm, så att den blir spritsbar.
Från 1950 och framåt är den helt dominerande varianten att vispgrädde vispas och spritsas ovanpå mandelmassan och att locket på bullen läggs ovanpå grädden.
Under åren i början av 2010-talet har det kommit en lång rad nya varianter av semlan. En av de första var semmelwrapen som introducerades 2015 av Mattias Ljungberg på Tössebageriet. Åren därefter har bl.a. tacosemlan, prinsessemlan, pizzasemlan och korvbrödssemlan skrivits om i tidningarna. Det är dock tveksamt hur stort genomslag dessa nya varianter fått i praktiken.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-01-30, uppdaterad 2020-02-03)
Datum för fettisdagen styrs av påsken eftersom fastlagen infaller drygt fyrtio dagar innan påsken.
Påskdagen kan vara som tidigast den 22 mars och som senast den 25 april vilket innebär att fettisdagen kan vara som tidigast den 3 februari och som senast den 9 mars.
Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan. Numer är det vanligaste att man äter semlor.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)
Vad som däremot inte förändrats är kopplingen mellan semlan och fettisdagen. Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.
Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar (40 dagar fasta och sex söndagar) före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden (även om den egentligen är kalendariskt beräknad).
År 2018 infaller påskdagen söndag 1 april – vilket innebär att fettisdagen är fyrtiosex dagar tidigare, nämligen tisdagen 13 februari.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion och historia. (2018-01-29)
Kort svar: Det traditionella svaret är att semlor ska ätas på fettisdagen, men redan i mitten av 1900-talet förekom det att man sålde och åt semlor eller fettisdagsbullar tidigare än så.
Traditionellt har semlor kopplats till dagarna i fastlagen och särskilt fettisdagen (dagen precis före fastan). Under mitten av 1900-talet gick semlan från att ha varit en bulle som ”serverades som efterrätt till en middag av bönor och fläsk som serverades på tisdagarna” (Öhrn, 2006) till att bli en gräddbakelse som åts eller köptes på konditorierna. Semlan åts alltså på samtliga tisdagar – från den första till den sista – under fastan.
Men trenden under andra halvan av 1900-talet har snarare varit att semlor finns till försäljning tidigare och tidigare. Bringéus skriver till exempel:
Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.
Just övergången från efterrätt som bakades hemma till bakelse som köptes på konditorierna har tydligt påverkat när semlorna börjar konsumeras.
Bakgrunden är att staten sedan kriget reglerat priser och innehåll på t.ex. bröd. Dessa regleringar fanns kvar flera år efter att kriget tog slut.
I januari 1951 kan man läsa om ”Nya normalpriser” för bl.a. semlor. För 1951 gäller att semlor som säljs från 19 januari kostar 28 öre om det är semlor med ”3 hg fett och med mandelmassa i hel bit”
SvD 19/1 1951
För året därefter gällde att försäljningen kunde börja 28 januari.
SvD 28/1 1952
Men att pris och försäljning av semlor regleras betyder alltså inte att semlor bara såldes på fettisdagen. Den 12 januari 1956 rapporterar DN att försäljningen av semlor redan ”tjuvstartat” i Helsingborg.
DN 1956-01-12
Två år senare (1958) skriver DN igen om hur man i Skåne börjat sälja semlor redan i januari. Men redan före 1950-talet hade man börjat sälja semlor innan fettisdagen.
År 1935 var påsken väldigt sen (påskdagen inföll så sent som 21 april) vilket innebär att fettisdagen inte inföll förrän tisdag 5 mars. På Idag-sidan i SvD stod det den 27 februari 1935 – alltså en vecka före fettisdagen:
Det är så långt till påsken i år, att man börjar ta ut fastlagen i förskott. Det vill säga fettisdagsbullarna. Det är inte fettisdag förrän i nästa vecka, men redan igår började semlorna rada upp sig i bullbordens fönster, sprickfärdiga av vispgrädde och mandelmassa. Det är bestämt första gången man tjuvstartar med fastan.
Men utifrån det jag hittat i olika tidningsarkiv är det framförallt på 1950-talet som semlor börjar säljas tidigare och tidigare.
Men de yngre har inte samma fasta förankring för sina traditioner. /../ För vad är det egentligen för roligt med fastan om fastlagsrisen pryder hemmen månader i förväg? Vart tar tjusningen med den första fettisdagen vägen om man får äta sig mätt på semlor redan på lördagen innan och sedan på spridda veckodagar fastan igenom?
År 1965 skrev en författare att ”varför ta ut den lilla bullen så långt i förskott, i år tror jag man började försäljningen redan strax efter trettone”. Semlorna började alltså säljas i butik redan vid trettondagen (6 januari).
Ur Svd 1965-03-09
I en jobbannons från 1979 kan man läsa att Skogaholms bageri söker extra personal fr.o.m. vecka 2 för tillverkning av just semlor.
Den 13 januari 1982 konstateras i DN att semlor gör sin premiär redan i januari.
DN 13/1 1982
Och i januari 1984 är det återigen en stort uppslagen artikel om att försäljningen av semlor tjuvstartar ”som vanligt.
DN 10/1 1984.
Den tydliga trenden är att det alltsedan åtminstone 1950-talet har klagats på att försäljningen av semlor ”tjuvstartar”. Sedan på 1970- och 1980-talet är det ett väl etablerat faktum att semlor börjar säljas i början av januari.
Även Mia Öhrn skriver liknande.
Harriet som står i butiken på Dalpojken berättar att de har börjat med semlor på annandagen ända sedan 1960-talet. Nu för tiden är det sällan kunderna blir upprörda över detta angrepp på traditionerna.
Kort svar: Fettisdagen (även kallad semmeldagen) 2017 infaller tisdagen den 28 februari.
Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.
Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.
Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.
Kort svar: Fettisdagen 2016 infaller redan tisdagen den 9 februari.
Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.
Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.
Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.
Kort svar: Att använda vispgrädde till semlan var något man började med under slutet av 1800-talet – först som en ingrediens som du blandar med mandelmassa och senare som garnering på toppen.
Den skållade och rivna mandeln tillsättes och så mycket äggvita, något uppvispad, nedröres. /../ Istället för äggvita kan grädde användas. Massan fylles i semlorna, locken påläggas och bullarna uppvärms innan de serveras.
Varje bulle fylls med en del av mandelmassan, en klick av grädden lägges ovanpå, locket läggs över och tryckes till så att grädden syns som en ring runt omkring densamma.
Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet, men det är under 1900-som vispgrädde blir vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå. Så här skrev Handbok för bagare från 1953:
I semlorna kan också läggas en bit mandelmassa och sedan vispad grädde ovanpå. Mandelmassan kan ev. ha något med vaniljkräm, så att den blir spritsbar.
Kort svar: Den moderna semlan har nästan inget gemensamt med de äldsta kända fastlagsbröden. Under århundradena har de äldsta fastlagsbröden successivt förändrats (t.ex. introducerades mandelmassan på 1800-talet och vispgrädden i början av 1900-talet) för att bli den moderna semla vi idag äter kring fettisdagen.
Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:
Den runda större bullen kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.
Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.
I norra Sverige var det kornmjölet som var dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.
När man åt semlor på 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet var det främst som en del i en typ av mjölksoppa. Flera recept på semlor från början av 1900-talet kategoriseras inte semlorna som bakverk utan som ”Soppor och gröt av mjölk, gryn eller mjöl”.
Vispgrädde under locket – nyhet på 1900-talet
Vispgrädden har använts till semla sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Men då var grädden en del av fyllningen tillsammans med mandelmassan. Under 1930- och 1940-talet skedde en förändring av sättet att äta semlan. Från att ha ätits varm som en efterrätt börjar men under mitten av 1900-talet istället att äta semlan kall till kaffet. Vispgrädden flyttar då upp och blir en del av garneringen och dessutom introduceras florsockret.
Från 1950-talet och framåt är kokböckernas semmelrecept entydiga – semlan ska vara en slät vetebulle som öppnas, fylls med mandelmassa och garneras med vispad grädde och florsocker på locket.
Nya traditioner på 2000-talet
Under åren i början av 2010-talet har det kommit en lång rad nya varianter av semlan. En av de första var semmelwrapen som introducerades 2015 av Mattias Ljungberg på Tössebageriet. Åren därefter har bl.a. tacosemlan, prinsessemlan, pizzasemlan och korvbrödssemlan skrivits om i tidningarna. Det är dock tveksamt hur stort genomslag dessa nya varianter fått i praktiken.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2012-02-13, uppdaterad 2018-02-11)
Högtider och traditioner 
