Kort svar: Första söndagen i advent 1960 inföll 27 november.
Advent är den förberedelsetid som pågår cirka fyra veckor inför julhelgen. Adventstiden börjar med den söndag som infaller fyra söndagar före juldagen. Eftersom juldagen alltid är 25 december innebär det att första söndagen i advent kan infalla från 27 november till 3 december.
År 1960 var juldagen på en söndagen vilket innebär att första söndagen i advent inföll fyra veckor tidigare – den 27 november. Det speciella med första advent 1960 var att detta år sändes den första adventskalender i teve – Titteliture. Under de första åren som adventskalendern sändes i teve började den inte nödvändigtvis 1 december. Detta fick 1960 som konsekvens att papperskalendern detta år hade 28 luckor en för varje dag från 27/11 till 24/12.
Adventskalendern 1960
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-13
Källor: Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd Julkalendern genom tiderna Caroline Cabot
Kort svar: Den första adventskalendern i teve 1960, Titteliture, hade inte mindre än 28 luckor eftersom det första avsnittet sändes första advent 27 november.
1960 års adventskalender sände sitt första avsnitt den första söndagen i advent 1960 (som då var 27 november). Klockan halv sex sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset.
De första åren så sändes Adventskalendern inte varje dag i december, eftersom vissa dagar var helt tevefria. Men eftersom Titteliture började 27 november blev det ändå tjugofyra avsnitt. Själva papperskalendern som man hade till programmet hade dock 28 luckor.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-13
Källor: Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd Julkalendern genom tiderna Caroline Cabot
Julafton 2023 infaller just på en söndag vilket gör att första söndagen i advent är tre söndagar dessförinnan – alltså 3 december. Däremot öppnar man fortfarande första luckan i adventskalendrarna fredag 1 december.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-12
Kort svar: Nissebus eller nissedörr kom till Sverige runt 2014 och etablerade sig under slutet av 2010-talet.
Att räkna ner dagarna till julafton i december månad är en tradition som går långt tillbaka i tiden. Adventskalendrar, som vi haft i Sverige sedan 1930-talet, är ett exempel på just en sådan nedräkning. Ett relativt nytt fenomen i Sverige är nissebuss eller nissedörr. Så här förklaras det i en artikel i Allas:
barnen hittar en tomtenisse i hemmet den 1 december, som sedan gör olika hyss och utmaningar fram till julafton. Det tydliga och första tecknet på att nisse har flyttat in är då en liten dörr sätts upp på väggen.
Enligt samma artikel är nissebus inspirerat av det amerikanska konceptet ”Elf on the shelf”. ”Elf on the shelf” i sin tur skapades i USA 2005.
Det tidigaste belägget för ordet ”nissedörr” som jag hittat är från 7 december 2014 ifrån Facebook-gruppen ”Återbruka mera”. Tidigare än det finns vare sig ”nissedörr”, ”nissebus” eller ”nissehyss” att läsa om, vare sig på Facebook eller Twitter. Dock finns det ingen information i nämnda post om nissedörren också för med sig bus.
Under kommande år blir det fler och fler som på olika sociala medier postar foton på sina nissedörrar och även beskriver hur man lägger ut paket framför dem under december månad.
Första gången som en tidning skriver om fenomenet nissedörr är en krönika i Danderyds Nyheter i december 2017.
De senaste åren har en ny typ av adventskalender växt fram i Sverige. En liten tomtenisse flyttar in till familjen. En liten dörr har han med sig så han kan ta sig fram och tillbaka till nordpolen. /../ Jag är en av dem som har fallit för den här trenden. Jag upptäckte först idén förra året när jag såg flera lägga ut bilder på deras nissars hyss.
Slutsatsen blir otvetydigt att nissedörren är en tradition som kom till Sverige runt 2014 och sedan etablerade sig under slutet av 2010-talet. I en undersökning 2023 svarade 27 procent av barnfamiljerna att de gjorde nissebus för barnen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-24
Kort svar: När ”Fem myror är fler än fyra elefanter” var julkalender på teve 1977 innehöll den 28 luckor eftersom varje bokstav i alfabetet var en lucka.
Mitt under produktionen av den tredje säsongen av trions succéprogram Fem myror är fler än fyra elefanter under december 1976 blev man tvungna att avbryta eftersom Remaeus överansträngt ena benet. Produktionen återupptogs först vid midsommar. Då kläckte TV2:s barnredaktion idén att ta de redan inspelade inslagen och sedan komplettera med ytterligare några. Så här skrev Svenska Dagbladet:
Då dök idén att göra om och komplettera ”Fem myror är fler än fyra elefanter” till 28 kalenderprogram och varje dag presentera en av bokstäverna i alfabetet. Och så fick det bli. I varje program har alltså en bokstav ”huvudrollen” och i slutet av programmen – som är halvtimmeslånga öppnar Magnus, Brasse och Eva ”dagens bokstavslucka”, i den kalender som väl nu hänger i de flesta hem-
För att lyckas klämma in 28 luckor fick man börja 1977 års julkalender redan den 27 november, alltså första advent. Så mellan 17.30 och 18.05 söndagen den 27 november 1977 sändes det första avsnittet av det årets julkalender.
Sedan sändes 28 avsnitt fram till och med julafton då det hela avslutades med bokstaven ”F”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28
Kort svar: Skillnaden mellan adventspynt och julpynt är att det förra är olika typer av ljus som man pyntar med under adventstiden och det senare är pynt som ska sättas upp i samband med jul.
Under adventsperioden är det en tradition i Sverige sedan ungefär hundra år tillbaka att man sätter upp olika typer av adventspynt. Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul. Kalendern brukar dock oftast börja 1 december oavsett om advent börjat eller inte.
En trend som accelererat under de senaste årtiondena är att julpyntet börjar sättas fram tidigare och tidigare. Många tar fram julgranen redan 1 december och pyntar med tomtar samtidigt.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker
Första söndagen i advent infaller exakt fyra veckor före fjärde advent. Om julafton infaller på en söndag (och alltså är fjärde advent) så blir första advent den 3 december och om julafton är på en lördag så blir första advent istället den 27 november. Sen kan första advent infalla på samtliga datum däremellan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-30
Den period som vi kallar adventstiden håller alltså på till och med julafton och tar slut när julaftonsnatten går över till juldagen. Inom bl.a. Svenska kyrkan och katolska kyrkan firar man midnattsmässa under natten till juldagen och det är då den egentliga julhelgen börjar.
Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-24)
Källa:Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker
Högtider och traditioner 