Kort svar: En ursprunglig betydelse av ordet ”menlös” är ”oskyldig” eller ”ej fördärvad av världens ondska”. Idag är ordet ersatt av ”värnlös” för den 28 december.
Fjärdedag jul (28 december) kallas numer för ”värnlösa barns dag” men fram till år 2000 gick dagen under beteckningen ”menlösa barns dag”. Att man bytte namn beror på att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Men vad betyder ordet ”menlös”?
Så här förklaras ordet ”menlös” i Saob:
om den som icke vet av eller har några listiga beräkningar, som har ett barnsligt (ofördärvat) sinnelag, som (ännu) icke är fördärvad av världens ondska, oskuldsfull, oskyldig.
Någon som är ”menlös” är alltså en person som är oskyldig eller som inte har något ont i tanken. På svenska finns ordet belagt sedan åtminstone 1500-talet men har i nutid fått en delvis förändrad betydelse – till ”meningslös” eller ”betydelselös”. Därför valde Almanackans namnlängd att år 2000 byta från ”menlösa barns dag” till ”värnlösa barns dag”.
Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid, färskbröd bakades i princip bara till högtider. Att doppa det hårda brödet i grytan för att mjuka upp det var därför inte nödvändigtvis ett bruk enbart kopplat enbart till julafton.
När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.
Så här skriver Lena Kättström Höök:
På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. (s. 46)
Julfastan innebar ett förbud mot att äta kött (härav lutfiskens betydelse på julbordet), men genom att doppa lite bröd i köttspadet kunde man ändå få en smak av köttet utan att bryta fastan. Dopp i grytan är dock en av de julrätter som minskat i popularitet under senare år. Det finns inga exakta siffror på hur många som gör det, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet.
Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-20)
Källor: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.
När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.
Dopp i grytan var sedan en av många jultraditioner som följde med från bondesamhället in i 1900-talet, även om det idag verkar vara en tradition på utdöende.
Kort svar: Traditionellt så har den svenska jultomten och jultomten från USA (Santa Claus) varit två olika karaktärer. Men under senare år har deras form och funktion mer börjat att smälta samman.
Historiskt har den svenska jultomten och den amerikanska Santa Claus varit två olika figurer. Även om både förknippas med julfirande är deras bakgrund, uppträdande och utseende sprungna ur olika traditioner.
Följande saker skiljer de båda tomtarna åt:
Namnet
Den svenska jultomten har fått sitt namn ifrån den mindre gårdstomten som heter tomte just eftersom han bor på tomten (husets byggplats).
Enligt gängse uppfattning som etablerades av Jenny Nystöms teckningar kommer den svenska julklappsutdelande tomten antingen själv gående i snön eller så har han en bock som drar en släde med paketen.
Alltså. Santa Claus och den svenska jultomten är inte samma figur. Under de senaste åren har Santa Claus fått mycket större utrymme i Sverige och är den klart dominerande i reklam och media. Den enda plats där den svenska jultomten fortfarande syns i någon större utsträckning är på julkort och som prydnadssak.
Under 2000-talet har antalet julklappar knappast minskat. Däremot kan det sägas finnas en konkurrens om vem som delar ut klapparna. Å ena sidan den svenska jultomten med gråa kläder och butter uppsyn och å andra sidan den anglosaxiska Santa Claus med sina helröda kläder, kraftiga skägg och sitt bullrande skratt. Historikern Håkan Strömberg skriver:
Den ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Men också en Santa Claus, rödklädd från topp till tå och med ansiktet inramat i vita lockar, på väg att ge sig av med sina flygande renar för att lämna presenter via skorstenarna.
Kort svar: Att den amerikanska jultomten (Santa Claus) kommer med julklappar genom skorstenen etablerades som idé av Clement C Moore i dikten ”A Visit from St. Nicholas” från 1823. Då var jultomten betydligt mindre än vad han är idag.
I dikten berättas om hur St Nicholas kommer med åtta renar på julnatten för att lämna gåvor. Hans entré görs genom skorstenen:
As I drew in my head, and was turning around, Down the chimney St. Nicholas came with a bound. He was dressed all in fur, from his head to his foot, And his clothes were all tarnished with ashes and soot;
Varför Moore valde att jultomten skulle komma in i huset via skorstenen är inte säkert, men det är inte orimligt att anta att skorstenen är den naturliga vägen för ett mystiskt väsen att ta sig in i ett hus i hemlighet när dörrar och fönster är stängda på vintern. Dessutom är det värt att påminna att Santa Claus i Clement C Moores version var en betydligt kortare och mindre figur än vad han blivit under senare tid.
Inspirerad av ovan nämnda dikt ritade tecknare Thomas Nast år 1863 sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs. Nast anses allmänt vara den som givet jultomten sin moderna form.
Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar.
Kort svar:Sången ”White Christmas” användes först till filmen ”Holiday Inn”(”Värdshuset fritiden”, på svenska).
Ingen högtid är så intimt förknippad med särskild musik som julen är. Varje år produceras och säljs mängder av olika julskivor, men som ohotad etta på listan över de mest sålda jullåtarna genom tiderna finns fortfarande en melodi som spelades in på fyrtiotalet – White Christmas med Bing Crosby.
Texten och musiken skrevs 1940 av Irving Berlin. Det första framträdandet med sång av Bing Crosby gjordes på juldagen 1941 i radioprogrammet Kraft Music Hall bara några veckor efter Japans attack mot Pearl Harbor. Sommaren 1942 spelade Crosby in låten tillsammans med John Scott Trotters orkester på skivbolaget Decca till filmen Holiday Inn som hade premiär i USA 4 augusti 1942.
White Christmas
Filmen Holiday Inn, med Bing Crosby och Fred Astaire i huvudrollerna, handlar om ett värdshus som bara har öppet på helgerna. Där passade White Chrrstmas in väl. White Christmas ligger som sista låt på skivan med musik från filmen. Denna inspelning hamnade på topplistorna i oktober samma år (några veckor efter filmpremiären) och nådde förstaplatsen i USA sista oktober och behölls sedan toppositionen i elva veckor.
Låten återkommer sedan i en film med samma namn 1954. Filmen White Christmas från 1954 har också Bing Crosby i huvdrollen och handlar om två bröder och två systrar som försöker sätta upp en föreställning för ett gammal befäl från andra världskriget. I filmens final sjunger Crosby en ny version av samma låt som han sjöng 1942.
Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-14, uppdaterad 2023-04-20) – gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap
Kort svar: Första gången som ”I jultomtens verkstad” sändes i färg på julafton var 1978.
Under 1930-talet kom något som blev nästan lika revolutionerande för filmbranschen som ljudfilmen – färg. Walt Disney var snabb att sluta avtal med Technicolor vilket gav Disney studios ensamrätt att använda det nya systemet för trefärg.
Den första tecknade kortfilmen i färg blev Blommor och träd (Flower and Trees) sommaren 1932. Samma år, lagom till jul, kom Jultomtens verkstad också den i färg. Så här beskrivs det i boken Disneys julafton:
Jultomtens verkstad är rena julkalaset för ögat tack var de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken.
Men även när resten av programmet började sändas i färg fortsatte av någon anledning Jultomtens verkstad att sändas i svart-vitt. Det var först julen 1978 som också den svenska publiken kunde se ”de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken”.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-08)
Källa: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget
Kort svar: De första filmerna som togs bort och ersattes i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul var Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget 1967.
År 1967 var första året som det gjordes några förändringar i programmet. Tre filmer (Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) fick stryka på foten. Orsaken beskriv i 1967 års teve-tablå:
Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.
Varken den våldsamma Kalle Anka och nötkriget (Toy Tinker) eller Pinocchio kom tillbaka. Bambi på isengjorde en kort comeback 1983-1984, men har sedan dess inte visats.
Kalle Anka och nötkriget
De tre borttagna filmerna ersattes med Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt. Inget av dessa tre blev särskild långlivade – de visades de kommande fyra åren, förutom Plutos julgransom bara visades två år. Plutos julgran kom däremot tillbaka 1983 och har varit en del av det program som sedan mitten av åttiotalet varit i princip oförändrat.
Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-09)
Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…
Musikstycket är den första av tre militärmarscher som komponerades av Frans Schubert i början av 1800-talet och är troligen mest känd som musiken som spelas när leksakerna paraderar ner i Jultomtens säck i det första inslaget i I jultomtens verkstad.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-09)
