Kategoriarkiv: jul

Profilbild för Okänd

Vad är ”dopp i grytan”?

av

Kort svar: Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet.

Att ”doppa i grytan” och att kalla julafton för dopparedan är en tradition som går tillbaka till det svenska bondesamhället och julfirandet där.

Julbord ur Bonniers kokbok 1960

Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid, färskbröd bakades i princip bara till högtider. Att doppa det hårda brödet i grytan för att mjuka upp det var därför inte nödvändigtvis ett bruk enbart kopplat enbart till julafton.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Så här skriver Lena Kättström Höök:

På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. (s. 46)

Julfastan innebar ett förbud mot att äta kött (härav lutfiskens betydelse på julbordet), men genom att doppa lite bröd i köttspadet kunde man ändå få en smak av köttet utan att bryta fastan. Dopp i grytan är dock en av de julrätter som minskat i popularitet under senare år. Det finns inga exakta siffror på hur många som gör det, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-20)

Källor: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

”Svensk brödhistoria”

Profilbild för Okänd

Vilken dag är ”dan före dan före dopparedan”?

av

Kort svar: Dan före dan före dopparedan är två dagar före julafton – alltså den 22 december.

Julafton kallas ibland för dopparedan (eller dopparedagen). Bakgrunden till det namnet är att det i det gamla bondesamhället fanns en tradition att man på julafton någonstans mitt på dagen doppade bröd i skinskspadet (från grisen) medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Dopp i grytan var sedan en av många jultraditioner som följde med från bondesamhället in i 1900-talet, även om det idag verkar vara en tradition på utdöende.

Den 23 december kallas ”dan före dopparedan” och ibland säger man också ”dan för dan före dopparedan” om 22 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-22) (tack till Lise Blomqvist för bra kommentarer)

Källa: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

Profilbild för Okänd

Är den svenska jultomten och den amerikanska jultomten samma person?

av

Kort svar: Traditionellt så har den svenska jultomten och jultomten från USA (Santa Claus) varit två olika karaktärer. Men under senare år har deras form och funktion mer börjat att smälta samman.

Historiskt har den svenska jultomten och den amerikanska Santa Claus varit två olika figurer. Även om både förknippas med julfirande är deras bakgrund, uppträdande och utseende sprungna ur olika traditioner.

Följande saker skiljer de båda tomtarna åt:

  1. Namnet
  2. Färdmedel
    • Enligt gängse uppfattning som etablerades av Jenny Nystöms teckningar kommer den svenska julklappsutdelande tomten antingen själv gående i snön eller så har han en bock som drar en släde med paketen.
    • Santa Claus sitter på en släde som dras av åtta renar. Släden och renarna har den magiska förmågan att flyga. Liksom så mycket annat vad gäller jultomten i USA kommer renarnas namn från dikten ”A visit from St Nicholas”
  3. Dag att dela ut julklapparna
  4. Sätt att dela ut julklapparna
    • Jultomten kommer helt öppet och knackar på dörren och frågar om det finns några snälla barn.
    • Santa Claus kommer i smyg på natten genom skorsten och lägger julklapparna antingen under granen eller i strumpor.
  5. Utseende

Alltså. Santa Claus och den svenska jultomten är inte samma figur. Under de senaste åren har Santa Claus fått mycket större utrymme i Sverige och är den klart dominerande i reklam och media. Den enda plats där den svenska jultomten fortfarande syns i någon större utsträckning är på julkort och som prydnadssak.

Under 2000-talet har antalet julklappar knappast minskat. Däremot kan det sägas finnas en konkurrens om vem som delar ut klapparna. Å ena sidan den svenska jultomten med gråa kläder och butter uppsyn och å andra sidan den anglosaxiska Santa Claus med sina helröda kläder, kraftiga skägg och sitt bullrande skratt. Historikern Håkan Strömberg skriver:

Den ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Men också en Santa Claus, rödklädd från topp till tå och med ansiktet inramat i vita lockar, på väg att ge sig av med sina flygande renar för att lämna presenter via skorstenarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-19)

Källor: 

Strömberg, Håkan ”Så blev bocken jultomte” ur Populär Historia 2013-11-18

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

Profilbild för Okänd

Varför kommer jultomten genom skorstenen?

av

Kort svar: Att den amerikanska jultomten (Santa Claus) kommer med julklappar genom skorstenen etablerades som idé av Clement C Moore i dikten ”A Visit from St. Nicholas” från 1823. Då var jultomten betydligt mindre än vad han är idag.

Den amerikanska jultomten Santa Claus har en annan bakgrund och historia än den svenska jultomten. Den svenska jultomten kommer synligt med julklappar under julaftonskvällen, medan Santa Claus kommer med åtta (eller nio) renar under julnatten, smyger ner via skorstenen och lämnar klapparna i hemlighet.

Det mesta som berättas om Santa Claus (hans röda färg, hans klapputdelande, hans transportmedel samt namnen på hans renar och deras antal) ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

Santa coming down the chimney

I dikten berättas om hur St Nicholas kommer med åtta renar på julnatten för att lämna gåvor. Hans entré görs genom skorstenen:

As I drew in my head, and was turning around,
Down the chimney St. Nicholas came with a bound.
He was dressed all in fur, from his head to his foot,
And his clothes were all tarnished with ashes and soot;

Varför Moore valde att jultomten skulle komma in i huset via skorstenen är inte säkert, men det är inte orimligt att anta att skorstenen är den naturliga vägen för ett mystiskt väsen att ta sig in i ett hus i hemlighet när dörrar och fönster är stängda på vintern. Dessutom är det värt att påminna att Santa Claus i Clement C Moores version var en betydligt kortare och mindre figur än vad han blivit under senare tid.

Inspirerad av ovan nämnda dikt ritade tecknare Thomas Nast år 1863 sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs. Nast anses allmänt vara den som givet jultomten sin moderna form. 

Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-19)

Källa:

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

Profilbild för Okänd

Vilka år visades ”Bambi på isen” på julafton i Sverige?

av

Kort svar: Bambi på isen (eller Bambi på hal is) visades de första sju åren (1960-1966) och sedan igen två år 1983-1984.

Under de första sju åren (mellan 1960 och 1966) var det samma åtta kortfilmer som visades på eftermiddagen på julafton under rubriken Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.

En av de kortfilmerna är Bambi på hal is (eller Bambi på isen). Inslaget är ett par minuter långt och hämtat från den populära filmen Bambi från 1942.

Bambi på hal is

Första gången som det ändrades om bland filmerna på julafton var julen 1967. Två filmer (Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) förutom Bambi på isen fick stryka på foten. Sedan återkom Bambi på isen vid två tillfällen – julafton 1983 och 1984.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-18)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Profilbild för Okänd

Till vilken film gjordes ”White Christmas”?

av

Kort svar: Sången ”White Christmas” användes först till filmen ”Holiday Inn” (”Värdshuset fritiden”, på svenska). 

Ingen högtid är så intimt förknippad med särskild musik som julen är. Varje år produceras och säljs mängder av olika julskivor, men som ohotad etta på listan över de mest sålda jullåtarna genom tiderna finns fortfarande en melodi som spelades in på fyrtiotalet – White Christmas med Bing Crosby.

Texten och musiken skrevs 1940 av Irving Berlin. Det första framträdandet med sång av Bing Crosby gjordes på juldagen 1941
i radioprogrammet Kraft Music Hall bara några veckor efter Japans attack mot Pearl Harbor. Sommaren 1942 spelade Crosby in låten tillsammans med John Scott Trotters orkester på skivbolaget Decca till filmen Holiday Inn som hade premiär i USA 4 augusti 1942.

White Christmas

Filmen Holiday Inn, med Bing Crosby och Fred Astaire i huvudrollerna, handlar om ett värdshus som bara har öppet på helgerna. Där passade White Chrrstmas in väl. White Christmas ligger som sista låt på skivan med musik från filmen. Denna inspelning hamnade på topplistorna i oktober samma år (några veckor efter filmpremiären) och nådde förstaplatsen i USA sista oktober och behölls sedan toppositionen i elva veckor.

Låten återkommer sedan i en film med samma namn 1954. Filmen White Christmas från 1954 har också Bing Crosby i huvdrollen och handlar om två bröder och två systrar som försöker sätta upp en föreställning för ett gammal befäl från andra världskriget. I filmens final sjunger Crosby en ny version av samma låt som han sjöng 1942.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-14, uppdaterad 2023-04-20)  – gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap

Källor:

Harris Jr, Roy J ”The Best-Selling Record of All ‘White Christmas’ and the reasons it endures” i Wall Street Journal  2009-12-11

The hymns and carols of christmas 

Wikipedia: White Chritmas (song)

Profilbild för Okänd

Vilket år sändes ”Jultomtens verkstad” första gången i färg på julafton?

av

Kort svar: Första gången som ”I jultomtens verkstad” sändes i färg på julafton var 1978.

Under 1930-talet kom något som blev nästan lika revolutionerande för filmbranschen som ljudfilmen – färg. Walt Disney var snabb att sluta avtal med Technicolor vilket gav Disney studios ensamrätt att använda det nya systemet för trefärg. 

Den första tecknade kortfilmen i färg blev Blommor och träd (Flower and Trees) sommaren 1932. Samma år, lagom till jul, kom Jultomtens verkstad också den i färg. Så här beskrivs det i boken Disneys julafton:

Jultomtens verkstad är rena julkalaset för ögat tack var de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken. 

När Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul sändes första gången i svensk teve – 1960 – sändes hela programmet i svartvitt (eftersom färgteve-utsändningar kom först några år senare). Ett av de inslag som var med från början var just Jultomtens verkstad.

Ur SvD tv-tablå julafton 1978.

Men även när resten av programmet började sändas i färg fortsatte av någon anledning Jultomtens verkstad att sändas i svart-vitt. Det var först julen 1978 som också den svenska publiken kunde se ”de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-08)

Källa: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

Profilbild för Okänd

Vilka filmer togs bort först ur Kalle Ankas julafton?

av

Kort svar: De första filmerna som togs bort och ersattes i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul var Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget 1967.

Under de första sju åren (mellan 1960 och 1966) var det samma åtta kortfilmer som visades på eftermiddagen på julafton under rubriken Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.

År 1967 var första året som det gjordes några förändringar i programmet. Tre filmer (Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) fick stryka på foten. Orsaken beskriv i 1967 års teve-tablå:

Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.

Varken den våldsamma Kalle Anka och nötkriget (Toy Tinker) eller Pinocchio kom tillbaka. Bambi på isen gjorde en kort comeback 1983-1984, men har sedan dess inte visats.

Kalle Anka och nötkriget

De tre borttagna filmerna ersattes med Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt. Inget av dessa tre blev särskild långlivade – de visades de kommande fyra åren, förutom Plutos julgran som bara visades två år. Plutos julgran kom däremot tillbaka 1983 och har varit en del av det program som sedan mitten av åttiotalet varit i princip oförändrat.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-09)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Profilbild för Okänd

Vad heter musiken som spelas under leksaksparaden i ”I jultomtens verkstad”?

av

Kort svar: Musikstycket som spelas när leksakerna paraderar heter på svenska Militärmarschen (i original Marche Militare No 1).

Det första inslaget i Kalle Anka och hans vänner firar jul är I jultomtens verkstad. Disney producerade kortfilmen 1932 som en del i kortfilmsserien Silly Symphonies och på engelska heter filmen Santa’s Workshop.

När leksakerna går på parad för att hamna i jultomtens säck för att sedan delas ut som julklappar spelas en melodi som blivit mycket förknippad med jul även om den från början inte har någon koppling alls.

Musikstycket är den första av tre militärmarscher som komponerades av Frans Schubert i början av 1800-talet och är troligen mest känd som musiken som spelas när leksakerna paraderar ner i Jultomtens säck i det första inslaget i I jultomtens verkstad.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-09)

Profilbild för Okänd

Vilka är mellandagarna?

av

Kort svar: Mellandagarna betecknar dagarna mellan annandag jul och nyårsafton, alltså 27 till 30 december.

Till julhelgen räknas numera julafton, juldagen och annandag jul. Nyårsafton och nyårsdagen är en egen mini-helg då nyårsafton i allt väsentligt är att betrakta som en röd dag (även om det inte är det).

Dagarna emellan annandag jul och nyårsafton kallas mellandagarna och det ordet började användas någon gång i slutet av 1800-talet. Innan dess räknades julhelgen som varandes betydligt längre – oftast ända till tjugondag Knut. Så här kunde det t.ex. stå i SvD den 27 december år 1890:

Nu är helgdagsoset åter på ett par dagar öfver, men i familjerna samlas man allt jemt att glädjas åt midvinterns stora högtid, och sin vanliga pregel återtar lifvet knappt under mellandagarne. Först när man väl firat det nya årets inbrott och derefter trettondagen gått sin väg och man tjugondag Knut dansat julen ut. är åter allt inne i de gamla spåren.

Första gången som mellandagsrea förekommer i SvD är 1965. Där rapporteras om hur det varit ”fullt med folk” första dagen på mellandagsrean (27 december).

SvD 1965-12-28

Begreppet ”mellandagsrea” har sedan successivt – med trolig början under 1980-talet – kommit att inkludera fler dagar än 27 till 30 december. Man kan t.ex. se annonser från 2017 där mellandagsrean börjar redan 25 december, under julhelgen.

SvD 2017-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-20, uppdaterad 2021-12-20)