Kategoriarkiv: jul

Profilbild för Okänd

Är julotta eller midnattsmässa populärast i Sverige?

av

Kort svar: Det är svårt att veta om kyrkobesök på midnattsmässa eller julotta är vanligast idag – men de flesta tror att midnattsmässan har gått om julottan.

Det traditionella sättet att gå i kyrkan under julhelgen i Sverige är att åka till julottan. Julottan är en gudstjänst som hålls tidigt på juldagens morgon. Enligt kyrkolagen från 1686 skulle den hållas klockan 6.00 på morgonen och ibland kunde det vara ännu tidigare, så här skriver Swahn:

Vid 1960-talets början var fem fortfarande klockslaget för julottan i konservativa lagda delar av Småland och Dalarna.

En trend som noterats i de flesta större städer är att antalet besökare till julottan minskade till förmån för midnattsmässan som istället hålls sent på julaftonskvällen. Midnattsmässor har förekommit i Sverige sedan strax efter andra världskriget och första gången en midnattsmässa sändes i svensk radio var 1945. Men kan vi verkligen veta om julottor eller midnattsmässor är populärast?

Så gott som alla artiklar om behandlar ämnet reserverar sig med att det inte finns någon ordentlig statistik på kyrkobesök. Men de flesta menar dock, som ex. prästen Torgny Wirén, att:

Julottan har minskat mycket. Det finns alltid ett antal tappra som går dit men julnattsmässan har tagit över. Kanske är det influenser från Katolska kyrkan som ju har midnattsmässan som sänds i tv.

I en artikel från 2007 skriver SvD:

Trenden är kristallklar. Svenskarna väljer julnattsmässan framför julottan. Medelålders och unga vuxna avrundar gärna julaftonen i kyrkbänkarna, medan ett fåtal äldre söker andlig spis tidigt på juldagen.

Enligt en undersökning från 2018 som refereras i SvD så hade 6,8 procent gått på midnattsmässa senaste året och motsvarande siffra för julotta var 5 procent.

Så även om det inte är helt säkert så pekar det mesta på att midnattsmässan idag är populärare än julottan, åtminstone i städer.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-07)

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Midnattsmässan mer populär än julottan” Sveriges radio 2004-12-25

”Midnattsmässan piggare än julottan” GP 2011-12-23

”Svenskarna går inte upp i ottan längre utan gör som påven” Expressen 2010-12-10

”Julnattsmässan vinner över julottan” SvD 2007-12-25

”Glöm julotta – här är kyrkohelgen nummer ett” SvD 2018-11-01

Profilbild för Okänd

När börjar och när slutar julhelgen?

av

Kort svar: Julhelgen börjar 24 december och håller på t.o.m. 26 december.

Julhelgen är den utan jämförelse viktigaste helgen i Sverige. Det finns ingen helg som vi firar lika intensivt och som är lika traditionsbunden, men hur länge håller egentligen julhelgen på. Så här skriver SAOB:

ursprungligen och egentligen om hela den tid under vilken den påbjudna julfriden varade: tiden från och med den 24 december till den 7 eller 13 januari,

I äldre tradition räknade man alltså julhelgen från julafton till dagen efter trettondagen (6 januari) eller till tjugondag Knut (13 januari).

Men numer räknar man julhelgen 24-26 december, vilket både SAOB (som skriver att julhelgen ”numer vanligen” slutar med annandagen) och Svensk Ordbok är överens om:

julhelg = helg kring den 25 december i Sverige omfattande åtminstone den 25 och 26 samt kvällen den 24 december

Julafton, juldagen och annandag jul är också de tre dagar som är ”lediga dagar” (även om bara de två sista är röda dagar). Direkt efter annandag jul fram till nyårsafton är sedan mellandagarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-07)

Källor: SAOB (”julhelg”) och SO (”julhelg”)

Profilbild för Okänd

När började svenskar gå på midnattsmässa vid jul?

av

Kort svar: Midnattsmässa kom till trakterna kring Stockholm i slutet av 1940-talet.

Det traditionella sättet att gå i kyrkan under julhelgen i Sverige är att åka till julottan. Julottan är en gudstjänst som hålls tidigt på juldagens morgon. Enligt kyrkolagen från 1686 skulle den hållas klockan 6.00 på morgonen och ibland kunde det vara ännu tidigare, så här skriver Swahn:

Vid 1960-talets början var fem fortfarande klockslaget för julottan i konservativa lagda delar av Småland och Dalarna.

En trend som noterats i de flesta större städer är att antalet besökare till julottan minskade till förmån för midnattsmässan som istället hålls sent på julaftonskvällen.

Den första radiosända midnattsmässan i Sverige gjordes på julnatten 1945 från Saint Eugenia kyrka i Stockholm och sedan 1958 har svensk teve sänt midnattsmässan från främst Peterskyrkan i Rom. Den första utsändningen av en midnattsmässa i svensk teve (1958) var dock från Mont St Michel i Frankrike. 

Källa

I en artikel i Svenska Dagbladet 1952 skriver man att frekvensen på julottorna har avtagit.

Kommer den nya julnattsmässan att tränga undan julottan i Stockholm? Det är inte omöjligt säger kyrkoherde Erik Arbin i Johannes. 

Och därefter intervjuas tandläkare Hjalmar Bertoft i Höganäs som anligt artikeln är initiativtagaren till den första midnattsmässan i Sverige:

Jag fick uppslaget när jag satt och lyssnade på midnattsmässan från Rom 1948. Det slog mig att en mässa mitt i natten skulle passa den moderna människans livsrytm bättre än den vanliga julottan.

På julaftonen 1960 annonserade Stockholms kyrkor i SvD om julhelgens gudstjänster och över 100 julottor var planerade, men enbart 4 stycke midnattsmässor.

SvD 1960-12-24

Ett nedslag julen 1985 ger ungefär samma bild, även om det är något fler midnattsmässor i mitten av åttiotalet.

Året därefter (1986) skriver man i tidningen att julottan inte längre har ”den särställning som publikdragare som förut” och att ”nu lockar även julbön och midnattsmässa”. Och 1997 skriver man att:

Det blir allt vanligare i Sverige att istället [för julotta] går på julbön på julafton eller midnattsmässa på julnatten.

Att reda ut huruvida julottan eller midnattsmässan är populärast är svårt eftersom någon statistik på kyrkobesök inte finns. Dock finns det många, bl.a. KG Hammar som hävdar att midnattsmässan gått om julottan i popularitet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-07)

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Citerade artiklar i SvD.

”Midnattsmässan mer populär än julottan” Sveriges radio 2004-12-25

”Midnattsmässan piggare än julottan” GP 2011-12-23

”Svenskarna går inte upp i ottan längre utan gör som påven” Expressen 2010-12-10

Profilbild för Okänd

När blev julskinkan en tradition i Sverige?

av

Kort svar: Julskinkan växte fram som tradition i Sverige under slutet av 1800-talet och trängde successivt undan revbensspjäll som julbordets nummer ett.

Fläsk har spelat en stor roll i svenska hem under hundratals år. Där finns förmodligen också förklaringen till att grisen spelar så stor roll på våra julbord. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn:

Fläsk har hos oss varit i var mans mun ända sedan stenåldern. Det är ingen tillfällighet att vårt ord ”fläsk” är identiskt med engelskans ”Flesh” och tyskans ”Fleisch”, som bägge betyder ”kött i allmänenhet”

Innan kylskåpet gjorde entré i de svenska hushållen var saltning den enda konserveringsmetoden. Eftersom grisarna slaktades när de var  som fetast (oktober/november) så åt våra förfäder salt fläsk under större delen av året.

Dock sparade man en eller några grisar som slaktades kring tiden för lucia. Och dessa tillreddes under de följande dagarna för att bli de rätter som förekom på det lokala julbordet.

Det var alltså snarare andra delar av grisen än skinkan som man tillredde inför julen, den rimmade skinkan sparades till vårens högtider. Den absolut viktigaste högtiden under våren sedan Sverige kristnats var givetvis påsken. Under fyrtio dagar före påskhelgen var det dessutom under katolsk tid fasta, vilket gjorde att både kött och ägg var otillåten mat. Därför är det inte en orimlig tanke att den rimmade skinkan förr var en del av påskens måltid.

Julskinkan hänger som sådan inte samman med någon hednisk gris. Swahn igen:

Mången tror att [julskinkan] /../ hänger ihop med den mytiske asagrisen Särimner. Fullt så romantiskt är det dock icke.

Nils-Arvid Bringéus skriver i Årets festdagar:

Tvärtemot vad det flesta tror är den kokta (och i sydligaste Sverige även lättrökta) julskinkan dock ingen särskilt gammal julrätt./../ Först i slutet av 1800-talet blev det vanligt bland gemene man med kokt skinka på julbordet.

Det var alltså när borgerligheten i nationalromantikens namn skulle återuppväcka gamla bondeseder som man kom på idén med julskinkan. Julskinkan gjorde sig bra på bild – särskilt när den var pyntad och griljerad och den fanns en koppling till bondesamhällets ätande av gris.

Under 1900-talet när restaurangerna började standardisera julbordet trängde julskinkan successivt bort revbensspjällen som den populäraste rätten på svenska julbord.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-04)

Källor: 

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra BöckerÅrets festdagar av Nils-Arvid Bringéus

Profilbild för Okänd

Vad kommer efter Kalle Anka på julafton?

av

Kort svar: Sedan 1996 är det kortfilmen ”Kan du vissla Johanna?” som sänds kl. 16.05 (efter Kalle Anka) på julafton.

TV har en central plats i det svenska julfirandet. Populärast är tvivelsutan Kalle Anka och hans vänner önskar god jul (mellan 3 och 4 miljoner tittare) som sänts i SVT sedan 1960. Även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts i SVT sedan 1975 har miljonpublik.

Kalle Anka och hans vänner önskar god jul börjar klockan 15.00 på julafton och håller på en dryg timme. Sedan 1996 följs Kalle Anka alltid av kortfilmen Kan du vissla Johanna?.

SvD 1994-12-24

Filmen Kan du vissla Johanna? bygger på en barnbok av Ulf Stark som kom 1992. Så här beskrivs handlingen:

Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.

Kortfilmen visades första gången i svensk TV redan 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-11-10)

Profilbild för Okänd

Vad är det för träd som tjuren Ferdinand tycker om att sitta under?

av

Kort svar: Tjuren Ferdinand tycker om att sitta under en korkek.

Sedan 1960 har SVT varje år sänt Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton. Genom åren har olika inslag tagits bort och nya har tillkommit.

År 1971 – elva år efter starten var Tjuren Ferdinand med första gången (och har varit med varje år sedan dess – förutom 1982). Kortfilmen om tjuren Ferdinand gjordes 1938 av Disneys produktionsbolag och har bl.a. vunnit en Oscar för bästa kortfilm.

ferdinand.png

Kortfilmen från 1938 bygger i sin tur på en barnbok från 1936 av Munro Leaf. Trädet som tjuren Ferdinand sitter under och ”luktar på blommorna” är en korkek. Det illustreras i Disney-versionen tydligt med att det är korkar i trädet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-11-09)

Profilbild för Okänd

Vilket år kom Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs ursprungligen 1964. Den tecknade filmen hade premiär i svensk teve 1975.

En av de mest älskade jultraditionerna på svensk teve är Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Varje julaftonskväll bänkar sig strax över en miljon svenskar framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson 1964. Tidigare under året publicerades Danielssons bok Sagor för barn över 18 år. Där är Karl-Bertil-sagan inte med, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning. Så här beskriver Tage det hela:

Det var så att 1964, tror jag de var, gav jag ut en bok som hette ”Sagor för barn över 18 år”. Karl-Bertil ingår inte i den samlingen. Men min bokförläggare Per Gerdin, bad mig skriva en saga till. Han skulle ha den till sin julskrift.

Den som sedan skulle få i uppdrag att göra sagan för teve blev tecknaren Per Åhlin. Så här skriver Skånska Dagbladet:

Per Åhlin kom först i kontakt med sagan om Karl-Bertil Jonsson när han ombads att göra ett par illustrationer till den i samband med att den 1964 skulle skickas som en julhälsning från förlaget Wahlström & Widstrand.

De teckningar som Per Åhlin gjorde av sagan 1964 har väldigt få likheter med de teckningar som senare blev filmen på teve.

Karl-Bertil-248x300
Per Åhlins ursprungliga teckningar (från KB)

Tio år senare fick Tage Danielsson frågan från teve om han kunde göra en film av sagan. Den ursprungliga planen var en riktig film med skådespelare, något som inte blev av pga för höga kostnader. Istället gick frågan till Per Åhlin om han kunde animera en film.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

När Per Åhlin skulle börja animera så var ljudet till filmen redan inspelade – bl.a. sången som sjungs på ölcafeét och andra klassiska repliker inlästa av t.ex. Per Andrén som gjorde rösten till Karl-Bertil. Så här kommenterade Per Åhlin själv detta.

I regel börjar man med att regissören gör storyboarden och har en idé om tempo och regi redan då, sedan spelar man in ljudet. Nu gjorde vi tvärtom, men det funkade det också

Filmen blev klar på nio månader och hade premiär på julafton 1975. I DN 1975 presenteras filmen så här:

Tage Danielsson läser men ibland kommer det alldeles levande röster.

En rolig detalj är att precis innan Karl-Bertil Jonssons julafton (som programmet heter i teve-form) sändes 19.05 den 24 december 1975 så visades Julnygammalt med Bosse Larsson, troligen samma program som familjen Jonsson tittar på under julafton i filmen.

Fullskärmsinfångning 2017-12-25 214321
Teve-tablå 24 december 1975 i DN.

Alla de detaljer som finns i filmen (såsom hakkorset, filmen Lilla helgonet, gengasaggregatet, taxeringskalender från 1942) förklarar Åhlin i en intervju Aftonbladet:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25, uppdaterad 2020-12-29)

Källor:

”Julens hjälte jubilerar” Skånska Dagbladet 2015-12-24

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24

Profilbild för Okänd

Vem gör rösten till Karl-Bertil Jonsson?

av

Kort svar: Rösten till Karl-Bertil Jonsson i sagan med samma namn görs av Per Andrén.

En av flera mycket populära teve-program på julafton är Tage Danielssons Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, första gången sänd i svensk teve 1975.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

När det skulle göras film av texten var det Per Åhlin som fick i uppgift att animera och regissera filmen och Gunnar Svensson skrev musiken.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

Ett antal skådespelare anlitades för att göra röster till de olika karaktärerna. Den målbrottsgälla rösten till huvudperson Karl-Bertil Jonsson görs av Per Andrén. Att just han fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort. Numer arbetar han som reklamare.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källa: ”Han är julens hjälte” P4 Kristianstad 2012-12-12

Profilbild för Okänd

Vem har skrivit texten till ”Nu så kommer julen”?

av

Kort svar: Texten till ”Nu så kommer julen…” som bl.a. sjungs i Sagan om Karl-Bertil Jonsssons julafton är skriven av Zacharias Topelius.

När Karl-Bertil Jonsson har lagt det sista paketet ”bland flaskorna framför de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” så stämmer Karl-Bertil (eller egentligen skådespelaren Per Andrén) upp i sång ”vari kunderna hest föll in” (som Tage Danielsson skriver):

Nu så kommer julen, nu är julen här,
lite mörk och kulen men ändå så kär.
Han i salen träder med så hjärtligt sinn
och i högtidskläder dansa barnen in.

Även om det är Tage Danielsson som skrivit hela sagan så är julvisan som sjungs inte hans verk. Texten till Nu så kommer julen… (eller Julvisan som den egentligen heter) är skriven av den finlandssvenske författaren och poeten Zacharias Topelius. Först gången hela dikten publicerades var 1857 i barntidningen Eos julnummer.

Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Texten har sedan tonsatts av en rad olika musiker, men den melodi som sjungs i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton  är gjord av Ellen Heijkorn 1920.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-11-23)

Källa: Kronholm, Jan ”Nu så kommer julen, nu är julen här…” Nya Åland (2010-12-23)

Profilbild för Okänd

Vilken film visas på teve i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Den svartvita långfilm som Tyko Johnsson somnar till i ”Karl-Bertil Jonssons julafton” heter ”Lilla Helgonet”.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet, t.ex. ett hakkors på bilen (även om en hel rad anakronistiska inslag finns).

En detalj är den film som Karl-Bertils far – Tyko Johnsson – somnar till och som Karl-Bertil redan ”läst i tidningarna” hur den slutade. Filmen heter Lilla helgonet från 1944. Handlingen kretsar kring sångläraren Celestin som jobbar på ett nunnekloster men lever ett dubbelliv och på kvällarna komponerar han en operett under täcknamnet Floridor.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214931
TV i Karl-Bertil

Lilla helgonet är från början en operett komponerad i Frankrike 1883 av Florimond Hervé och den hade faktiskt premiär i Sverige, på Djurgårdsteatern, samma år.

Den svenska filmen från 1944 är regisserad av Weyler Hildebrand och i huvudrollerna ser vi bl.a.  Marguerite Viby, Åke Söderblom och Thor Modéen. Filmen kan ev. klassas som pilsnerfilm.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214953
TV i Karl-Bertil

Det är för övrigt Thor Modén som yttrar den klassiska repliken: ”Jo jo, det skulle smaka det – i ett nunnekloster!”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-12-12)

Källa: Svensk Filmdatabas