Kort svar: Musiken till julsången Stilla Natt skrevs av organisten Franz Xaver Gruber i Österrike 1818.
Julen förknippas med många olika sorters musik – från religiösa psalmer som ”Nu tändas tusen juleljus” till modern popmusik som ”Tänd ett ljus” och mycket däremellan. En mycket populär julsång är ”Stilla Natt”. Den finns i många olika populärinspelningar och är psalm nummer 114 i 1986 års psalmbok.
Stilla Natt
”Stilla Natt” skrevs ursprungligen på tyska i den österrikiska orten Mariapfarr 1816 av prästen Joseph Mohr. Två år senare tonsattes den av organisten Franz Xaver Gruber. Det var vid midnattsmässan Oberndorf an Der Salzachs bykyrka 1818 som ”Stille Nacht” framfördes offentligt första gången.
Originalnoterna till ”Stille Nacht” från 1818, som är skrivna för gitarr, är försvunna. Dock finns det fem bevarade originalnoter från senare i Grubers liv. Redan på 1800-talet översattes texten till svenska och det finns en rad olika översättningar som är mer eller mindre lika det tyska originalet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17
Källor: Egan, Bill (December 1999). ”Silent Night, Holy Night”. Soundscapes. University of Groningen.
Kort svar: Totalt säljs det runt 2 miljoner Aladdinaskar i december månad i Sverige.
Aladdinasken lanserades i Sverige 1939 och relativt snabbt blev den en populär julchoklad. Under senare år har fokus, åtminstone i nyhetsrapporteringen om chokladasken, hamnat på vilka praliner som byts ut. När trillingnöten försvann 2014 blev det t.e.x stora skriverier.
Men hur populär är egentligen chokladasken Aladdin kring jul? Det finns lite olika uppgifter om hur många askar som säljs men det är flera miljoner. Företagskällan skriver så här inför julen 2020:
I Sverige köper vi 2,5 miljoner Aladdin-askar varje år. Drygt 2 miljoner av dessa inhandlas under julsäsongen.
Som synes är det framförallt kring jul som försäljningen av Aladdinaskar är stor. En undersökning som analysföretaget United Minds gjorde på uppdrag av Marabou 2009 gjorde gällande att en tredjedel av de tillfrågade rankade Aladdinasken som viktigast på jul
Aladdin chokladask är ett viktigare inslag på julen jämfört med Tomten och Jesu födelse. Var tredje svensk föredrar Aladdin framför Tomten (22 procent) och Jesu födelse (9 procent).
När chokladasken lanserades fanns inte trillingnöten med. Under askens tidiga historia så bytte man både design och innehåll i asken frekvent. Trillingnöten kom med i förpackningen på 1950-talet.
Aladdinasken på 1950-talet
Första gången som byten av praliner fick någon större uppmärksamhet var inför julen 2014 då Marabou bestämde att trillingnöten skulle plockas bort. Aftonbladet skrev då:
Tio miljoner oemotståndliga trillingnötter om året är ett minne blott. Nu ersätter Marabou favoritpralinen med hallonlakrits.
Kort svar: Chokladasken ”Aladdin” från Marabou lanserades som en julchoklad under 1950-talet.
En viktig del av julhelgens ätande handlar om att äta godis. För många är det chokladasken Aladdin som mer än andra symboliserar julens godis. Det är inte för inte som kvällstidningarna blåser upp till läsarstorm när det byts ut chokladbitar i asken.
Aladdinasken lanserades av Marabou 1939 som ett ”folkligare alternativ” till handgjorda praliner. När Marabou släppte asken hade företaget över 500 olika artiklar, varav flertalet var praliner som skulle säljas i lösvikt. Att lansera asken var helt enkelt ett sätt att rationalisera produktionen. Man tog helt enkelt de arton populäraste produkterna och la dem i en och samma ask.
Det finns uppgifter om att Aladdin-asken redan vid lanseringen ska ha kommit att förknippas med jul. Men om man granskar de annonser som finns för asken så är kopplingen till julhelgen långt ifrån självklar under de första åren.
Annons för Marabou julen 1945
Det är, vad jag har kunnat se i annonserna, först under 1950-talet lanserade Marabous-asken som en present att ge bort vid olika tillfällen som födelsedagar, namnsdagar, eller som ”julklapp och nyårsgåva”.
Annons för Aladdin julen 1956
Alladin var dock inte en exklusiv julchoklad utan den fungerade, åtminstone enligt annonserna från Marabou vid bl.a. midsommar och påsk.
Annons vid midsommar 1958
I slutet av 1950-talet började Marabou också göra specifika julaskar för Aladdin och för Paradis. Bl.a. så annonserade man med rubriken ”Er godaste choklad har blivit julklappsfin”.
Annons julen 1959
Så här skriver Företagskällan:
Ungefär samtidigt [1958] blev både Aladdin och Paradis etablerade svenska högtidstraditioner på allvar då Marabou lät tillverka speciella jul- och påskomslag till sina kartonger, ett marknadsföringsgrepp som återkom med jämna mellanrum under kommande decennier.
Genom åren har det ofta bytts både design och innehåll i asken. Karin Selling, presskontakt på Mondelez Sverige säger i en intervju att ”under åren har över 50 nya smaker introducerats och asken har bytt design 9 gånger”. Dock var det inte förrän 2014 då trillingnöten plockades bort som det började bli några större skriverier om pralinbytena. Aladdinasken är dock fortsatt populär julchoklad och man räknar med att det säljs runt 2 miljoner askar varje år till jul
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17
Kort svar: Julsången ”Stilla natt” har sitt ursprung i Österrike under början av 1800-talet.
Ingen högtid är så förknippad med sånger och melodier som julen är. Allt från medeltida kyrkosånger till nyinspelad popmusik, via de mest sålda skivorna som ex. ”White Christmas”med Bing Crosby. En mycket populär melodi, både att sjunga i kyrkan och att göra nyinspelningar av, är den som kallas ”Stilla natt”.
Texten och musiken till ”Stilla Natt” skrevs i början av 1800-talet. Texten, på tyska, skrevs 1816 av den österrikiske prästen Joseph Mohr. Mohr skrev texten ”Stille Nacht” (på tyska) direkt efter att Napoleonkrigen. När texten skrevs befann sig Mohr i staden Mariapfarr i Österrike.
Manuskript av sången från 1860 (ca)
Två år senare, på julaftonskvällen 1818, framfördes ”Stille Nacht” för första gången. Då hade organisten Franz Xaver Gruber tonsatt Mohrs text och i Oberndorf an Der Salzachs bykyrka hördes sången sjungas till gitarrkomp under midnattsmässan. Att det blev just gitarrkomp, vilket var ovanligt under den här tidsperioden, finns det många mer eller mindre fantasifulla förklaringar till. Några menar att möss skulle ha ätit sig in i kyrkans orgel och förstört den medan andra menar att det var en översvämning som var orsaken till att orgel inte användes.
Journalisten Bill Egan har skrivit om sångens tillblivelse och menar att det mesta är just fantasier:
In this age of tabloid journalism, it’s not surprising that some feel it necessary to invent frivolous anecdotes and create fables for a story that is quite beautiful in its simplicity.
Det vi med säkerhet vet är att ”Stilla natt, heliga natt” skrevs på tyska i Österrike under det tidiga 1800-talet. Redan på 1800-talet översattes texten till svenska och det finns en rad olika översättningar som är mer eller mindre lika det tyska originalet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17
Källor: Egan, Bill (December 1999). ”Silent Night, Holy Night”. Soundscapes. University of Groningen.
Kort svar: Första gången som HUI utsåg ”årets julklapp” var 1988 och då var det en bakmaskin.
Att dela ut julklappar till varandra på julafton är en tradition som går tillbaka till 1700-talet i Sverige, även om det var i och med rekordåren efter andra världskriget som traditionen fick ett stort genomslag i Sverige.
År 1988 beslutade branschorganisationen Svensk Handel att låta sitt bolag Handelns Utredningsinstitut välja ut en pryl som skulle får titeln ”årets julklapp”. Kriterierna för årets julklapp var att den skulle representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket.
Annons för bakmaskin julen 1988.
Det första året, 1988, som man utsåg en ”årets julklapp” så blev det bakmaskinen som blev vinnare. I en samtida artikel i SvD skriver man:
Årets innejulklapp är /../ bakmaskinen. En absolut nödvändighet för runt 2000 kronor för den perfekta husmodern som dukar frukostbordet med nybakt bröd.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-15
Kort svar: Ordet ”jultomte” finns belagt på svenska sedan åtminstone 1862.
Tomtar har förekommit i den svenska folktron långt tillbaka i tiden. Gårdstomten hade som uppgift var att ”sörja för folkets trevnad och välgång” på gården och det är om en sådan tomte som Viktor Rydbergs dikt handlar. Sin anknytning till julfirandet får tomten först under andra halvan av 1800-talet och det är då som jultomten successivt tar över rollen som julklappsutdelare i de svenska hemmen.’
Kort svar: Att veta exakt hur många svenskar som har dopp i grytan på julbordet är svårt, men mycket talar för att det är populärare bland äldre än bland yngre.
En av de klassiska rätterna på julbordet är ”dopp i grytan”. Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet. Det är också orsaken till att julafton kallas för ”dopparedan”, vilket har varit ett bruk sedan 1830-talet.
Hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04
Kort svar: På julafton 1965 var det Kerstin Sterner och Maud Husberg som var julvärdar.
Sedan början på 1960-talet har det återkommande varit en eller flera personer som suttit som programpresentatörer som suttit i teve-rutan under julafton och alltså fungerat som ”julvärdar”. Den som har varit julvärd flest gånger är Arne Weise trots att han inte blev regelbunden julvärd förrän 1980.
Fem år efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! visats först gången, alltså 1965, så var det Kerstin Sterner och Gina Sunesson som fick ansvaret att vara presentatörer på julafton.
Kerstin Sterner /../ tar hand om TV-hallået på julafton från kl 14 till kl 19. Avlösare blir Maud Husberg /../ som fortsätter fram till programmets slut, cirka 1 på natten.
Dagens Nyheter 1965-12-24
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28)
Enligt uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.
Påståendet att Bengt Feldreich skulle ha varit julvärd 1959 och 1960 går inte att belägga med några samtida källor. Däremot finns det artiklar från julen 1959 om att Gerd Almgren ska stå för värdskapet i teve på julafton.
Artikel från Aftonbladet 1959
Att vara värd på julafton 1959 var inte något särskilt, såsom det blivit under 2000-talet. Den som var värd på julafton var vanligen en av de ordinarie programvärdarna som jobbade just på julafton.
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28, uppdaterad 2013-11-15)
Högtider och traditioner 
