Hur firar vi halloween i Sverige?

29 oktober , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Halloween uppmärksammas av runt hälften av svenskarna och då är det genom olika dekorationer och inköp av godis.

Halloween är en tradition som, via bl.a. irländska immigranter, kom till USA och via handeln till Sverige under 1990-talet. Ordet halloween betyder ungefär ”alla helgons afton” (”all hallows eve”) och firas i USA den 31 oktober (datumet i Sverige varierar eftersom traditionen är så pass ung).

Det finns ett antal mindre undersökningar som tittat på hur och i vilken utsträckning svenskar firar halloween. År 2019 gjorde Svensk Handel en undersökning som visade ett 50 procent av svenskar firar halloween.

Varannan svensk uppger att de kommer att fira Halloween på något sätt. Det är vanligare att unga firar högtiden än äldre. I USA, där Halloween har en längre historik, avser två tredjedelar att fira högtiden.

Undersökningen visar vidare att 39 procent köper godis i samband med Halloween. Nästan en fjärdedel köper pumpor eller andra dekorationer och 11 procent köper smink eller dräkter till utklädning.

Detta är en tydlig ökning från tidigare års undersökningar. Undersökningen visar också tydliga åldersskillnader. I gruppen 18-22 år är det 80 procent som säger att de kommer att fira, medan det i gruppen 56 år och äldre bara är 27 procent som kommer uppmärksamma halloween. Marie Brander skriver i Expressen:

Men det halvljumma intresset i undersökningarna säger kanske inte hela sanningen. Godisförsäljningen ökar kraftigt i samband med helgen. Lösgodisgrossisten Karamellkungen har rapporterat att deras försäljning ökar med 50 procent kring halloween.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-10-29, uppdaterad 2020-10-21)

Källor: ”Halloween 2019 – Svensk Handels Halloweenrapport 2019 i samarbete med Nielsen”

När är första advent 2015?

28 oktober , 2015 av Mattias Axelsson

Reklam – podcasten ”I fokus” förklarar varför och hur vi firar advent i Sverige.

Kort svar: Första söndagen i advent 2015 infaller söndagen den 29 november.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infalla på olika datum.

Foto: www.fotoakuten.se

Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.

Men när juldagen är på en fredag så infaller första söndagen i advent den 29 november. vilket är fallet år 2015.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-11-11)

När är halloween i Sverige 2015?

30 september , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Halloween betyder ”alla helgons afton” och firas dagen före allhelgonadagen – alltså den 31 oktober. I år (2015) sammanfaller det med alla helgons dag.

Halloween betyder, översatt till svenska, alla helgons afton (alltså kvällen före alla helgons dag) och firas bl.a. i USA den 31 oktober. Historiskt har alla helgons dag infallit den 1 november och gör så i de flesta länder. I Sverige har dagen varit en helgdag sedan kristendomens införande på 1100-talet.

I Sverige är det sedan 1953 lördagen i allhelgonaveckan (alltså lördagen mellan 31 oktober till 6 november) som är den röda dagen och kallas alla helgons dag, 1 november har namnet allhelgonadagen men är inte röd dag. Och här finns källan till förvirring för när svensk halloween faktiskt infaller.

Halloween infaller traditionellt 31 oktober (på kvällen innan allhelgonadagen)
Alla helgons dag i Sverige infaller (sedan 1953) är rörlig och infaller alltid på en lördag.

I år (2015) blir det särskilt komplicerat eftersom alla helgons dag är 31 oktober och således är halloween och alla helgons dag på samma datum. Ett alternativ är att fira svensk halloween på fredagen före – alltså 30 oktober.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-09-30)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Varför har Emma namnsdag 23 juli?

21 juli , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Emma har namnsdag 23 juli eftersom dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.

Begreppet fruntimmersvecka kommer av att 19-24 juli är sex dagar i rad med bara kvinnonamn (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Dock är fruntimmersveckan inte äldre än två knappa sekel eftersom det var först 1827 som Emma infördes den 23 juli och raden av sex kvinnonamn blev komplett.

I äldre almanackor stod namnet Apollinaris på den 23 juli. Appolinaris var (enligt legenden) biskop i Ravenna i Italien under det första århundradet. Redan i en av de äldsta bevarade svenska almanackorna – Vallentunakalenderiet – är Apollinaris namn med. Och så var det fram till 1827.

Bakgrunden till att Emma istället infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustaf, men namnet Emma är kvar i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-07-21)

Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

När är Eid al-Fitr 2015 i Sverige?

15 juli , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Den muslimske högtiden Eid Al-Fitr 2015 firas i tre dagar med början fredagen den 17 juli.

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder Eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”.

En månad i den muslimska kalendern och en månad i den gregorianska kalendern (den som används i bl.a. Sverige) är inte samma sak. En muslimsk månad följer månens faser (från nymåne till nymåne) – och därför är 29,5 dagar – medan en kristen månad inte har någon koppling till månen – och kan vara 28, 30 eller 31 dagar. Därför flyttar sig de muslimska månaderna (och även festerna) i förhållande till den gregorianska kalendern.

Ytterligare en sak som komplicerar datumet är att olika församlingar kan fira på olika dagar. Så här skriver International Buisness Time (min översättning):

Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år, startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.

Anledningen är att en muslimsk månad (för många muslimer) börjar först när nymånen faktiskt är synlig för det mänskliga ögat. För andra muslimer kan det vara ”astronomiska beräkningar” som avgör datumet. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

De flesta muslimska grupper (som jag känner till) i Sverige har redan bestämt datumet för Eid al-Fitr 2015 till fredagen den 17 juli. I Göteborgs moské hålls den första eid-bönen på fredagsmorgonen den 17 juli. Även Islamguiden skriver att Eid al-Fitr 2015 kommer att infall detta datum (även om de skriver att datumet är ungefärligt). Islamiska förbundet skriver följande:

I enlighet med Europeiska Rådet för Fatwa och Forsknings uttalande gällande inledningen av fastemånaden Ramadan meddelar Islamiska Förbundet i Sverige att den första dagen av månaden Ramadan för Hijriåret 1436 infaller torsdagen 18 juni 2015 och avslutas 16 juli, vilket innebär att Eid Al Fitr infaller 17 juli.

En grupp som däremot skiljer ut sig i Sverige är Ahmadiyyaförsamlingen som kommer att börja fira Eid al-Fitr 2015 söndagen den 19 juli.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-07-15)

Källor: de länkade artiklarna i texten

Vad kallas söndagen efter midsommardagen?

20 juni , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Söndagen efter midsommardagen kallas av Svenska kyrkan sedan 2002 ”den helige Johannes döparens dag”.

Midsommardagen infaller som bekant alltid på en lördag i Sverige. Detta sedan riksdagen 1952 beslutade att flytta ett antal helgdagar – däribland midsommardagen (från 24 juni till lördagen som infaller mellan 20 och 26 juni). Den 24 juni är alltså den ursprungliga midsommardagen och kallades efter 1953 för ”Johannes döparens dag” medan midsommardagen kallades för ”Den helige Johannes döparens dag”.

Söndagen efter midsommardagen har inte kallats något speciellt förrän kyrkomötet 2002. Midsommardagen har (även efter flytten till lördag) traditionellt firats till minne av Johannes döparen och hans födelse sex månader före Jesus. Kyrkostyrelsen skrev inför kyrkomötet:

Samtidigt har ”midsommarmotivet” med lovsången till Skaparen och glädjen över naturens skönhet och rikedom intagit en stor och ofta dominerande plats denna dag, därtill med bred folklig förankring. Midsommardagen har därmed kommit att innehålla en spänning som kan vara svår att hantera tematiskt och homiletiskt.

Det fanns alltså en konflikt mellan att fira midsommardagen både till minne av Johannes döparen och som hyllning till skapelsen. Flera remissinstanser menade att midsommardagen (lördagen) skulle vigas skapelsetemat och att dagen efter midsommardagen (söndagen) skulle firas till minne av Johannes döparen. Kyrkostyrelsen igen:

I vårt förslag ägnas därför midsommardagen helt åt skapelsen, medan Johannes döparens födelse blir tema på den nya ”söndagen efter midsommardagen eller den helige Johannes döparens dag”. Den av trefaldighetssöndagarna som annars skulle ha infallit dagen efter midsommardagen bortfaller alltså alltid till förmån för den nya söndagen.

Sedan kyrkomötet 2002 kallas alltså söndagen efter midsommardagen för ”den helige Johannes döparens dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-06-20)

Är midsommardagen 2026 en röd dag?

19 juni , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ja, midsommardagen är alltid en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är inte midsommarafton (eller jul- och nyårsafton för den delen) röd dag, däremot midsommardagen. Midsommardagen (då alltid den 24 juni) var en bland många helgdagar som kom med kristendomen men då som Johannes döparens dag. Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december).

Vid kalenderreformen 1953 flyttades midsommardagen, som tidigare alltså haft ett fast datum 24 juni, till närmast liggande lördag (20-26 juni). Avsikten var att skapa en dubbelhelg med två dagars ledighet. Alltså är midsommardagen alltid på en lördag och alltid en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-06-20, uppdaterad 2018-01-04)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

Varför firar Norge nationaldag 17 maj?

16 maj , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att 17 maj är nationaldag i Norge beror på att kung Kristian VIII skrev under grundlagen detta datum 1814 vilket inledde en kort period av självständighet (innan unionen med Sverige i augusti).

Till skillnad från Sveriges nationaldag (6 juni) firas den norska nationaldagen – 17 maj – i stor utsträckning. Att norrmännen har valt den 17 maj som nationaldag har (på samma sätt som den danska och delvis den svenska) med grundlagen att göra.

Norge har under lång tid historiskt varit i union med något av grannländerna (främst Danmark). Från slutet av 1300-talet ingick Norge i Kalmarunionen med Sverige och Danmark och från år 1536 i realunion bara med Danmark.

Det var inte förrän i maj 1814 som Norge blev självständigt. Den 17 maj 1814 undertecknade den danske prinsen Christian Frederik den grundlag som antagits av riksförsamlingen på Eidsvoll och blev därmed kung Kristian VIII av Norge. I maj inleddes därmed en kort period av självständighet som varade till augusti samma år då Norge tvingades in i en ny union (nu med Sverige). Den unionen varade till år 1905 då unionen bröts och Norge på nytt blev självständigt.

De första åren efter 1814 firades dagen inte i någons större utsträckning. Det var först vid tioårsjubileet 1824 som det blev några officiella festligheter i bl.a. Oslo och Trondheim. Och år 1836 firades dagen av norska Stortinget och 17 maj blev därmed officiell nationaldag i Norge.

Skrivet av Mattias Axelsson

Källor: Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

”200 år sedan Norge fick smak på friheten” svd.se 2014-05-17

Är valborgsmässoafton 2026 röd dag?

19 april , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Nej, valborgsmässoafton 2026 är inte en röd dag

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Valborg har namnsdag 1 maj och det är (som syns ovan) en röd dag. Dock är dagen före, 30 april (den som kallas valborgsmässoafton) inte en röd dag. För vissa arbetsgrupper (t.ex. de som jobbar inom staten) räknas valborgsmässoafton som helgdagsafton och är således ”halvdag”.

Om du är ledig beror på vilket kollektivavtal du har. Så här skriver Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan facckförbunden ST, Unionen och Vision):

Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Dock är 30 april flaggdag, men det beror inte på valborgsmässoafton utan på att det är kungens födelsedag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-04.19)

Källa:

”Vem får klämdag?”

Varför kallas 25 mars ”våffeldagen”?

1 mars , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Våffeldagen 25 mars heter som den gör eftersom det är den dag man äter våfflor.

Våffeldagen infaller den 25 mars – alltså samma dag som jungfru Marie bebådelsedag. Att det är så är såklart ingen slump – snarare tvärtom. Bebådelsedagen kallades i folkmun för ”Vår Fru-dagen” (eftersom jungfru Maria kallades Vår Fru). Enligt bl.a. Jan-Öyvind Swahn så beror det på en språklig detalj:

Vårfrudagen förvanskades i många mellansvenska dialekter till Vafferdagen, ty i de delar av Sverige där man använde s.k. tjocka l och r var det lätt att glida över från Vafferdagen till Vaffeldagen, och vaffel var en äldre form av ordet våffla och därmed var en bestående matassociation bildad.

Att förklara namnet ”våffeldagen” som en förvanskning av ”Vår fru-dagen” är något som finns belagt sedan åtminstone andra halvan av 1800-talet.

De allra flesta år infaller bebådelsedagen under den kristna fasteperioden på fyrtio dagar före påsk. Då bebådelsedagen inföll under fastan bröt man tillfälligt förbudet att äta ägg och den goda tillgången på ägg (som en konsekvens av hönornas värpning och att ingen åt äggen) gjorde att man kunde festa till det och göra våffelsmet med ägg. Således blev jungfru Marie bebådelsedag också våffeldagen.

Foto: Johanna Ljungblom

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-03-01)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:Ordalaget

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Författararkiv: Mattias Axelsson