Kort svar: Söndagen efter midsommardagen kallas av Svenska kyrkan sedan 2002 ”den helige Johannes döparens dag”.

Midsommardagen infaller som bekant alltid på en lördag i Sverige. Detta sedan riksdagen 1952 beslutade att flytta ett antal helgdagar – däribland midsommardagen (från 24 juni till lördagen som infaller mellan 20 och 26 juni). Den 24 juni är alltså den ”egentliga midsommardagen” och kallades efter 1953 för ”Johannes döparens dag” medan 24 juni fick namnet ”Den helige Johannes döparens dag” eller midsommardagen.

Söndagen efter midsommardagen har inte kallats något speciellt förrän kyrkomötet 2002. Midsommardagen har (även efter flytten till lördag) traditionellt firats till minne av Johannes döparen och hans födelse sex månader före Jesus. Kyrkostyrelsen skrev inför kyrkomötet:

Samtidigt har ”midsommarmotivet” med lovsången till Skaparen och glädjen över naturens skönhet och rikedom intagit en stor och ofta dominerande plats denna dag, därtill med bred folklig förankring. Midsommardagen har därmed kommit att innehålla en spänning som kan vara svår att hantera tematiskt och homiletiskt.

Det fanns alltså en konflikt mellan att fira midsommardagen både till minne av Johannes döparen och som hyllning till skapelsen. Flera remissinstanser menade att midsommardagen (lördagen) skulle vigas skapelsetemat och att dagen efter midsommardagen (söndagen) skulle firas till minne av Johannes döparen. Kyrkostyrelsen igen:

I vårt förslag ägnas därför midsommardagen helt åt skapelsen, medan Johannes döparens födelse blir tema på den nya ”söndagen efter midsommardagen eller den helige Johannes döparens dag”. Den av trefaldighetssöndagarna som annars skulle ha infallit dagen efter midsommardagen bortfaller alltså alltid till förmån för den nya söndagen.

Sedan kyrkomötet 2002 kallas alltså söndagen efter midsommardagen för ”den helige Johannes döparens dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-06-20)