Etikettarkiv: luciafirande

Profilbild för Okänd

När firades lucia på Skansen första gången?

av

Kort svar: Första gången som en vitklädd lucia uppträdde på Skansen var annandag jul 1893.

Redan när Sverige blev kristet under den tidiga medeltiden fanns helgonet Lucia från Syrakusa med i kalendern. Helgonet Lucia fick aldrig någon framträdande roll i den svenska liturgin. Vad som däremot uppmärksammades 13 december var ”årets längsta natt”.

I den folkliga svenska traditionen kan man långt tillbaka i tiden hitta exempel på olika former av upptåg som genomfördes under lussenatten. Framför allt var det ett tillfälle för ungdomar att klä ut sig och gå från till gård och tigga bröd och starka drycker.

Först under 1700-talet framträder en vitklädd gestalt med ljus i håret som vänt skrider in i sängkammaren på luciamorgonen. Denna tradition finns sedan, främst inom överklassen, parallellt med det folkliga och lite stökigare luciafirandet.

Grundandet av Skansen 1892 har haft stor betydelse för många svenska traditioner, inte minst nyårsfirandet. Även för luciafirandet har Skansen varit viktigt:

Skansen har spelat en viktig roll i att etablera och bevara luciafirandet. I slutet av 1800-talet hölls det första luciatåget här, och än idag arrangeras konserter, luciatåg och andra aktiviteter kring den 13 december – Luciadagen.

Första gången som en vitklädd lucia förevisas på Skansen är på annandag jul 1893. Så här skriver man i Stockholms-tidningen:

Annandag jul får allmänheten sista gången detta år tillträde till Skansen /../ Stjärngossar till ett antal af nio uppträda då på Skansen första gången denna jul /../ Äfven ”Lucia”, hvitklädd. på hufvudet bärande en krona med därpå fästa brinnande ljus, visar sig för allmänheten och bjuder på förfriskningar.

Stjärngossarna och lucian på annandag jul var här något helt nytt på Skansen. En tidning beskrev det hela som ett originellt nöje av tilltalande slag. Sedan återkom lucian och stjärngossarna i samband med nyårsfirandet och nästkommande trettonhelg.

Annons 1895-12-15

Två år efter det första framträdande på Skansen dök Lucia upp närmare själva luciadagen, men ändå två dagar efter (alltså 15 december). Luciadagen 1896 är första gången, åtminstone som det skrivs om i tidningstext, som lucia firas på själva luciadagen. Från detta firande också första gången som det finns ett fotografi på lucian med ljus i håret.

Lucia på Skansen, år 1896 och 1899

Det ska dock dröja en bra bit in på förra seklet innan luciafirandet knyts enbart till själva luciadagen. En viktig roll i den fortsatta utvecklingen blir Stockholms Dagblads luciatåg 1927.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-09

Källor:
Stockholms-tidningen 1893-12-23

Norrköpings Tidningar 1893-12-27

Stockholms Dagblad 1893-12-13

Profilbild för Okänd

Hur firade man lucia förr i tiden?

av

Kort svar: Förr i tiden, alltså före 1900-talet, firades lucia dels som årets längsta natt med olika upptåg och dels som sista tillfället att äta innan julfastan.

Att fira lucia med luciatåg där en kvinna kläs i vit skrud och ljus i håret och sjunger vackra luciasånger är en tradition som är dryga hundra år gammal. Dock finns luciafirande av andra slag dokumenterade så långt tillbaka i tiden som medeltiden. Då var det inte helgonet Lucia som stod i centrum utan det faktum att lucianatten ansågs vara årets längsta och att det var det sista tillfället innan julfastan att äta ordentligt.

Lussegubbar

Framför allt var det i västra Sverige som det växte fram en äldre tradition att ”lussa” natten till 13 december. Det man gjorde då var att man klädde ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en bit mat och en sup. Om lussegubbarnas och lussebrudarnas utseende finns få berättelser men från Sillbodal i Värmland finns följande:

Om Lusse ställde ungdomen till med en Lussedans. En var utklädd till Lussebrud. Hon var utklädd i långhalm och hade ett halmband runt midjan, som fasthöll halmane. Med Lussebruden kunde alla dansa till halmen föll av.

Till skillnad från dagens lucia så var det ingen ära att blir lussebrud. Hon betraktades som lösaktig och karltokig. Inte alls som dagens lucia och definitivt inte som helgonet. Från Bohuslän finns följande uttryck

Den som en gång varit Lussebrud, hon får aldrig någon brudeskrud

Traditionen med Lussebrud och Lussegubbar är folkliga och har hört hemma i bondesamhället. På slutet av 1700-talet börjar en ny typ av luciabrud framträda, men då i de högre stånden. Att fira lucia på det här sätter spreds sedan vi de västsvenska studentska nationerna till bl.a. Uppsala och Lund. Terminen vid universiteten avslutades normalt vid lucia och luciafirandet blev då ett naturligt festtillfälle. Eftersom det inte fanns några kvinnliga studenter var det en manlig student som fick ikläda sig rollen som lucia.

Sitt moderna genombrott fick lucian 1927 då Stockholms Dagblad anordnade det första officiella luciatåget i form av en kortege genom Stockholm. Snart därefter följde flera av landets tidningar exemplet och anordnade egna luciatåg och omröstningar kring vem som skulle få vara årets lucia.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-30

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (2005) Stora Julboken Ordalaget Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Profilbild för Okänd

Hur var luciatåget som anordnades av Stockholms Dagblad 1927?

av

Kort svar: Luciatåget som anordnades 1927 bestod av lucian, hennes tärnor, gossar i Staffanskostymer, stjärngossar, fackelbärare, en pager och nationalklädda ungdomar som tågade genom centrala Stockholm på kvällen.

Under medeltiden kom helgonet Lucia in i den svenska kalendern med kristendomen. Det medeltida firandet hade dock väldigt lite med helgonet att göra utan hörde snarare samman med att lussenatten var årets längsta natt och att det var ned luciadagen som julfastan inleddes.

Den första lucian med vit särk och ljus i håret är dokumenterad i mitten av 1700-talet. I västra Sverige blev det samtidigt en tradition att ”lussa” natten till 13 december. Då klädde man sig i gamla kläder och kom som ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” till byns lika gårdar för att där få sig en sup. Även studenter på västsvenska nationerna vid bl.a. Uppsala och Lunds Universitet började fira lucia och dricka brännvin i anslutning till detta.

Det är första under slutet av 1800-talet som vi kan belägga luciatåg med olika figurer. Dessa förekommer på många olika platser, men Skansen blir något av ett centrum för denna typ av luciafirande. Det är dock först 1927 då Stockholms Dagblad anordnar ett stort luciatåg genom huvudstaden som luciafirandet blir en offentlig tilldragelse för allmänheten.

Den konservativa tidningen Stockholms Dagblad drog i början av december 1927 igång ett upprop om att anordna en luciakarneval genom den av elektrisk belysning upplysta huvudstaden. Tidningen fick med sig gatuföreningar och handelsmän på tåget och 13 december 1927 var det dags för det första offentliga luciatåget genom huvudstadens gator.

Lucias väg enligt DN 1927-12-13

Luciatåget startade och avslutade på Gustav Adolfs torg. Innan tåget drog iväg vid åttatiden på kvällen så hade Katarina södra folkskolas gossorkester spelat inför ett fullpackat torg. När luciatåget väl avgick så var gatorna fyllda med folk. Först gick tåget via Fredsgatan och Drottninggatan för att svänga av på Kungsgatan. Framme vid Stureplan svängde man in på Biblioteksgatan och sedan tog man sig, via Norrmalmstorg, Hamngatan och Regeringsgatan, tillbaka till startpunkten.

Luciatåget bestod inte bara av lucian själv (som jag tyvärr inte har lyckats hitta namnet på) och hennes tärnor. Så här beskrivs luciatåget 1927 i Svenska Dagbladet:

Det stora Luciatåget föregås av två härolder till häst samt två ridande fackelbärare, varefter följer ett 30-tal gossar i Staffanskostymer. Därpå följer ett 30-tal stjärngossar med kåpor luvor och lysande stjärnor, därefter kommer Luciabruden själv till häst, följd av en pager, som bära upp hästens schabrak. Efter bruden följa ett 10-tal Lussitärnor till häst samt den nationalklädda ungdomen, cirka 50 personer. Tåget avslutas med tvenne ridande fackelbärare  och upptager i allt en längd av omkring 100 meter.

Luciatåget 1927 bestod alltså dels av lucian själv, hennes tärnor, gossar i Staffanskostymer, stjärngossar, fackelbärare, en pager och nationalklädda ungdomar.

Stockholms Dagblads lucia 1927

Efter det genomförda tåget ska luciabruden och tärnorna, enligt tidningsuppgifter, ha besökt restauranger för att äta och dansa ”till förmån för Stockholms fattigas jul”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-28

Källor:

Dagens Nyheter 1927-12-13

SvD 1927-12-14

Dagens Nyheter 1927-12-13

Profilbild för Okänd

Hur firade man lucia i Sverige under medeltiden?

av

Kort svar: Lucia har sin helgondag den 13 december. Under medeltiden firades lucia främst som årets mörkaste natt och som starten på julfastan.

Den historiska Lucia var en kvinna som levde i Syrakusa på Sicilien under slutet av 200-talet. Hon dog år 304 och blev helgon på grund av händelser i hennes liv. Hennes helgondag 13 december var alltså med i den första kristna kalendern som började användas när Sverige blev kristet under tidig medeltid.

Helgonet Lucia från Syrakusa

Under medeltiden var Luciadagen inte en allmän helgdag och hade bara festgraden simplex. Det är istället helgondagens anknytning till vintersolståndet som varit av betydelse. Vintersolståndet är årets längsta natt och infaller numera alltid den 21 eller 22 december. På grund av ett fel i den julianska kalendern flyttades dock vintersolståndet ungefär en dag vart hundrade år vilket gjorde att det under medeltid och tidigmodern tid hamnade i närheten av just 13 december.

Kring årets längsta natt fanns det naturligtvis en mängd föreställningar. Mycket onda krafter var i rörelse (liksom vid andra övergångstider – t.ex. valborgsmässoafton då vintern tog slut eller mickelsmäss när hösten började) och det fanns skäl för att vara försiktig. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen

Då [lussenatten] kunde djuren tala och många onda krafter ansågs vara i rörelse. Det var viktigt att inte mala, spinna, brygga eller utföra något annat känsligt arbete. Genom att köra in en kniv i stallväggen kunde stålet skydda gården mot mycket av det onda.

Dessutom var luciadagen den 13 december sista dagen innan den stundande julfastan. Så här beskrivs det av Historiska media:

Under medeltiden hade högtiden mer betydelse i relation till den kommande julfastan. Lucia inledde nämligen fastan som pågick fram till jul.

På grund av detta skapades traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit upp till sju frukostar under natten. Även ungdomar var ute under lussenatten.

Ungdomar klädde ut sig, ibland till det motsatta könet, för att i samlad trupp vandra runt i stugorna för att sjunga och tigga mat och dryck.

Medeltidens luciafirande har alltså väldigt lite med det moderna firandet att göra. Det någorlunda moderna luciafirandet där en kvinnlig luciagestalt med ljus i håret och vit dräkt kommer med kaffe på sängen går att datera till december 1764.

Under det sena 1800-talet blir luciafirande med lucior, tärnor och stjärngossar vanligare och vanligare bl.a. beroende på Skansens initiativ att fira lucia och under förra seklet etablerar sig den moderna luciatraditionen ordentligt via Stockholms Dagblad som anordnade ett luciatåg i form av en kortege genom Stockholm 1927.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-28

Litteratur:

Lucia | Institutet för språk och folkminnen

Därför firar vi lucia som vi gör idag – Historiska Media

Profilbild för Okänd

Varför serveras kaffe med dopp till luciafirandet?

av

Kort svar: En viktig orsak till att luciafirandet förknippas med kaffe och fika beror på att nykterhetsrörelsen introducerade detta som ett alternativ till brännvin och öl under slutet av 1800-talet.

Luciafirande har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det har egentligen aldrig varit helgonet Lucia som varit i fokus. Istället firade man att 13 december inföll i anslutning till vintersolståndet, alltså när det är som mörkast på året.

Under den katolska medeltiden var lucianatten det sista tillfället att äta inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit sju frukostar under natten (fråga mig inte hur man orkade med det). I anslutning till detta fanns det givetvis också inslag av öl och brännvin.

Än mer öl och brännvin blev det under de 1700- och 1800-talen. I västra Sverige blev det en tradition att lussa natten till 13 december. Man klädde då ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. Även studenter på västsvenska nationerna vid bl.a. Uppsala och Lunds Universitet började fira lucia och dricka brännvin i anslutning till detta.

Lucia på Kafé

Så här kan man läsa i Lidköpings Allehanda 1879:

Här i Vestergotland och flera andra landskap har ”Lusse” sedan forntiden firats med en egen festlighet. Kl 3 à 4 på morgonen väkas de sovande af en vitklädd flicka med ett brinnande ljus på hufvudet och undfängas med de håfvor som hon på en bricka medför, såsom kaffe med dopp eller brännvin och öl.

Det utbredda supandet gjorde att nykterister började organisera sig i nykterhetsrörelser under slutet av 1800-talet. Målet var helt enkelt att minska supandet och en del i detta var att skapa alternativa mötesplatser. Om nykterhetsrörelsen och lucia skriver man från Skansens håll:

Kyrkan och även nykterhetsrörelsen firade från början inte Lucia, men man upptäckte efterhand att man kunde förhindra fest och bus genom att ta in firandet i sina lokaler. Då togs alkoholen bort och det serverade istället kaffe med dopp.

Tidningen Förposten rapporterar om ett sådant firande 1886:

Till och med våra vänner godtemplarna göra Luciafester, med dervid bjudes bara the eller kaffe med dopp och lika roligt har de för det naturligtvis.

Ytterligare ett exempel är annonsen från I.O.G.T. från 1890 där det bjuds just på ”kaffe med dopp”

Men att nykterhetsorganisationer organiserade nyktra luciafiranden med ”kaffe och dopp” utrotade givetvis inte superiet. Dagens Nyheter skriver t.ex. 1894:

På sina trakter hör också brännvin till traktering åt männen, som med en daglig ”gök” stärka sig till dagens arbete.

Under det tidiga 1900-talet stärkte nykterhetsrörelsen sina positioner och från slutet av första världskriget infördes starka restriktioner på svenskars alkoholkonsumtion, bl.a. motboken och receptkrav för att få köpa starköl. Med dessa förändringar av den svenska alkoholpolitiken blev ”kaffe med dopp” (ex. en lussekatt) rådande under luciafirande, åtminstone under första halvan av 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-17

Källor:

Lidköpings Allehanda 1879-12-13

Förposten 1886-12-11

Förposten 1890-12-13

Dagens Nyheter 1894-12-14

”Lucia – en tradition i förändring” digitaltmuseum.se (läst 2022-11-07)

Profilbild för Okänd

Vilket år kom luciasången på svenska första gången?

av

Kort svar: Av de texter som fortfarande används vid luciafirande så är den äldsta den som skrevs av Sigrid Elmblad och publicerades 1924.

Luciatåg med lucia och tärnor blev populärt i Sverige under början av 1900-talet. Det finns flera olika sånger som sjungs, men den populäraste är nog luciasången som faktiskt har flera olika texter. Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) är från början en italiensk melodi.

Enligt uppgifter, som jag tyvärr inte kunnat bekräfta, så skrevs en svensk text till luciasången 1921 med raderna ”Nu stråla tända ljus uti din krona”. Den texten är dock inte använd i dag.

Det innebär att den första svenska texten som har anknytning till det svenska luciafirandet och som fortfarande används är den som publicerades 1924 av Lundqvist förlag. Texten skrevs av författaren, journalisten och översättaren Sigrid Elmblad knappt två år före hennes död. Så här skriver hon själv i Svenska Dagbladet strax före jul 1924:

Med anledning av M. B:s uppmaning att skriva en Luciasång med svensk stämning i ber jag få meddela att Lundqvist förlag beställt en sådan av mig för några månader sedan. Den är utkommen handeln och är skriven till musiken av den kända italienska Luciavisan.

Bara några år efter Elmblads text skulle Arvid Rosén publicera ytterligare en text bl.a. med den ofta missuppfattade raden ”kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källa: SvD 1924-12-21

Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.

Profilbild för Okänd

När hölls det första dokumenterade Luciafirandet?

av

Kort svar: Det äldsta dokumenterade luciafirandet i Sverige där en kvinna klädd i vitt kommer med ljus i håret är från 1764.

Lucianatten har firats i Sverige sedan lång tid tillbaka. Fram till kalenderreformen 1753 var det årets mörkaste natt och uppmärksammades som sådan. Däremot har helgonet Lucia aldrig haft någon större betydelse för svenskt firande den 13 december.

Under katolsk tid var lucianatten det sista tillfället att äta festmat inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner kring att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Det finns berättelser om allt från tre till sju frukostar under natten. På bondgårdarna försökte man också använda överflödets magi – d.v.s. genom att äta mycket mat under lussenatten skulle man få god tillgång på mat även under resten av året.

Det någorlunda moderna luciafirandet där en kvinnlig luciagestalt med ljus i håret och vit dräkt kommer med kaffe på sängen går att datera till december 1764. Den skånske prästen namn Karl Fredrik Nyman på besök i byn Horn norr om Skövde i Västergötland.

Rätt som jag låg i min bästa sömn, hördes en vocal-musique utanför min dörr, hvaraf jag väcktes. Strax därpå inträdde först ett vitklätt fruntimmer med gördel om livet, liksom en vinge på vardera axeln, stora tända ljus i hwar sin stor silverljusstak, som sattes på bordet, och strax därpå kom en annan med ett litet dukat bord, försett med allehanda kräseliga , äteliga och våta varor, som nedsattes mitt för sängen. Det kallar de Lussebete.

Förutom i Västergötland är det i Värmland och Närke som luciafirandet med ljusdrottning som kommer med frukost på sängen förekommer. Och även då som en sed i de högra klasserna. En av de äldsta avbildningarna av en lucia av modernt snitt är en akvarell av Fritz von Dardel från ett Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848.

Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Akvarell av Fritz von Dardel.

Under det sena 1800-talet blir luciafirande med lucior, tärnor och stjärngossar vanligare och vanligare bl.a. beroende på Skansens initiativ att fira lucia.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-12-10)

Källa: Strömberg, Håkan (2017) Lucia – den svenskaste av alla traditioner. Carlssons

Profilbild för Okänd

Vad är en lussekatt?

av

Kort svar: En lussekatt är ett särskilt format bakverk, oftast med med russin och saffran, som serveras runt lucia.

Det bakverk som tydligast förknippas med luciadagen, 13 december, är lussekatten. Lussekatter har funnits i Sverige sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Enligt de svenska ordböcker som Svenska Akademin ligger bakom definieras en lussekatt dels som en:

vete­bulle som i ngn mån liknar en katt och som äts runt Lucia­dagen

En annan definition är en:

sär­skilt formad bulle som äts på luciadagen (och när­liggande dagar) ofta med russin och saffran

Som synes är det formen och ingredienserna som definierar vad en lussekatt är. Just formen på lussekatten har varierat över tid. Idag är den vanligaste formen en bulle formad som ett ”S”.

Den två ingredienser som tydligast särskiljer lussekatterna, om man tittar på de vanligaste recepten, från andra bröd är dels saffran och dels russin. Det förekommer recept på lussekatter som saknar saffran.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24

Källor: SAOL och SO, uppslagsord ”lussekatt”

Profilbild för Okänd

När kom den första lussekatten?

av

Kort svar: Exakt när den första lussekatten bakades är svårt att säga, men det äldsta belägget för ordet i en tidning är från december 1890.

Till julen bakas det mycket, bl.a. pepparkakor. Ett bakverk som intimt förknippas med en annan högtid i december är lussekatten, som kan bakas med eller utan saffran.

Bakverk – Fackskolan för huslig ekonomi, Uppsala 1933

Exakt hur länge det har bakats och ätits lussekatter är svårt att veta. Ett tidigt, kanske det första, belägg för ordet ”lussekatt” är från Förposten 1890. Där står det att ”lucekattor serveras af fyra stiliga Lucior” på en stor luciafest anordnad av N.G.T.O. Förposten är en göteborgsk tidning och det är främst i de västra landsdelarna som lussekatter förekommer initialt. Ytterligare ett exempel är annonser för ”Vörtlimpor och Lussekatter” i Westgötaposten 1894.

Några år senare, 1898, skriver Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning under rubriken ”Om Lussedagen och något, som äger ett visst sammanhang med den dagen”:

På ”Lussedagen” utdelas i Göteborg liksom på andra orter i vårt land – och utdelas än – bröd af något egendomlig form som kallades ”Lussekatter” eller ock ”dyvelskattor”.

Det står inte i texten hur bröden är formade mer än att det är en ”egendomlig form”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24, uppdaterad 1022-11-17

Källa: SAOB – uppslagsord ”lussekatt”

Förposten 1890-12-13

Westgötaposten 1894-12-08

GHT 1898-12-17

Profilbild för Okänd

Ska det vara som ”sol’n förgät” eller ”sol’n förlät” i luciasången?

av

Kort svar: Den inledande texten till luciasången är ”Natten går tunga fjät runt gård och stuva. Kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”. Det ska alltså vara ”förlät” och inte ”förgät”.

Luciatåg med lucia och tärnor blev populärt i Sverige under början av 1900-talet. Det finns flera olika sånger som sjungs, men den populäraste är nog luciasången som faktiskt har flera olika texter. Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) är från början en italiensk melodi. Enligt ett häfte utgivet av Statens musiksamlingar:

Det är en italiensk visa som skrevs av napolitanaren Teodoro Cottrau 1850. Texten handlar om en stämningsfull nattlig båtfärd, och refrängens ”Santa Lucia” syftar på en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel som heter just så (som i och för sig har fått sitt namn av helgonet).

Den äldsta svenska texten till luciasången som fortfarande används är skriven av Sigrid Elmblad och publicerades år 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!

Bara några år därefter (1928) skrev Arvid Rosén den text som nog är den vanligaste att sjunga i luciatåg bl.a. på teve. Roséns text är medvetet ålderdomlig. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

Det är flera ord som kan vålla huvudbry, bla. ”fjät” (som betyder spår) och ”stuva” (som betyder stuga). Ordet som det oftast blir missuppfattning om är dock ”förlät” . För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

sankta_lucia_noter

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Så här skriver SAOB om ordet:

förlåta: (numera bl. ngn gg arkaiserande, särsk. i poesi o. högre stil) gå l. draga l. begiva sig o. d. bort från, övergiva, lämna (ett ställe o. d., en person);

Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Källor: ”förlåta” svenska.se

”Lucia” Institutet för språk och folkminnen

Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.