Etikettarkiv: halloween

Profilbild för Okänd

Varför dekorerar man pumpor på halloween?

av

Kort svar: Traditionen att dekorera olika sorters grönsaker går långt tillbaka och kan associeras med skördefester. Pumporna började användas vid halloween i samband med att traditionen fick fäste i USA vid  slutet av 1800-talet av den enkla anledningen att tillgången på pumpor var riklig under slutet av oktober.

Den symbol som allra tydligaste förknippas med halloween är helt säkert pumpan. På samma sätt som granen symboliserar jul och majstång symboliserar midsommar har den stora oranga grönsaken kommit att symbolisera halloween.

Halloween firas i månadsskiftet oktober/november och har sina rötter i den förkristna festen Samhain som firades på nuvarande Irland. Festen har sedan på olika vägar kommit att bli vårt moderna halloweenfirande.

Vad som är intressant är att det redan långt tillbaka går att hitta belägg för att en av de viktiga inslagen i firandet var att man använda olika sorters grönsaker, rovor och betor. Dessa karvade man ut och använde som lyktor. Även i norra Sverige finns äldre belägg (1800-talet) för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag.

img_20161028_161345

Användandet av olika grönsaker i firandet beror på att det var under hösten man skördade dessa och i oktober fanns riklig tillgång på rovor och betor av olika slag.

Pumpan är en gurkväxt som har sitt ursprung i Amerika och den skördas från juli fram till den första frosten. Pumpan var ett inslag på skördefester i USA långt innan den började associeras med halloween.

När miljontals irländska migranter på 1800-talet flyttade till USA tog man med sig sina traditioner (däribland att göra ljuslyktor av rovor). När de irländska sederna blandades med redan existerande (såsom mexikanska dios de los muertos och engelska Guy Fawkes day) blev en förändring av halloweenfirandet av rovorna ersättas av den betydligt större och färggladare pumpan.

Det var under slutet av 1800-talet som pumpan på allvar kom att bli symbolen för halloween. År 1866 är det äldsta belägget för att pumpan direkt har associerats med halloweenfirandet. Idag är pumpan den entydigt viktigaste symbolen för halloween (en enkel bildsökning ger ett övertydligt resultat).

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-10-14)

Profilbild för Okänd

Vad betyder ordet Halloween?

av

Kort svar: Halloween betyder ”alla heligas afton” eller allhelgonaafton.

Halloween infaller som bekant 31 oktober. Traditionen att fira Halloween kom från USA till Sverige i mitten av 1990-talet. Men vad betyder egentligen ordet Halloween?

Halloween är en sammandragning av de tre engelska orden ”All Hallows’ even”.

  • ”All” betyder ”Alla”.
  • ”Hallow” betyder ”att göra helig” eller helga
  • ”Even” är i sammanhanget kortform för evening, alltså kväll.

Således betyder Halloween – Alla heligas kväll. Och Halloween firas ju 31 oktober – kvällen före Allhelgonadagen eller på engelska All Saints eller All Hallows. Ett svensk översättning av Halloween skulle då kunna vara allhelgonaafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2008-10-27

Källa: Dictonary.com orden hallow och eve

Profilbild för Okänd

När är Halloween 2008?

av

Kort svar: Halloween 2008 är 31 oktober.

Vilket datum Halloween är brukar i oktober vara en av de mest frekventa sökvägarna in på min högtidsblogg. Förra året skrev jag att Halloween i Sverige bör firas på fredagen före Alla helgons dag, vilket gör att datumet kan variera.

I år (2008) är det dock så bra att Alla helgons dag infaller 1 november (alltså samma dag som Allhelgonadagen för övrigt) vilket gör att årets Halloween i Sverige otvetydigt bör firas på samma dag som sin motsvarighet i USA – alltså fredag 31 oktober.

Läs även andra bloggare om , , , , ,

Profilbild för Okänd

Hur firades helgamäss (allhelgona) på 1800-talet?

av

Kort svar: Helgamäss, vilket var en alternativ benämning på allhelgonadagen, firades förr bl.a. med ungdomsfylla, utklädning och utsmyckning av rovor .

Sedan medeltiden har allhelgonadagen 1 november varit en helgdag i Sverige. Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige. Kvällen för kallades för helgmässafton i folkmun med lite olika stavning (ex. häljmäss). Firandet av av helgmäss och helgmässafton kunde gå nog så vilt till vilket följande citat från en man född i 1854 i Vilhelmina.

Rovorna är upptagna och skall blastas av. Länsmuseet i Gävleborg.

En annan tradition som fanns var att pojkarna klädde ut sig i kvinnokläder och gick runt bland gårdarna och tiggde korv. Kopplingen mellan korven och allhelgona var att årets slakt då skulle vara färdig. Från Härjedalen berättas det om firandet i slutet av 1800-talet:

Köttet skulle vara nersaltat eller opphängt till torkning [till allhelgonadagen] och i taket hängde korvarna långa rader. Slaktmånaden med alla dess bestyr var nu över och man kunde emotse en lugn tid vid spinnrock och vävstol. Korvkvällen firades Allhelgonadagens kväll. Ett par dar före helgamäss klädde två av byns pojkar ut sig i och gick i alla går dar i byn och samlade ”smakkorv” av årets nyberedda korv som hängde på torkning i taket. På Allhelgonadagens kväll samlades så byns ungdom på ett överenskommet ställe för att avsmaka korven. Efteråt blev det förstås lekar och dans och annat ”tröt” hela kvällen. Denna sed lever kvar än i dag (1920 talet m.a.), t. ex. i Storsjö, men i stället för korv äts flötgröt. Byns flickor tar då med sig grädde (flötan).

Förutom detta helgamässfirande finns det många belägg för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterat 2021-10-31

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

”helgonmäss” SAOB

Profilbild för Okänd

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?

av

Kort svar: Allhelgonadagen firas 1 november och har så gjorts i den kristna världen sedan 800-talet. Alla själars dag är 2 november och har firats sedan 1000-talet. Allhelgonadagen avskaffades som helgdag i Sverige 1772 och istället blev blev Alla helgons dag istället en helgdag 1953. Den infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween är en tradition som kom till Sverige från USA på 1990-talet. Ursprunget finns bl.a. i den keltiska festen Samhain.

Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.

Allhelgonadagen

Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren den13 maj. Dagen instiftades på 600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius IV (800-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas då till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst) och firades bl.a. med allhelgonagillen.

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag. Men den fortsatte naturligtvis att firas ändå, dels med ungdomsfester på helgamäss och dels kyrkligt men då på den första söndagen i november.

Alla helgons dag

I början av 1900-talet kom seden att tända ljus på gravarna under allhelgonahelgen till Sverige. Det fanns dessutom en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten. Därför fanns det ett intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Alla själars dag

Eftersom allhelgonadagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november. Alla själars dag försvann ur den svenska almanackan någon gång under 1500-talet,

Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evangeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet alla själars dag som underrubrik.

Halloween

Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonaafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas (t.ex. genom att gå och fråga om ”bus eller godis”) är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-30, uppdaterad 2022-10-09)

Litteratur: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

”Därför firar vi alla helgons dag” Populär Historia 2019-11-01

Profilbild för Okänd

Varifrån kommer egentligen halloween?

av

Kort svar: Halloween kommer ursprungligen från den keltiska festen Samhain. Irländare tog med sig seden till USA på 1800-talet. Där blandades den med andra traditioner och blev halloween såsom vi känner den. Halloween kom till Sverige i större skala i mitten av 1990-talet.

Halloween är en sammanskriving av All Hallow’s eve (alla helgons afton på svenska) och firas 31 oktober, alltså kvällen före allhelgonadagen.

Firandet av halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. I vilket fall som helst vet vi att kelterna firade en fest kvällen den 31 oktober.

Festen – Samhain – var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.

Snap-Apple Night (1833)

Precis som man i östra Sverige eldade under valborgsnatten så skulle man på Irland tända hushållseldar, men då var det med eld som druider hade tänt. Man ansåg att elden renade luften. Senare kom traditionen att tända Jack O’lanterns – alltså rovor som man gröpt ur och sedan satt ljus i. Jack, som gett namnet åt rovorna, var en smed som lurade djävulen vid tre tillfällen och sedan dess irrar omkring på jorden med en rova som enda ljus.

Irland kristnades redan på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. När sedan irländska migranter tog sig till USA under 1800-talets mitt så följde traditionerna kring Samhain med. I USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner, t.ex. det mexikanska Dios de los muertos och engelsmännens Guy Fawkes day. Dessutom hade spanjorer, tyskar holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.

Det typiskt irländska fanns kvar med blandades upp. Pumpan var en attiralj som tillkom då den förmodligen sågs som pampigare än den mindre rovan.

Under 1900-talet förändrades det amerikanska halloweenfirandet. Från början hade firandet skett främst i de övre klasserna men en 1920-talet blir det en fest för alla och för barn och ungdomar i synnerhet. I och med spridningen blev det också stökigare kring firandet, vilket bekymrade många föräldrar och kyrkor. Under firandet i Queens i New York krossades över tusen fönsterrutor 1939. Under 50-talet återupptogs ”trick or treat” (”bus eller godis” på svenska), vilket legat nere under en längre tid.

Idag är halloween en av USA:s viktigaste högtider och de flesta svenskar hade garanterat hört talas om den redan innan den kom till Sverige i mitten av 90-talet. Redan runt år 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira halloween. Men det var först i slutet av 1990-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-10-30 (uppdaterad 2021-10-29)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Profilbild för Okänd

Varför firas de döda i början på november?

av

Kort svar: Att många kulturer har traditioner som firar de döda just i skiftet oktober/november beror på att det varit en markering för övergången mellan sommar och vinter samt att ”naturen dör” ungefär nu, vilket gör att det passar sig att fira de döda.

Allhelgonadagen infaller 1 november. I Sverige är (sedan 1953) alla helgons dag på lördagen i den veckan och det är då man tänder ljus på gravarna och minns de döda. Men varför är det just i början på november som vi firar och minns döda vänner och släktingar?

Det är inte bara i Sverige som början på november är en dag att minnas de döda. Troligen var det på 800-talet som 1 november blev ”alla helgons dag” och till Sverige vet vi att helgdagen kom med kristendomen på 1100-talet. Dock är det först på 1900-talet som seden att tända gravljus har börjat.

fall-1072821_1280.jpg

Ett annat känt exempel på kopplingen mellan oktober månads slut och döden är Halloween som delvis har sitt ursprung i den keltiska festen för dödsguden Samhain just 31 oktober. I Mexico firas Dia de los muertos (De dödas dag) – vilket är en blandning av indianska och katolska traditioner – 1 november.

I Sverige har 1 november under lång tid setts som vinterns första dag. Och när vintern kom så var det att se till så att alla praktiska göromål som slakten, båtupptagning, bärgning av hö och så vidare var klart. I folkmun kallades dagen för häljamäss (helgamäss) och det var främst en fest för ungdomarna. Man åt korv, lekte, dansade och stojade.

Även på de brittiska öarna delade man upp året i ett sommar- och ett vinterhalvår som började 1 novembver.  Och i brytningstider (som ex. sommarhalvår och vinterhalvår) uppkommer så gott som alltid olika former av firande.

Att det på de flesta håll är olika former av dödstema har med all säkerhet den naturliga förklaringen att naturen håller på att dö. Träden avlövas, växter förmultnar och djuren går i ide. När naturen dör blir det också naturligt att fira de släktingar som är döda.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-28, uppdaterad 2022-10-07)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet

Profilbild för Okänd

Vilken dag bör vi fira halloween i Sverige?

av

Kort svar: I USA firas halloween alltid 31 oktober, men eftersom alla helgons dag i Sverige alltid är på en lördag (oavsett datum) finns det de som firar ”svensk halloween” på fredagen före alla helgons dag.

Halloween infaller enligt traditionen den 31 oktober eftersom halloween är en sammandragning av All Hallow’s eve (Alla helgons afton). Allhelgonadagen har, sedan tidig medeltid, firats i den katolska kyrkan 1 november och således blir aftonen den sista oktober.

Halloween-pumpor

Problemet när halloween skall överföras i en svensk kontext (vilket det börjades med runt 1990) är att vi i Sverige inte längre firar allhelgonadagen den 1 november, utan alla helgons dag den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Under vissa år kan allhelgonadagen och alla helgons dag infalla samma dag (de år då alla helgons dag infaller 1 november).

Den ”riktiga” (då barn går och frågar om ”bus eller godis”) halloween är således alltid 31 oktober, men många skolor och föreningar väljer att anordna halloweenfester och halloweendiscon på fredagen i allhelgonaveckan – alltså den svenska alla helgons afton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-26, uppdaterad 2013-10-07)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.