När kom den första adventskalendern till Sverige?

Kort svar: Den första adventskalendern i Sverige  gavs ut till december 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund. 

Enligt många var första gången som en kalender inför jul konstruerades i slutet av 1800-talet i Tyskland. Moderna till pojken Gerhard Lang gav sin son en kaka varje dag i december fram till julafton. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första adventskalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på.

Till Sverige kom adventskalendern 1934. Henny Strömman ska enligt Jan-Öyvind Swahn varit den som introducerade adventskalendern i Sverige. Hon hade bekantat sig med den tyska varianten och när hon blev chef för Sveriges Flickors Scoutförbund såg hon en inkomstkälla. Så här skriver SvD 25 november 1934 under rubriken ”En rolig julkalender”:

Sveriges flickors scoutförbund har hittat på en lite rolig julnyhet för småttingar, nämligen ovan avbildade ”julkalender”, som är tecknad av Aina Stenberg Masolle. Kalendern börja 1 december och håller på till och med julafton. Flera av detaljerna på tavlan t.ex. snöbollar, lyktan, månen, stugans fönster, dörr och skorstenar o.s.v., äro lösa och går att fälla upp som luckor, varvid en liten bild innanför visar sig.

SvD 1934-11-25

Aina Stenberg Masolle som fick uppdraget att måla adventskalendern 1934 var en etablerad svensk konstnär som gift sig och flyttat till Dalarna. Beställaren önskade sig en kalender ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”. Stenberg lär då ha använt sin egen gård i Östra Björken i Dalarna som motiv.

20121130bf_adventskalender

Barnens Adventskalender – som den kom att heta – blev en omedelbar succé och de 10.000 exemplar som tryckts gick snabbt åt. Den första adventskalendern hade 24 luckor – en för varje dag fram till julafton. Varje år fram till 1964 tecknade sedan Stenberg liknande kalendrar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-29)

Källor: Nordiska museet ”Adventskalender

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

SvD 1934-11-25

Hur många luckor har en adventskalender?

Kort svar: De flesta adventskalendrar  har 24 luckor (en för varje dag från 1 till 24 december). Viss kalendrar börjar redan första advent och då har kalendern fler luckor.

Första gången som en kalender inför jul konstruerades var i slutet av 1800-talet och det var mamman till Gerhard Lang som gav honom en kaka varje dag i december fram till julafton. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första adventskalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på. Det blev en omedelbar succé och snart så gjordes kalendern om för att likna dem vi känner idag.

Till Sverige kom den första adventskalendern 1934 och det var Sveriges Flickors Scoutförbund som gav Aina Stenberg Masolle i uppdrag att rita den. Den första kalendern på teve var Titteliture 1960 och då kallades den för Adventskalender, men 1971 bytte SVT namn till julkalendern p.g.a. protester mot det alltför profana innehållet.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 28 luckor (27 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december, med undantag för vissa år (ex. 1977 då Fem myror är fler än fyra elefanter hade 28 luckor och 1992 då Klasses julkalender hade 26 luckor).

Bilden är tagen av Annicka Linnnea (www.annickalinnea.se)

En julkalender som fram tills för bara några år sedan fortfarande började första advent (om den infaller före 1 december) är Bamses julkalender. De år när första advent var 27, 28, 29 eller 30 november så hade Bamses julkalender fler än 24 luckor. Dessutom så har Bamses julkalender också en lucka på juldagen (25 december). Så vissa år kunde Bamses julkalender innehålla inte mindre än 29 luckor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-21, uppdaterad 2021-11-28)

Källor: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004)  Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm, 

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När börjar julkalendern i SVT 2013?

Kort svar: Första avsnittet av SVT:s julkalender 2013 – Barna Hedenhös uppfinner julen – sänds söndag 1 december kl. 08.45 (och repris 18.45).

När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den 27 november eftersom det var första advent och kalendern kallades för adventskalendern. Sedan 1971 heter programmet julkalendern i SVT och börjar sändas den 1 december (med undantag för bl.a. Fem myror är fler än fyra elefanter 1977 och Klasses julkalender 1992).

Julkalendern 2013

Så här beskrivs årets (2013) julkalender – Barna Hedenhös uppfinner julen:

”Barna Hedenhös uppfinner julen” bjuder på ett komiskt och spännande äventyr om världar som krockar. Det är en varm saga om vikten i att vara tillsammans och bry sig om varandra. Inte minst om det ska bli en riktigt mysig jul.

Och det första avsnittet sänds 1 december (som i år också är första advent i SVT1 och Barnkanalen kl. 08.45.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-17)

Källa: ”Barna Hedenhös uppfinner julen” blir julkalender 2013 svt.se 2012-12-24 (läst 2013-11-17)

När börjar julkalendern i SVT 2011?

Kort svar: Första avsnittet av SVT:s julkalender sänds torsdag 1 december kl. 07.15 (och repris 18.15).

När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den första advent (som ju kan vara mellan 27 november och 3 december). Sedan 70-talet har dock julkalendern i SVT istället börjat 1 december (med undantag för Klasses julkalender 1992).

Så här beskrivs årets julkalender (2011) – Tjuvarnas jul:

SVT:s julkalender 2011 heter Tjuvarnas jul och är en julsaga i Charles Dickens anda. Historien utspelar sig i Stockholm, i det förra seklet, där julen står för dörren. Stadens barn längtar efter julklappar, det stora varuhuset längtar efter att tjäna pengar – och stans tjuvliga längtar efter att stjäla!

Och den börjar alltså 07.15 den 1 december.

Källa: svt.se

Vilket år sändes den första julkalendern i SVT?

Kort svar: År 1960 sändes Titteliture, vilket var den första tevesända julkalendern.

Första söndagen i advent 1957 (som det året råkade var 1 december) klockan fem i åtta sändes ett radioprogram som var början på en långlivad tradition – julkalendern i radio och teve. Rolf Bergström och några barn i åldrarna tre till elva år sjöng julvisor, pratade om vad de önskade sig och öppnade en lucka i en adventskalender.

snip_20180405101422.png
Ur SvD:s tablå för radio 1 december 1957.

Tre år därefter – första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) kl 17.30 sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december,  eftersom vissa dagar var helt tevefria. Men eftersom programmet började 27 november blev det ändå 24 avsnitt men det årets adventskalender hade 28 luckor.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 28 luckor (27 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december.

70-talet bytte man också namn från Barnens Adventskalender till Julkalendern. Anledningen till namnbytet förklarar Jan-Öjvind Swahn så här:

Även om advent ju är ett kyrkligt begrepp blev dessa TV-kalendern med tiden allt mer profana, och ibland väckte deras religiöst sett kontroversiella innehåll våldsamma publikprotester. Som ett led i en avdramatisering av kalendrarnas förhållande till det kyrkliga bytte TV 1972 ut programtiteln [Swahn har dock fel år, 1971 bytte man namn, min anm,]

Fram till 1972 sände radio och teve samma kalender även om de ibland hade olika titlar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)

Källor: Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd samt Den svenska Julboken av Jan-Öyvind Swahn

Ska det heta adventskalender eller julkalender?

Kort svar: Det ska heta julkalender eftersom tidsperioden 1 december – 24 december inte är samma sak som advent.

Sedan 1934 har det förekommit försäljningar av advents- eller julkalendrar under december månad. Det var Svenska flickors scoutförbund som beställde och Aina Stenberg Masolle som ritade den första kalendern med 24 luckor. Med radio (1957) och teve (1960) fick kalendrarna ett betydligt större genomslag.

En mycket ovetenskaplig undersökning (googling på orden adventskalender respektive julkalender) ger vid handen att det förra ordet är åtminstone tio gånger så vanligt som det senare. Dock så kallades den första kalendern 1934 för ”julkalender” när det skrevs om den 1934.

Jag anser dessutom att ordet ”julkalender” är att föredra framför adventskalender eftersom advent inte är samma sak som perioden från 1 december till 24 december (då julkalendern skall öppnas). Advent kan börja alltifrån 27 november till 3 december. Dessutom är advent en rent religiös företeelse vilket de flesta julkalendrar inte alls är längre.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-11-30 (uppdaterad 2020-11-29)