Kort svar: Första söndagen i advent infaller 2025 den 30 november.
Advent är en förberedelseperiod inför julhelgen och den pågår i cirka fyra veckor, från den fjärde söndagen innan jul till och med julafton. Eftersom advent alltid börjar på en söndag så kan första söndagen i advent infalla mellan 27 november och 3 december.
År 2025 är julafton (24 december) på en onsdag och det innebär att fyra söndagar tillbaka i kalendern landar på 30 november. Så första söndagen i advent 2025 är 30 november (Andreasdagen).
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)2025-11-06
Ytterligare en tradition som verkar ha sitt ursprung på 1930-talet är adventsfika – alltså att du på olika sätt uppmärksammar adventstiden med kaffe och något tilltugg. Svenskar har druckit kaffe alltsedan 1700-talet, men det är först under följande sekel som kvinnor började bjuda hem varandra på kafferep som ett sätt att umgås. Senare spred sig traditionen när man i bondstugorna började bjuda på kaffekalas.
Luciafika blev en tradition tack vare nykterhetsrörelsen på 1800-talet, men ordet ”adventsfika” är inte belagt i tidningstext förrän 1987. Om man däremot vidgar sökningen till ordet ”adventskaffe” hamnar man rakt ner i den svenska mellankrigstiden. Den 1 december 1933 skriver man i Dagens Nyheter:
Föreningen Julrosen anordnar på den hemtrevliga lokalen Vete-Katten Kungsgatan 55-Klara Norra Kyrkogata 26 under de tre adventssöndagarna: adventskaffe, Luciakaffe och julkaffe.
Under de följande decennierna är beläggen för adventskaffe många och de flesta är knutna till kyrkliga tillställningar under december månad. Under slutet av förra seklet började nya former av umgängen i december etableras. Mathistorikern Richard Tellström skriver om detta:
Förutom att bjuda in vänner på ett kakkalas, kallat för adventskaffe, fick vi på 1990-talet flera andra mindre förjulsfester. Ordet glöggmingel och glöggmys möter vi första gången i 2000-talets början och pådrivande i den här festutvecklingen var allt fler nya glöggmärken.
Under det sena 1900-talet avreglerades den svenska alkoholpolitiken vilket föranledde en explosion av glöggmärken. Blossa lanserades som glöggmärke redan 1993 och därefter följde en rad olika glöggproducenter kommande år.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-28
Kort svar: Advent som högtid har funnits i Sverige sedan medeltiden, men ett ordentligt firande börjar inte förrän under mellankrigstiden.
Advent, alltså förberdelsetiden inför julen, har funnits i Sverige så länge som kristendomen har funnits. I en av de äldsta böcker som skrivits i Sverige, Liber ecclesiae Vallentunensis, från 1198 ingår en mässbok med liturgin för advent. Därför vet vi med säkerhet att adventsfirandet gå nästan tusen år tillbaka i tiden.
Något särskilt folkligt firande har dock inte funnits kring advent. Man gick visserligen på mässa i kyrkan på adventssöndagarna men i övrigt så var december en månad fylld med olika förberedelser inför den stundande julhelgen.
Med radions och tevens adventskalendrar (senare julkalender) under efterkrigstiden befästes traditionen att använda adventstiden som en nedräkningsperiod inför jul. Under 2010-talet har flera nya traditioner lanserats, bl.a. Nissebus och novent som ett sätt att tjuvstarta med adventspynt.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-28
Litteratur:
Norlin, Arne (2023) Allt om våra högtider : från jul till halloween
Kort svar: Första söndagen i advent är 2024 den 1 december.
Adventstiden är en förberedelseperiod inför julhelgen som börjar med första söndagen i advent. Eftersom första advent alltid är på en söndag så kan den infalla från 27 november till 3 december. År 2024 är första advent söndag 1 december.
Kort svar: Novent är en uppfinning av privatpersonen Susanne Malmqvist med syfte att kunna ta ut advents- och julfirande i förskott.
Novent brukar beskrivas som en ”icke-traditionell tjuvstart av julfirandet före första advent” där man dragit samman månaden ”november” och ordet ”advent”. Tanken är att man börjar med adventspynt och ibland även julpynt redan i november. Som företeelse har novent fått ett relativt stort genomslag under 2020-talet. Det var t.ex. med på nyordslistan 2020.
Ljus
Enligt de uppgifter som jag lyckats gräva fram var det Susanne Malmqvist som myntade begreppet novent runt 2014. Initialt var det ett koncept som Malmqvist använde privat i sin familj. Själv motiverar Malmqvist idéen så här:
De månaderna är ju så mörka och tråkiga och vi brukade alltid åka till fjällen vid jul och då ville jag hinna ha lite myskänsla plus slippa stressen innan jul
Numera verkar novent ha fått ett relativt stort genomslag i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-28
Kort svar: Konceptet ”novent” är en tradition som en privatperson (Susanne Malmqvist) kom på runt 2014.
Novent beskrivs som en ”icke-traditionell tjuvstart av julfirandet före första advent” där man dragit samman månaden ”november” och ordet ”advent”. Idéen är att man börjar med adventspynt och ibland även julpynt redan i november. Som företeelse har novent fått ett relativt stort genomslag under 2020-talet.
Ljus
Enligt de uppgifter som jag lyckats gräva fram var det Susanne Malmqvist som myntade begreppet runt 2014. Initialt var det ett koncept som Malmqvist använde privat i sin familj och det första skriftliga belägget är en post på Malmqvists privata Facebook då man skriver om ”andra Novent”.
Första gången som ordet ”novent” används i tidningstext, som jag hittat, är från Lokalpressen Härryda 2017 där författaren skriver:
Nu är vi inne i ”novent” och längtan efter att advent och julpyntande kan ta fart på allvar.
Därefter har det skett en explosion av antalet tidningstexter: från 3 träffar i KB:s tidningsdatabas 2019 till 97 träffar 2023.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-28
Kort svar: Den sjuuddiga adventsstjärnan skapades av Erling Persson under 1940-talet.
Adventspyntet är mer sparsmakat än julpyntet och består oftast av tre saker: adventsljusstakar med fyra ljus, elektriska adventsljusstakar och adventsstjärnor. De senare började importeras från Tyskland under början av förra seklet och det finns spridda belägg för adventsstjärnor i Sverige under de första årtiondena av 1900-talet. Dessa adventsstjärnor var inte sällan dyra och ganska opraktiska.
Julstjärna
Men under 1940-talet kom Erling Persson, sedermera grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz, på att man kunde göra enklare och billigare adventsstjärnor i papp. Perssons adventsstjärnor var hade gulröd, hade sju uddar med små hål och var dessutom hopfällbar. Men det bästa var priset: endast 2,50 kronor jämfört med andra stjärnor som kunde kosta sex gånger så mycket.
Persson kallades sin adventsstjärna för ”Tindra Kristall”. Så här beskrivs det i en text på Digital museum:
Tindra Kristall började massproduceras 1941 och blev mycket populär. Den hängde i vart och vartannat fönster och kallades senare ibland i folkmun lite nedsättande för Proletärstjärnan. Kanske blev den därför snart förpassad från finrummen, men många minns säkert det orangeröda skenet från sitt fönster i barnrummet.
Även om den började massproduceras till julen 1941 så finns de tidigaste annonserna för ”Tindra Kristall” att hitta först inför julen 1943. I en intervjubok från 1995 erinrar sig Erling Persson hur försäljningen av den sjuuddiga stjärnan exploderade under andra världskriget:
Det var något alldeles speciellt med stämningen efter kriget. Det skulle vara ljus i varje fönster
Populariteten för de sjuuddiga stjärnorna fortsatte att öka under efterkrigstiden och ”från så gott som vartenda fönster i de stora hyreskasernerna strålade de gulröda stjärnorna alltifrån första advent”. Att adventsstjärnan var så billiga gjorde att den nedsättande fick beteckningen ”proletärstjärna”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-10
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker
Norlin, Arne (2023) Allt om våra högtider : från jul till halloween
Kort svar: I en undersökning från 2023 uppger 27 procent av barnfamiljerna att de har någon form av Nissebus i december.
Nissebus eller nissedörr är en ny tradition som kom till Sverige runt 2014 och etablerade sig under slutet av 2010-talet. Idén bakom nissebuss är att man bygger en miniatyrdörr på väggen där ”nissen” flyttar in 1 december och den gör sedan gör olika typer av hyss fram till julafton. För barnen blir det en nedräkning inför julen, precis som med en julkalender.
Det finns ganska få undersökningar om nissebusen utbredning, men när Presentbolaget inför julen 2023 frågade c.a. 1000 svenskar om deras decembertraditioner så svarade 6 procent att de gjorde Nissebus för sina barn.
Nissedörr
I svaren finns det dock en märkbar skillnad mellan olika grupper. Pensionärer och familjer utan barn var helt ointresserade av traditionen (0 respektive 1 procent), medan i gruppen barnfamiljer var det 27 procent som uppgav att de gjorde Nissebus i december.
Undersökningen är förvisso en enskild undersökning, men den visar ändå tydligt att traditionen med Nissebus har etablerat sig bland svenska barnfamiljer.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-04
Kort svar: Från och med julkalendern 1973 (Mumindalen) så startar programmet alltid 1 december oavsett om det är första advent eller inte (förutom två undantag efter 1973).
Till december 1971 bytte man namn på adventskalendern till julkalendern eftersom man ville tona ner den kyrkliga kopplingen. Året därefter, 1973, började man också sända julkalendern med start 1 december. Det årets julkalender var Mumindalen och den sändes alltså i 24 avsnitt med start lördag 1 december, som då inte var första advent.
Kort svar: Många av de julkalendrar som visats på SVT har sänts i repris, men den ända två som faktiskt repriserats just som julkalendrar är ”Gumman som blev liten som en tesked” (1967 och 1976) samt ”Trolltider” (1979 och 1985).
Den första julkalendern att repriseras var Gumman som blev liten som en tesked. Första gången som Teskedsgumman (som den oftare kallas) sändes som adventskalender var 1967. Eftersom första advent detta år inföll 3 december så började kalendern då och innehöll bara 22 avsnitt och den fysiska kalendern hade bara 22 luckor.
Teskedsgumman 1967
När programmen skulle repriseras 1967 uppstod ett problem. Från ledningens sida hade man bestämt att kalendern skulle börja sändas den 1 december varje år. Därför saknades det två avsnitt. Så här skrev Röster i Radio och TV:
Eftersom TV-teskedsgumman består av 22 avsnitt får vi se två ”vanliga” sagor onsdag 1 och torsdag 2 december. Fredag 3 december börjar Teskedsgumman och fortsätter med ett nytt avsnitt varje dag t o m julafton.
Till radions kalender, som var samma, spelade man in två nya avsnitt och på den fysiska kalendern, som öppnades av dockorna Drutten och Jena, la man till lucka 1 och lucka 2 på en nymålad kalender.
Den andra julkalendern som repriserats som julkalender är Trolltider. Första gången som Maria och Camilla Gripe saga gick som julkalender var i december 1979 och sedan gick den, delvis av ekonomiska skäl, i repris i december 1985.
Trolltider 1985
Även Trolltider fick en ny papperskalender vid repriseringen. Papperskalendern som användes till julkalendern 1979 föreställde karaktärerna som förekom i teve-serie och tecknades av Måd Olsson-Wannefors. Kalendern 1985 tecknades av Bengt Arne Runnerström med motiv från en trollskog.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-03
Högtider och traditioner 
