Fram till 1859 var det helgonet Marianus som hade sin helgondag 30 april. Marianus var en kristen förkunnare som dog martyrdöden i norra Afrika någon gång på 200-talet. Hans helgondag har aldrig haft status som helgdag i Sverige.
April 1856
Att man bytte namn den 30 april 1859, från Marianus till Mariana, beror på att Sofia av Nassau hade Mariana som ett av sina mellannamn. Sofia av Nassau hade gift sig med prins Oscar 1857 och paret kom 1859 ett steg närmare tronen då prins Oscars far Oscar I dog och brodern Karl XV blev kung. Karl XV hade dock inga vuxna söner som kunde ärva tronen så vid hans död 1872 blev Oscar kung som Oscar II och Sofia av Nassau blev drottning.
strukit mer än 150 namn, ändrat på 28 och infört hela 177 nya namn. Kvinnonamnen hade ökat från 79 till 134 men utgjorde fortfarande bara en dryg tredjedel av namnlängden.
En av förändringarna som gjordes 1901 var att man tog bort Albertina från den 24 april och istället införde Vega på detta datum. Att man satte in Vega 24 april förklaras i samtida press:
Vidare märks bland dessa namn Vega, hvilket satts på 24 april, årsdagen för Vegas återkomst till Stockholm efter den stora världsomseglingen.
Det som Adolf Erik Nordenskiöld gjorde 1878-1880 var att han genomförde en expedition där han hittade och seglade igenom hela Nordostpassagen, alltså sjövägen norr om Europa och Asien mellan Atlanten och Stilla havet. Den 24 april 1880 återvände expeditionen till Stockholm.
Fartyget Vega fastfruset i isen utanför Pitlekai. Foto av Louis Palander.
Och som en hyllning till Adolf Erik Nordenskiölds expedition med fartyget Vega införde man Vega som namnsdag 24 april från 1901.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-30
Kort svar: I den nuvarande svenska namnlängden, som sedan 2001 bestäms av Namnlängdskommittén, finns för närvarande (april 2025) 627 namn totalt – 310 kvinnonamn och 317 mansnamn. Namnlängden kommer utökas med sex nya namn från och med år 2027.
Att fira namnsdagar är ett bruk som i Sverige går tillbaka till den svenska reformationen på 1500-talet. Från 1749 till 1972 var det Kungliga Vetenskapsakademin som hade ensamrätt att ge ut almanackor och därmed bestämde över namnlängden i Sverige. Numera får vem som helst ge ut almanackor men de flesta följer den namnlängd som Namnlängdskommittén har.
strukit mer än 150 namn, ändrat på 28 och infört hela 177 nya namn. Kvinnonamnen hade ökat från 79 till 134 men utgjorde fortfarande bara en dryg tredjedel av namnlängden.
När Kungliga Vetenskapsakademin blev av med sitt privilegium kom det under några årtionden flera konkurrerande namnlängder. Den som lanserades 1986 hade 719 namn och en som lanserades 1993 hade över 1000 namn. År 2001 styrde man upp genom att skapa en Namnlängdskommitté.
I namnlängden från 2001 fanns både ennamnsdagar och tvånamnsdagar. Totalt omfattade den 616 namn, varav 300 (49 %) kvinnonamn och 316 (51 %) mansnamn. Sedan namnlängden infördes 2001 har några namn tagits bort och några har lagts till – vilket gör att det just nu (våren 2025) finns totalt 627 namn i en vanlig svensk almanacka, 310 namn som oftast bärs av kvinnor och 317 namn som oftast bärs av män.
Namnsdagar i januari
I början av 2025 annonserade Namnlängdskommittén att man från och med år 2027 ska införa sex nya namn i sin namnlängd: Cassandra, Eira, Flora, Mio, Vilgot och Zackarias.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-01
Kort svar: Fram till 1972 var det Kungliga Vetenskapsakademin som hade ensamrätt att ge ut almanackor och därmed bestämde över namnlängden i Sverige. Numera får vem som helst ge ut almanackor men de flesta följer den namnlängd som Namnlängdskommittén har.
I de allra flesta svenska almanackor, såväl tryckta som digitala, innehåller över 600 namn på årets olika dagar. Vissa av namnen går tillbaka på äldre helgon, andra är namn från Jesus apostlar och ytterligare namn är mer sentida.
Redan under medeltiden fanns det almanackor som innehöll årets märkesdagar och därmed en hel del namn. Men även om vissa dagar var självklara i alla almanackor kunder det förekomma variationer bland olika utgivare. Detta ändrades 1749 då Kungliga Vetenskapsakademin fick ensamrätt att på att ge ut almanackor i Sverige, vilket också gav dem makt över namnlängden. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen
Därefter fanns det bara en namnlängd i Sverige. Nya namn kunde föreslås av de lärda akademierna men måste godkännas av Kungl. Maj:t (alltså regeringen).
De förändringar som skedde efter att Kungliga Vetenskapsakademin fått sitt privilegium var bland annat att det under 1800-talet infördes ett antal kunganamn som tidigare saknats, till exempel Oscar (1 december) och Emma (23 juli).
Kritiken var stor mot den omoderna namnlängden, dels för att många nordiska namn saknades och dels för att fördelningen mellan kvinnonamn (79 stycken) mot mansnamn (270 stycken) var skrev. Detta ledde bland annat till att Östersunds-Posten publicerade en helt egen namnlängd med ”nordiska namn” där man, för att ta ett exempel, sonika bytte ut Urbanus den 25 maj till det mer nordiskt klingande Finn.
Riksdagsledamöterna Ernst Carlsson och Knut Almqvist skrev den 18 mars 1899 en motion till Sveriges riksdag där man yrkade på:
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga åtgärd för att en ny, mera tidsenlig och svensk namnlängd måtte i stället för den nuvarande föråldrade varda i almanackan införd.
Riksdagen tillsatte två stycken almanackskommittéer, en för namnlängden och en för almanackans övriga innehåll och form. Det man kom fram till var att redan inför år 1901 gör en kraftig uppdatering av almanackan, där man:
strukit mer än 150 namn, ändrat på 28 och infört hela 177 nya namn. Kvinnonamnen hade ökat från 79 till 134 men utgjorde fortfarande bara en dryg tredjedel av namnlängden.
Kungliga Vetenskapsakademin fortsatte med sin ensamrätt att ge ut almanackor och därmed bestämma namnlängden fram till 1972. Det skulle dock dröja fram till 1986 innan det kom en helt uppdaterad namnlängd signerad namnforskaren Roland Otterbjörk.
Otterbjörk hade redan 1967 presenterat ett förslag till namnlängd i boken ”Våra namnsdagar”, med tre namn på varje datum. Men det skulle dröja ända till 1986 års kalender innan den nya namnlängden slog igenom. Det var i Esseltes almanacka för 1986 som Otterbjörks trenamnslängd introducerades. Dock var det långt ifrån alla förlag som följde med i förändringen.
Esseltes almanacka från 1986
Redan 1993 reviderade Esselte sin namnlängd och införde istället två namn på varje dag. Svenska Akademin gillade inte de nya namnlängderna och från 1994 började man ge ut den egna Akademialmanacka med 1901 års namnlängd. Mängden olika namnlängder blev ett problem vilket fick till följd att representanter från akademierna, från universitet, från almanacksförlag och andra intressenter bildade en arbetsgrupp som skulle ta fram en ny gemensam namnlängd. Efter hårt arbete lyckades gruppen presentera en ny och reviderad namnlängd 1999 och den togs i bruk av de flesta år 2001.
För att vårda och förvalta den utsågs en kommitté med representanter från Språk- och folkminnesinstitutet, Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien.
Och numera får vem som helst ge ut almanackor men de flesta följer den namnlängd som Namnlängdskommittén har.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-17
Porträtt av kung Oscar med familjen omkring sig, från år 1857.
När Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk kronprins 1810 hade han redan en son tillsammans med sin hustru Désirée. Den unge Oscar var född i Paris 1799 och fick följa med sin föräldrar till Sverige och blev på köpet arvprins. När Jean Baptiste Bernadotte blev kung 1818, med namnet Karl XIV Johan, blev Oscar kronprins.
Som en hyllning till den nyvalde kronprinsens barn så infördes Oscar som namnsdag den 1 december och ersatte därmed det franska helgonet Eligius som tidigare varit namnsdag just 1 december. Dock var 1 december aldrig någon flaggdag vare sig när Oscar var kronprins eller när han senare blev kung som Oscar I, eftersom flaggdagar då ännu inte var en tradition i Sverige. Det var först i och med sonen Oscar II blev kung i slutet av 1800-talet som det kunde ses svenska flaggor just 1 december.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-16
Litteratur:
af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001
Kort svar: Engelbrektsdagen infaller numera 27 april.
Engelbrekt Engelbrektsson levde under 1400-talet i en tid då Sverige var en del av Kalmarunionen. Det han är mest känd för historiskt är att han ledder ”Engelbrektsupproret” mot kung Erik av Pommern 1434-1436.
Engelbrekt Engelbrektsson
Enligt den medeltida Engelbrektskrönikan slogs Engelbrekt Engelbrektsson ihjäl den 27 april 1436 vilket gjorde att det var detta datum man under 1800-talet började användas för att fira det som man, under nationalismens framväxt, kallade ”en svensk frihetshjälte”. Senare medeltidshistoriker såsom Gottfrid Carlsson och Lars-Olof Larsson har dock med hjälp av andra källor slagit fast att det snarare var den 4 maj 1436 som Engelbrekt Engelbrektsson dog.
Men när man till den nya almanackan 1901 skulle bestämma dag för Engelbrekt att ha namnsdag förr valet vare sig på 27 april eller 4 maj utan istället fick 26 april bli den nya Engelbrektsdagen. Orsaken var troligen att 27 april sedan 1865 varit vikt för ”Teresia” som då infördes som namnsdag för att hylla prinsessan Teresia, maka till prins August (kungarna Karl XV:s och Oscar II:s bror).
Prinsessan Teresia dog 1914 och fyra år därefter valde man att byta plats på Engelbrekt och Teresia så att Engelbrekt fick sin namnsdag 27 april, vilket har varit datumet sedan dess.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-12
Kort svar: Namnsdagar började firas efter reformationen på 1500-talet då helgonen, vars namn stod kvar i almanackan, inte längre var aktuella att fira.
Att fira namnsdagar är ett bruk som i Sverige går tillbaka till den svenska reformationen på 1500-talet. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:
Efter reformationen på 1500-talet fortsatte man i vissa av de protestantiska länderna att fira namnsdagar även om helgonen inte firades längre. Så var fallet i Sverige och Finland.
Att fira namnsdagar var ett relativt utbrett bruk i det svenska 1800-talet och det var ofta mer frekvent förekommande än födelsedagsfirandet. Många visste inte exakt vilket datum de var födda på, men alla hade koll på dagarnas namn. Det senare inte minst för att namnsdagarna var förknippade med olika minnesregler – t.ex- skulle säden skördas på Olofsdagen (29 juli), om den gått i ax på Eriksdagen 18 maj.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-29
På de flesta datum i den svenska almanackan finns ett eller två namn (trettondagen är den enda som har tre namn). Att fira namnsdagar är ett bruk som kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Genom den svenska historien så har olika namn funnits på olika dagar beroende på hur populära namnen har varit.
På den 23 december, dagen före julafton (eller ”dan före dopparedan” som den också kallas), har Adam namnsdag. Adam är tillsammans med Eva (namnsdag på julafton) enligt en av skapelseberättelserna i Första Moseboken den första människan som skapades av Gud. Därför ser man dem som hela mänsklighetens stamfäder i de abrahamitiska religionerna.
Fram till år 1901 så hade både Adam och Eva namnsdag på julafton. Då var det istället Israel (numera 20 december) som hade namnsdag dagen före julafton, förutom mellan 1830 och 1881 då Viktoria hade namnsdag (numera 12 mars).
De flesta dagar i den svenska almanackan har namnsdagar. Många av namnen går tillbaka till den helgonkalender som infördes i Sverige med kristendomen under medeltiden. Ett sådant namn är Matteus den 21 sepetmber.
Matteus räknas som en av Jesus apostlar och har tidigare tillskrivits författarskap för Matteusevangeliet där bl.a. berättelsen om de tre vise männen förekommer. Att det var Matteus som skrev evangeliet har modern bibelkritisk forskning dock starkt ifrågasatt. Inom den katolska kyrkan firas Matteus den 21 september och därför har är det hans namn som står som namnsdag även i den svenska kalendern.
Kort svar: Birgitta har namnsdag 7 oktober eftersom det var på detta datum som Birgitta Birgersdotter helgonförklarades.
Så gott som alla årets dagar har namnsdagar i den svenska almanackan. Många av namnsdagarna går tillbaka på helgonkalendern som kom till Sverige med kristendomen under medeltiden. Ett svenskt helgon som lades till i almanackan under medeltiden var heliga Birgitta.
Heliga Birgitta
Birgitta Birgersdotter dog 1373 och helgonförklarades knappt två decennier senare. Det var påve Bonifatius IX som den 7 oktober 1391 efter propåer från svenska präster gav Birgitta helgonstatus. Och sedan dess har namnet Birgitta funnits i den svenska almanackan på detta datum.
Till Birgittadagen har det under senare tid knutits en tradition att det ska infalla några dagar av varmare väder i början av oktober – det är detta som kallas brittsommar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-09-06
Högtider och traditioner 