Kort svar: De pubar och restauranger som anordnar oktoberfest i Sverige brukar göra det under andra halvan av september.
Oktoberfest var ett fenomen som introducerades i södra Tyskland under tidigt 1800-tal. I Sverige finns det belägg för att det firades oktoberfest i Stockholm under hösten 1910, men sitt moderna genombrott fick oktoberfest i Sverige först under tidigt 2000-tal. Numera är det inte ovanligt att svenska pubar och vissa restauranger anordnar oktoberfest med tysk öl och tysk mat.
Oktoberfest
Den traditionella oktoberfesten i Tyskland startar några veckor in i september och kulminerar första söndagen i oktober. Detta har gjort att svenska pubars oktoberfest oftast anordnas just i september månad.
När Vinguiden 2023 gjorde en lista över städer som anordnade oktoberfest i Sverige så var samtliga datum under andra halvan av september förutom i Stockholm där festen fortsatte in i oktober. Även andra sidor som annonserar om oktoberfest förlägger sina evenemang till andra halvan av september.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-09-14
Kort svar: Den första annonsen för en ”oktoberfest” i Sverige är från hösten 1910.
Ett numera vanligt inslag på många svenska krogar är att man arrangerar ”oktoberfest” i slutet av september och början av oktober. Ursprunget till den moderna oktoberfest står att finna i södra Tyskland i början av 1800-talet.
Oktoberfest började som ett firande av äktenskapet mellan den bayerska kronprinsen Ludwig och prinsessan Therese 1810. I samband med bröllopet arrangerade kungafamiljen hästkapplöpningar och bjöd in medborgarna i München till festligheter. Festen togs så väl emot att den förvandlades till en årlig tradition, men möjligheten att köpa öl inne på festivalområdet möjliggjordes inte förrän 1819.
Oktoberfesten avslutas den första söndagen i oktober varje år och påbörjas drygt två veckor innan vilket gör att oktoberfesten pågår från mitten av september till början av oktober.
Till Sverige kom oktoberfest precis ett sekel efter en första festen i Tyskland. I oktober 1910 annonserade Kaiserhof på Norrlandsgatan 5 om att man ”för första gången i Stockholm” arrangerar en oktoberfest. Om man följer annonserna i svenska dagstidningar under hösten verkar det som att oktoberfesten på Kaiserhof pågick ända in i december.
Annons i SvD 1910
Under följande år efter 1910 finns inga annonser eller andra belägg i tidningsarkivet för att nya oktoberfester anordnats. Det är faktiskt inte förrän på 1990-talet som pubar i Stockholm tar upp traditionen med oktoberfest igen, även om enstaka försök funnits redan.
Kort svar: Fram till 1901 hette 29 augusti ”Johannes döparens halshuggning”.
Johannes Döparen var samtida med Jesus och omnämns i evangelierna. Han påbörjade sin verksamhet några år före Jesus och halshöggs på order av Herodes Antipas.
Även Johannes Döparens dödsdag har historiskt uppmärksammats i Sverige den 29 augusti under namnet ”Johannes döparens halshuggning”. Enligt uppgift ska Johannesfat han placerats på altaret under mässan denna dag och man bad förböner för folk som led av halssjukdomar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-08-27
Kort svar: Jungfru Marie himmelsfärd (15 augusti) var helgdag i Sverige till 1571.
Förutom Jesus är det hans mor, Maria, som har haft störst inverkan på utformningen av helgdagar och fester inom kristendomen. Inom kristen tradition finns det nära trettio dagar som är dedikerade till Maria. Dessa firas dock i varierande omfattning – i Sverige är det främst jungfru Marie bebådelsedag och Kyndelsmässodagen som fortfarande har viss betydelse. Under medeltiden var minst fem Mariadagar helgdagar i Sverige, men idag är ingen av dem det längre.
En av dessa Mariadagar som också var helgdag i Sverige är jungfru Marie himmelsfärd (15 augusti). Jungfru Marie himmelsfärd är en gammal kristen tradition som beskrivs så här av den katolske professorn Plinio Corrêa de Oliveira (översättning Anton Assarsson):
Låt oss nu betrakta vår Frus upptagning i himmelen. Efter hennes fridfulla död och uppståndelse visste vår Fru att hon skulle bli upptagen i himmelen. Hon visste eftersom hon hade nått toppen av sin helighet och visdom, vilket meddelade henne att timmen för hennes förhärligande hade kommit. Hennes kärlek till Gud hade aldrig varit så intensiv som nu och hon kände att stunden för den himmelska visionen var nära. Änglar från de högsta körerna kom ned för att högtidligt föra henne till himmelen.
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Kort svar: I Sverige har surströmmingspremiären varit ett fenomen sedan 1930-talet.
Surströmming är strömming som konserverats genom jäsning och därmed får en mycket karaktäristisk smak. Huvudsakligen bereds och säljs surströmming längs med Norrlandskusten och premiären i slutet av augusti brukar vara en stor tilldragelse.
Ordet surströmming finns belagt 1732, men ordet surfisk hittar vi redan 1572. Vi vet dessutom att syrning av fisk och annan mat för att konservera är väldigt gammal och finns runt om i hela världen. Dock är det först på 1930-talet som surströmmingen börjar regleras och vi i Sverige därmed får en surströmmingspremiär.
Surströmming
Det var fiskare längs med Norrlandskusten som önskade en reglering av surströmmingens distribution så att försäljning inte skulle få påbörjas före slutet av augusti månad. Redan på 1930-talet framfördes önskemål från fiskare längs med Norrlandskusten att reglera distributionen av surströmming så att försäljning inte skulle få påbörjas före slutet av augusti månad. Regeringen utfärdade därför 1934 en kungörelse att
surströmming må icke utlämnas från salteri eller beredningslokal före den 20 augusti det år, beredningen ägt rum
Därmed blev det lagstadgat att försäljning av årets surströmming inte fick börja förrän den 20 augusti vilket blev ett givet datum för surströmmingspremiären. Ordet ”surströmmingspremiär” finns dock i tidningstext första gången 20 augusti 1937 då Aftonbladet skriver:
Det är ju surströmmingspremiär i dag, ett evenemang, vilket på sistone blivit lika viktigt som kräftorna. Efter 12. i natt blev det lovligt att distribuera årets surströmmingsinläggning.
Därefter skiftade datumet för premiären under kommande årtionden fram till 1998 då lagstiftning kring datum för försäljning helt avskaffades.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2024-08-12)
Kort svar: Petri fäng eller Petri fängelse är en äldre kyrklig högtidsdag den 1 augusti som firas till minne av att aposteln Petrus befriades ur fängelset av en ängel.
Petrus är en av de apostlar som avlämnat flest spår efter sig i den kyrkliga kalendern. Dels finns hans egen dag 29 juni, som han förvisso delar med Paulus. Dessutom har Petrus en dag när han blev biskop och en dag för befrielsen ur fängelset. Så här beskrivs händelse i Apostlagärningarna:
Då stod där plötsligt en ängel från Herren, och ett ljussken fyllde rummet. Ängeln väckte Petrus med en stöt i sidan. »Skynda dig upp«, sade han, och då föll kedjorna från Petrus händer.
Två av dessa apostlar var Petrus respektive Paulus. Petrus var en av de ursprungliga tolv apostlarna och efter Jesus död gjorde han flera missionsresor i bland annat Mindre Asien och Antiokia. Petrus uppmärksammades i Sverige med Peter Katt (22 februari) och Petri fäng (1 augusti).
Paulus var samtida med Petrus men var från början en som förföljde kristna. På vägen till Damaskus, dit han var på väg för att övervaka just kristna mötte han Jesus i en uppenbarelse och omvändes till kristendomen. Minnet av denna händelse har firats som Pauli omvändelse (25 januari)
Apostlarna Petrus och Paulus
Inom den västkristna kyrkan har man också valt 29 juni som dag för både Petrus och Paulus. Datumet är av fornkristet ursprung och valet av datum har förklarats antingen som deras dödsdag eller för att det var detta datum som deras reliker flyttades till ett relikskrin.
I svensk tradition har datumet 29 juni fått benämningen ”persmässa” och förklaras i SAOB enligt följande:
kyrklig högtid som förr firades på apostlarna Petrus’ o. Paulus’ dag den 29 juni; även om marknad på eller nära denna dag
Så här skriver Topelius (s. 88) om 29 juni:
Under katolsk tid var den (29 juni) en av kyrkans största festdagar, med både vaka och fasta. I synnerhet firades den i Strängnäs, och i den gamla Sörmlandslagen talades om tunga böter för den som då störde den allmänna friden och freden.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-06-27
Källor:
Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag
Kort svar: Första året som veterandagen 29 maj var allmän flaggdag i Sverige var 2018.
Den svenska regeringen utfärdade 1982 en förordning där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar i Sverige. Tidigare hade det funnits inofficiella flaggdagar men sedan 1982 reglerad det alltså i en förordning.
Att veterandagen uppmärksammas just 29 maj beror på att FN sedan 2002 valt att högtidlighålla ”International Day of United Nations Peacekeepers” på samma datum som United Nations Truce Supervision Organisation (UNTSO) skapades 1948 för att övervaka vapenvilan efter det arabisk-israeliska kriget 1948. Detta var det FN:s första fredsbevarande uppdrag någonsin.
Sedan 2008 uppmärksammas den 29 maj som veterandag inom Försvarsmakten i Sverige bl.a. genom kransnedläggning vid monument och sedan 2018 är det också en flaggdag.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-05-29)
Kort svar: Kristi himmelsfärdsdag har kallats ”Kristi flygare” sedan åtminstone sent 1800-tal.
En humoristisk benämning på Kristi himmelsfärdsdagen är ”Kristi flygare”. Det som åsyftas är att Jesus Kristus ska ha flugit upp till himlen i samband med sin himmelsfärd, fyrtio dagar efter påsk.
Kristi himmelsfärd
Man skulle kunna tänka sig att ett uttryck som ”Kristi flygare” är relativt nytt, men om man söker i KB:s tidningsdatabas hittar man faktiskt det första belägget redan 1891 i tidningen Proletären (en tidning för Östergötlands arbetareparti som gavs ut veckovis under en kort period under slutet av 1800-talet). Så här skriver signaturen Larskvist:
Det är ju idag ”kristi flygare-dagen” och på den grund får jag väl lof /../ att tro dagens evangelia den där berättar om en person, som var så lätt på foten, att han tog sig satts, och i ett nu flög eller studsade upp genom molnen och in i himlen
Om man ska utgår från belägg i tidningarna så blir uttrycket ”kristi flygare” inte vedertaget förrän nästan hundra år efter den citerade texten. Det finns enstaka belägg fram till 1990-talet men det är först då som det blir en större frekvens i antalet artiklar där ”Kristi flygare” används.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-05-07
Kort svar: Fram till 1972 var det Kungliga Vetenskapsakademin som hade ensamrätt att ge ut almanackor och därmed bestämde över namnlängden i Sverige. Numera får vem som helst ge ut almanackor men de flesta följer den namnlängd som Namnlängdskommittén har.
I de allra flesta svenska almanackor, såväl tryckta som digitala, innehåller över 600 namn på årets olika dagar. Vissa av namnen går tillbaka på äldre helgon, andra är namn från Jesus apostlar och ytterligare namn är mer sentida.
Redan under medeltiden fanns det almanackor som innehöll årets märkesdagar och därmed en hel del namn. Men även om vissa dagar var självklara i alla almanackor kunder det förekomma variationer bland olika utgivare. Detta ändrades 1749 då Kungliga Vetenskapsakademin fick ensamrätt att på att ge ut almanackor i Sverige, vilket också gav dem makt över namnlängden. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen
Därefter fanns det bara en namnlängd i Sverige. Nya namn kunde föreslås av de lärda akademierna men måste godkännas av Kungl. Maj:t (alltså regeringen).
De förändringar som skedde efter att Kungliga Vetenskapsakademin fått sitt privilegium var bland annat att det under 1800-talet infördes ett antal kunganamn som tidigare saknats, till exempel Oscar (1 december) och Emma (23 juli).
Kritiken var stor mot den omoderna namnlängden, dels för att många nordiska namn saknades och dels för att fördelningen mellan kvinnonamn (79 stycken) mot mansnamn (270 stycken) var skrev. Detta ledde bland annat till att Östersunds-Posten publicerade en helt egen namnlängd med ”nordiska namn” där man, för att ta ett exempel, sonika bytte ut Urbanus den 25 maj till det mer nordiskt klingande Finn.
Riksdagsledamöterna Ernst Carlsson och Knut Almqvist skrev den 18 mars 1899 en motion till Sveriges riksdag där man yrkade på:
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga åtgärd för att en ny, mera tidsenlig och svensk namnlängd måtte i stället för den nuvarande föråldrade varda i almanackan införd.
Riksdagen tillsatte två stycken almanackskommittéer, en för namnlängden och en för almanackans övriga innehåll och form. Det man kom fram till var att redan inför år 1901 gör en kraftig uppdatering av almanackan, där man:
strukit mer än 150 namn, ändrat på 28 och infört hela 177 nya namn. Kvinnonamnen hade ökat från 79 till 134 men utgjorde fortfarande bara en dryg tredjedel av namnlängden.
Kungliga Vetenskapsakademin fortsatte med sin ensamrätt att ge ut almanackor och därmed bestämma namnlängden fram till 1972. Det skulle dock dröja fram till 1986 innan det kom en helt uppdaterad namnlängd signerad namnforskaren Roland Otterbjörk.
Otterbjörk hade redan 1967 presenterat ett förslag till namnlängd i boken ”Våra namnsdagar”, med tre namn på varje datum. Men det skulle dröja ända till 1986 års kalender innan den nya namnlängden slog igenom. Det var i Esseltes almanacka för 1986 som Otterbjörks trenamnslängd introducerades. Dock var det långt ifrån alla förlag som följde med i förändringen.
Esseltes almanacka från 1986
Redan 1993 reviderade Esselte sin namnlängd och införde istället två namn på varje dag. Svenska Akademin gillade inte de nya namnlängderna och från 1994 började man ge ut den egna Akademialmanacka med 1901 års namnlängd. Mängden olika namnlängder blev ett problem vilket fick till följd att representanter från akademierna, från universitet, från almanacksförlag och andra intressenter bildade en arbetsgrupp som skulle ta fram en ny gemensam namnlängd. Efter hårt arbete lyckades gruppen presentera en ny och reviderad namnlängd 1999 och den togs i bruk av de flesta år 2001.
För att vårda och förvalta den utsågs en kommitté med representanter från Språk- och folkminnesinstitutet, Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien.
Och numera får vem som helst ge ut almanackor men de flesta följer den namnlängd som Namnlängdskommittén har.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-17
Högtider och traditioner 
.jpg){kind=link}