Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vilka år sändes ”Landet Narnia” kring jul och nyårshelgerna på svensk teve?

av

Kort svar: Olika filmade varianter av C. S. Lewis berätteser om Narnia har sänts vid en handfull tillfällen kring jul- och nyårshelgerna under 1980- och början på 1990-talet.

Kring jul- och nyårshelgen finns det många olika tevetraditioner som inte är lika starka som till exempel Kalle Anka eller Grevinnan och betjänten. Ett exempel är Trolltyg i Tomteskogen, ett annat är Tomten.

Landet Narnia: Häxan och lejonet är en tecknad TV-film från 1979 som bygger på C.S. Lewis barnbok Häxan och lejonet. Filmen dubbades 1980 till svenska och den dubbade versionen visades på TV2 under mellandagarna 1980. Därefter visades samma version trettonhelgen och en vecka senare 1982. Sista gången den teve-visades var på trettondagsafton 1989.

Hösten 1988 kom en ny version av Narnia: Häxan och lejonet i sex delar. Den visades första gången på svensk teve under julhelgen 1989 med första delen på självaste julafton. Under de följande två åren sändes två andra ej tecknade Narnia-filmer: Prins Caspian och skeppet Gryningen samt Silverstolen.

Narnia: Häxan och lejonet

Från januari till april 1997 sändes samtliga av dessa tre filmer i 18 avsnitt på SVT1

Sammanställning av tevevisningar i anslutning till jul- och nyårshelgen

  • Julen 1980: Häxan och Lejonet (från 1979) i två delar 29 och 30 december 1980
  • Trettonhelgen 1982: Häxan och Lejonet (från 1979) i två delar 5 och 12 januari 1982
  • Trettonhelgen 1989: Häxan och lejonet (från 1979) vid ett tillfälle 5 januari 1989
  • Julen 1989: Häxan och Lejonet (från 1988) i sex delar 24-29 december 1989)
  • Jul och nyår 1990: Prins Caspian och skeppet Gryningen (från 1989) i sex delar 28 december 1990-2 januari 1991)
  • Julen 1991: Silverstolen (från 1990) i sex delar 24-29 december)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Källor

SvD 1980-12-29 + samtliga tevetablåer för julhelgerna 1981-2000

Profilbild för Okänd

Vilka dagar har varit flaggdagar på grund av riksdagsval?

av

Kort svar: Alla dagar som det varit riksdagsval på sedan 1982 har varit officiella flaggdagar.

Flaggdagar har förekommit i Sverige i runt hundra år även om det till en början var enskilda initiativ. Först 1982 bestämde regeringen i en förordning vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar i Sverige. Och det var en del förändringar. I Dagens Nyheter kunde man 10 mars 1981 läsa:

De allmänna flaggdagarna förslås också utökas med FN-dagen den 24 oktober och med dagen för riksdagsval. Flaggdagarna skrivs i fortsättningen in i en statlig förordning i stället för som nu att bara vara rekommendationer.

I den förordning som utfärdades 29 april 1982 kunde man läsa att ”dag för val i hela riket till riksdagen” räknades som en allmän flaggdag. Att just dagen för riksdagsval blev flaggdag var ingen självklarhet, men så här skrev regeringen i en proposition kring svenska flaggan och flaggdagar:

Frågan om valdagen som flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två tillfällen har bifallit betänkanden från konstitutionsutskottet (KU 1973:10 och 1977/78:3), där utskottet har uttalat att det är lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val rum på samma dag, som sålunda i enlighet med utredningsförslaget och riksdagens uttalanden bör vara allmän flaggdag.

Och från och med 1982 har alltså valdagen varit flaggdag i Sverige. Fram till och med 2010 var det tredje söndagen i september, därefter andra söndagen i september.

  • 1982: 19 september (tredje söndagen i september)
  • 1985: 15 september (tredje söndagen i september)
  • 1988: 18 september (tredje söndagen i september)
  • 1991: 15 september (tredje söndagen i september)
  • 1994: 18 september (tredje söndagen i september)
  • 1998: 20 september (tredje söndagen i september)
  • 2002: 15 september (tredje söndagen i september)
  • 2006: 17 september (tredje söndagen i september)
  • 2010: 19 september (tredje söndagen i september)
  • 2014: 14 september (andra söndagen i september)
  • 2018: 9 september (andra söndagen i september)
  • 2022: 11 september (andra söndagen i september)
  • kommande – 2026: 13 september (andra söndagen i september)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Källor

DN 1981-03-10

Prop. 1981/82:109

Profilbild för Okänd

Varför är det flaggdag 13 september 2026 i Sverige?

av

Kort svar: 13 september är flaggdag eftersom det ”dag för val i hela riket till riksdagen” 2026

Sedan 2024 finns det i Sverige 17 officiella flaggdagar som återkommer varje år och två ytterligare flaggdagar som återkommer vart femte (val till Europaparlamentet) respektive vart fjärde år (riksdagsvalet).

Att flagga på dagen för riksdagsval var praktik redan i mitten av förra seklet men det var först 1982 som en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom. I denna förordningen fanns valdagen med som flaggdag och sedan dess är varje ”dag för val i hela riket till riksdagen” flaggdag i Sverige.

Svensk flagga

År 1982 var också valår vilket innebär att 1982 var det första året då valdagen räknades som allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Profilbild för Okänd

Är 2026 ett skottår?

av

Kort svar: Nej, 2026 är inte ett skottår.

Skottår är år som innehåller 366 dagar. För att kalendern som vi använder ska hamna i fas med astronomiska fenomen så behöver man ungefär vart fjärde lägga på ytterligare en dag i februari. Dock är det inte riktigt så enkelt som att vart fjärde år därmed är ett skottår.

Skottdag

Sedan Sverige införde den gregorianska kalendern 1753 så är skottår de år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.) med två undantag. Undantagen är att jämna hundratal (ex. 1700, 1800 och 1900) inte är skottår. Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000). 

År 2026 är

  • inte jämnt delbara med fyra

Och därför är 2026 inte ett skottår och därmed har februari 2026 enbart 28 dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2026-01-07)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

När infaller påsken 2026?

av

Kort svar: Påskafton 2026 infaller lördag 4 april och påskdagen 2026 infaller söndag 5 april.

Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna och firas till minne av Jesu död och uppståndelse. Till skillnaden från flera andra högtider så är påsken rörlig i förhållande till fullmånen och vårdagjämningen. Det är dock vare sig den astronomiska fullmånen eller den astronomiska vårdagjämningen som avses utan den ecklesiastiska fullmånen.

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg
Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

Den ecklesiastiska fullmånen beror på det som kallas Metons cykel. Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn). Det betyder att när en metonsk cykel på 19 år passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen. Påskfullmånen är den första månen som beräknas efter den 20 mars. 

Utifrån Metons cykeln så blir alltså påskfullmånen 2026 samma som påskfullmånen 2007 – alltså 2 april. För 2026 är 2 april skärtorsdagen vilket betyder att den därpå följande söndagen är 5 april. Alltså infaller påskafton 2026 lördag 4 april och påskdagen 2026 infaller söndag 5 april.

Och påskens datum är även det som styr till exempel när fettisdagen och Kristi himmelsfärdsdagen infaller.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2026?

av

Kort svar: Fettisdagen (semmeldagen) infaller tisdag 17 februari 2026.

En av de mattraditioner som går längst tillbaka i den svenska historien är att äta fastlagsbullar under fastlagen. Det är en tradition som vi kan spår tillbaka till medeltiden, även om dagens fastlagsbullar (semlor) inte liknar de man åt för flera hundra år sedan.

Fastlagen, med fettisdagen som avslutning, är tre dagar precis innan den kristna påskfastan som inleds cirka sju veckor före påskhelgen som in sin tur styrs av fullmånen och vårdagjämningen. År 2026 är påskfullmånen 2 april och den nästföljande söndagen är således 5 april vilket gör att det blir påskens datum.

Semlor

Fettisdagen i sin tur räknar vi cirka sju veckor tillbaka i almanackan och landar på 17 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Profilbild för Okänd

Vem läste ”Ring, klocka, ring” från Skansen och i radio 1925?

av

Kort svar: På nyårsafton 1925 var det skådespelaren Uno Henning som läste Nyårsklockan (Ring, klocka, ring) från Skansen, men det var ingen radiosändning det året.

Skansen började med nyårsfirande redan 1893 och två år därefter lästes ”Nyårsklockan” första gången i samband med tolvslaget. Den person som läst dikten flest gånger är skådespelare Anders de Wahl (född 1869). Första gången som de Wahl läste dikten på nyårsafton var 1897 och därefter återkom han så gott som varje år fram till 1950-talet.

Ett tillfälle då Anders de Wahl saknades framför mikrofonen var på nyårsafton 1925 då han blivit sjuk. Istället kallade man de då trettioårige skådespelaren Uno Henning.

Uno Henning

Så här skrev SvD dagen efter:

Den unge skådespelaren löste sin uppgift gott och läste schwungfullt Tennysons ”Nyårsklockan” och utbragte ett leve för det nya året från Renberget. På Högloft och Nyloft var det fullt till sista plats kvällen igenom

Dock sändes inte Hennings diktläsning i radio, istället kunde man lyssna på ”ett allvarligt farväl till det gamla året” kl 23.30 och klockringning vid tolvslaget. Efter Hennings inhopp återkom de Wahl för att läsa så gott som varje år fram till sin död.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-29

Källa

SvD 1926-01-02

Profilbild för Okänd

Har Scooby-Doo sänts på julafton i svensk teve?

av

Kort svar: Scooby-Doo har teve-visats på julaftonsmorgon som del i andra program 1971, 1972, 1973, 1975, 1977 och 1978.

Pappan i familjen Svensson (spelad av Allan Svensson) beklagar sig i julavsnittet av Svensson, Svensson från 1994 att ”Scooby-Doo” inte sänds klockan nio på morgonen som han hoppats. Men har Scooby-Doo verkligen sänts på julafton i svensk teve?

Scooby-Doo skapades 1969 av av Joseph Barbera och William Hanna och teve-serien handlar om hunden Scooby-Doo och hans kompanjon Shaggy. Första gången som, vad jag har funnit, ett avsnitt av Scooby-Doo visats på svensk teve är i programmet ”Där är du – här är jag” som programleddes av Beppe Wolgers och som sändes just på julaftonsmorgon 1971 i TV1.

Scooby-Doo

Programmet återkom sedan julafton 1972 och 1973, återigen med Beppe Wolgers som programledare. Och både åren fanns Scooby-Doo med i programmet. Till julen 1974 hade TV1 bytt ut Beppe Wolgers som programledare och istället fick Jan Bergqvist uppdraget, men utan Scooby-Doo. Dock var hunden tillbaka 1975. Så här skrev SvD då:

Scooby-Doo – den tecknade hunden som vi några jular sett i TV – kommer åter på julafton. Kl. 9 på julaftonsmorgon finns han i den julsäck av program som Eva Rydberg och Lasse Kühler packar upp.

Julen 1976 är Scooby-Doo åter bortplockat. Dagens Nyheter rapporterar:

Inte blir det någon Scooby-Doo heller. Programmakarna har tittat på en hel del men inte funnits något de velat ha.

Sedan återkommer Scooby-Doo igen 1977 när Ville, Valle och Viktor har ansvar för julaftonsmorgonens program. Året därefter var Scooby-Doo ett inslag i julstök med Bengt och Staffan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-21

Källor
SvD 1971-12-24 
DN 1972-12-24 
DN 1973-12-24 
SvD 1974-12-13
SvD 1975-12-08 
SvD 1977-12-24
DN 1976-12-22  
SvD 1978-12-24 

Profilbild för Okänd

Vad var ”Oldsbergs julstuga”?

av

Kort svar: Oldsbergs julstuga var en programserie som gick i två säsonger 1992 och 1993 på SVT en handfull dagar kring julhelgen.

Ingen helg är så intimt förknippad med teve-tittande som julhelgen. Bland programmen som har flest tittare kan nämnas Kalle Anka och hans vänner önskar God jul, Kan du vissla Johanna och Tomten är far till alla barnen. Genom åren har vissa program sänts under något eller några år för att sedan plockas bort. Ett sådant program var Oldsbergs julstuga.

Oldsbergs julstuga 1992

Ingvar Oldsberg jobbade på SVT under fler decennier med program som Oss skojare emellan (1982), Bell & Bom (1984), Avenyn upp och ner (1985) och Oldsberg – för närvarande (1989-1994). Julen 1992 valde SVT att ha Ingvar Oldsberg som programledare för en mindre serie av program:

TV 2 bygger hela julen kring en och samma tomte, Ingvar Oldsberg. Det börjar dan före dan med traditionell uppesittarkväll i ”Oldsbergs julstuga”. Oldsberg återkommer sedan varje kväll fram till och med den 27 december med lekar, tävlingar och julsång från artister som sjunger bättre än programledaren

Det började alltså med ”Uppesittarkväll” den 23 december 1992 och fortsatte sedan med ytterligare fyra avsnitt, bland annat på julafton. Programmen beskrevs som en succé med ”långt över sju miljoner tittare” och därför valde man att köra samma koncept även julen 1993.

TV2 satsar på ett säkert kort med mysfarbrorn Oldsberg i spetsen. Det blir glögg och det blir gosigt i Oldsbergs julstuga med ljusstöpning och barnkörer.

Julen 1993 sände man programmet dan före julafton, på själva julafton samt på juldagen och annandag jul – totalt fyra program. Året därefter (1994) så var Oldsberg tillbaka med ”Uppesittarkväll” men då bara som ett enstaka program.

Sammanlagt gjordes det alltså nio avsnitt av ”Oldsbergs julstuga” – 23-27 december 1992 och 23-26 december 1993.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-19

Källor
”De blir årets julvärdar i tv” Expressen 12 nov. 1992

”Tid för varandra efter jul i studion” Expressen 28 dec. 1992

Profilbild för Okänd

Hur många gånger var Ingvar Oldsberg programledare för uppesittarkväll?

av

Kort svar: Ingvar Oldsberg var programledare för uppesittarkväll på SVT tre gånger (1992-1994) och på TV4 fyra gånger (2013-2016)

Uppesittarkvällar på TV förekom på 1990-talet i flera olika kanaler – SVT hade sin, TV4 startade Bingolottos uppesittarkväll och TV3 körde program med Robert Aschberg. Under tidigt 1990-tal hade Ingvar Oldsberg ansvaret som programledare för ”Oldsbergs julstuga” på TV2. Så här skrev Expressen inför 23 december 1992

Det börjar dan före dan med traditionell uppesittarkväll i ”Oldsbergs julstuga”. Oldsberg återkommer sedan varje kväll fram till och med den 27 december med lekar, tävlingar och julsång från artister som sjunger bättre än programledaren .

Därefter var Oldsberg programledare för Uppesittarkväll de två kommande åren (1993 och 1994) innan man valde att lägga ner julstugan.

Ingvar Oldsberg

Oldsberg skulle dock återkomma tjugo år senare på TV4 i deras Bingolotto. Till uppesittarkvällen 2013 kunde man läsa:

Nu går Ingvar Oldsberg i sin vän Leif Loket Olssons fotspår och leder Bingolottos uppesittarkvälll i TV4. Tillsammans med Marie Serneholt vill han skapa julstämning i stugorna da’n före doppareda’n.

Sedan återkom Oldsberg som programledare fram till att han fick sparken i december 2017.

Oldsberg lämnar TV4:s ”Bingolotto”, som han lett sedan 2014, med omedelbar verkan. Produktionsbolaget bakom programmet har genomfört en intern utredning där det kommit fram att det finns ”allvarliga arbetsmiljöproblem” inom produktionen.

Lotta Engberg fick tar över uppesittarkvällen 2017

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-18

Källor
”TV-tomtarnas kamp om alla uppesittare” Expressen 1993-12-22
”Oldsberg leder uppesittarkvällen i TV 4” GT 2012-11-06