Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

När infaller kvänfolket dag?

av

Kort svar: Kvänfolkets dag infaller 16 mars

Tornedalen är ett landområde i östra svenska Norrbotten i nordvästra Finland runt Muonio och Torne älvdal. Hela området var fram till 1809 svenskt, men delades därefter i ett svensk och ett finskt område. Under förra seklet kallades alla som bodde i området för tornedalingar och gruppen tornedalingar är sedan 1999 en erkänd nationell minoritetsgrupp i Sverige (tillsammans med samer, judar, romer och sverigefinnar)

Mjölkning av ren Mutkavarre (Eidfjell) i Sør-Varanger, omkring 1900. Kvinnan är enaresame och mannen kvän. Foto av Ellisif Wessel.

I slutet av 1900-talet började vissa grupper i Tornedalen att kalla sig kväner och/eller lantalaiset. Kväner finns i norska och isländska texter från yngre järnålder som en beteckning på folk som bodde i Bottenviken. Lantalaiset är finska för ”landsbygdsbor” eller ”landlänning”. Begreppet har historiskt använts för jordbrukare som levt i den finsktalande delen av Lappland. Enligt Forum för levande historia så:

finns ingen allmänt accepterad definition som skiljer tornedalingar, kväner och lantalaiset från varandra. Beroende på hur man räknar uppgår antalet personer som själva identifierar sig som ”tornedalingar” till mellan 75 000 och 150 000.

Beteckningen kväner går att hitta i svensk tidningstext från 1800-talet men används då i mer nedsättande sammanhang och ibland som synonym med finne.

När kvänerna i nutid började uppmärksammas som grupp i de nordiska länderna ville man ha en egen dag. Dels hade man en dag tillsammans med tornedalingar (15 juli). Men man ville också ha en egen dag så Kvenlandsförbundet valde 16 mars utifrån en historisk överenskommelse mellan den norsk-svenske kungen och birkarlarna 16 mars 1340. Kvenlandsförbundet firade dagen i Kiruna i norra Sverige för första gången 2013.

Året därefter enades Norska kvenska förbundet om 16 mars som ”kvänska folkets dag”. Då motiverade man datum med att det var då den kvänska organisationen, Norske kvener – Børselv/Ruijan kväänit – Pyssyjokilaiset, grundades i Børselv den 16 mars 1984.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-03-15

Källa

Norske kveners forbund. Dato for Kvensk markeringsdag bestemt (13 februari 2014).

Profilbild för Okänd

Varför har Viktoria namnsdag 12 mars ?

av

Kort svar: Att Viktoria har namnsdag 12 mars beror på att Victoria av Baden förlovade sig med dåvarande kronprins Gustav på detta datum 1881 och då valde man att också ha hennes namn som namnsdag på detta datum.

Från 1749 till 1972 hade Kungliga vetenskapsakademin monopol på att ge ut almanackor, vilket också betydde att de hade ansvar för namnlängden och därmed namnsdagarna. Många av namnen var gamla helgonnamn från medeltiden men med början under sent 1700-talet så blev det också vanligt att kungligheters namn letade sig in i namnlängden – till exempel så fick Oscar sin namnsdag 1 december på grund av kronprins Oscar i början av 1800-talet.

Förlovning mellan kronprins Gustav och Victoria av Bader.

När Victoria av Baden som nittonåring utsågs till att bli svenskt prinsgemål var det en stor sak i Sverige. Victoria av Baden var tysk men släkt både Gustav Vasa och Gustav IV Adolf.

Hennes namnsdag var från 1830 den 23 december, men eftersom förlovningen mellan kronprins Gustav och Victoria tillkännagavs den 12 mars 1881 så beslutade Kungliga vetenskapakademin att detta datum från och med 1882 också skulle var Victorias namnsdag. Därför stod det i Nya Wexjöbladet i mars 1882:

Kronprinsessans Victoria firade i söndags sin första namnsdag i Sverige. Den 12 mars bär också i vår almanacka för första gången namnet Victoria.

Gregorius som tidigare haft namnsdag 12 mars blev då flyttad en dag framåt. Däremot så blev 12 mars inte flaggdag förrän 1982 då kronprinsessan Victorias namnsdag lyftes fram som allmän flaggdag

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-03-12

Litteratur

Victoria av Baden vinner svenska folkets hjärtan – Historiska Media

Nya Wexjöbladet 1882-03-14

Profilbild för Okänd

När börjar Ramadan i Sverige 2026?

av

Kort svar: Den muslimska fastan börjar när månaden Ramadan börjar. De muslimska månaderna styrs efter när nymånen kan observeras. För svensk del börjar månaden Ramadan och därmed den muslimska fastan antingen onsdag 18 februari och torsdag 19 februari.

Det muslimska året är på samma sätt det som det kristna året tolv månader. Skillnaden mellan den muslimska kalendern och den kristna (gregorianska) kalendern är att den senare har ett år som styrs av jordens bana runt solen som därmed blir cirka 365 dagar medan den förra har ett månår på 354 dagar. Detta gör att det skiljer cirka tio dagar mellan dem.

Bildkälla

De muslimska månaderna och därmed traditionerna skiftar därför i förhållande till den gregorianska kalendern från år till år. I de flesta muslimska traditioner väljer man dessutom att starta en månad när den faktiska nymånen är synlig. Ramadan är en av islams tolv månader. Det som gör ramadan till en särskilt viktig månad är att en av de fem pelarna inom islam innebär att man ska fasta under månaden ramadan.

Eftersom det är den observerade nymånen som används kan det beräknade startdatumet ändras. För Ramadan i Sverige 2026 så har European Council for Fatwa and Research fastställt starten för fastemånaden enligt följande:

Rådet bekräftar att nymånen för Ramadan inte kan observeras efter solnedgången tisdagen den 17 februari 2026. Därför fullbordas månaden Shaʿbān till 30 dagar och Ramadan börjar torsdag 19 februari. /../ Beslutet bygger på tillförlitliga astronomiska beräkningar och vedertagna islamiska principer för fastställande av den islamiska kalendern, med målet att främja enhet och tydlighet för muslimer i Europa.

Det råder dock lite delade meningar kring när månaden Ramadan börjar. Högsta domstolen i Saudiarabien fastslog att nymånen var synlig innan och att Ramadan därför började onsdag 18 februari.

Så muslimer i Sverige startar fastemånaden Ramadan antingen onsdag 18 februari eller torsdag 19 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-02-17

Ramadan 2026 – Islamiska Förbundet – Stockholms Moské 

Profilbild för Okänd

Varför har Disa namnsdag 3 februari?

av

Kort svar: Disa fick namnsdag 3 februari vid almanacksreformen 1901 på grund av en koppling till disatinget som hölls i början av februari.

Vid den stora almanacksreformen 1901 tog man bort många namn i almanackan och placerade in nya. Ett av dessa nya namn var Disa som ersatte Blasius, ett armeniskt helgon från 300-talet. Disa började användas som namn under sent 1700-talet och blev populärt vid sekelskiftet vilket gjorde att man gärna hade med namnet i den nya namnlängden.

Almanacka i februari 1905

Valet av datum (3 februari) hänger samman med en äldre tradition av disblot och disting:

Tiden kring månadsskiftet januari–februari sågs ju, /../ som mitt i vintern, så en månad senare, när våren fortfarande inte hade kommit, blotade man i förkristen tid till ödesgudinnorna disorna för att de skulle låta vintern ta slut och våren komma. /../ Den 2 februari tyckte man vid införandet av 1901 års nl skulle vara förbehållet benämningen Kyndelsmässodagen, men dagen därpå passade det bra att sätta in Disa, som alltså hade urgammal anknytning till dagen (eller åtminstone tiden på året).

Så namnlängdskommittén valde 1901 att placera Disa den 3 februari på grund av kopplingen till disatingen och kyndelsmässodagen blev kvar dagen innan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-11

Litteratur

Luddes språk och historia – 3 februari

När almanackan fick nya namn | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

Varför har Hjalmar namnsdag 16 januari?

av

Kort svar: Namnet Hjalmar kom in i almanackan 1901 och ersatte Marcellus. Bytet motiverade man med att Kejsare Marcellus kallades ”Roms svärd” och namnet Hjalmar innehåller den norsk-isländska formen av hjälm.

Vid den stora revideringen av namnlängden 1901 fick fyra lärde männen i uppdrag att modernisera en namnlängd som varit relativt oförändrad under lång tid. Man utgick från ett antal principer, bland annat använde man sig av associationer för att hitta nya namn.

Almanacka 1905

Ett sådant exempel är namnet ”Hjalmar” som ersatte Marcellus 16 januari. Före revideringen hade Marcellus namnsdag och det var till minne av påven Marcellus I på 300-talet. Bytet motiverades enligt följande:

Tanken på närliggande begrepp har framkallat Hjalmar för Marcellus, den 16 januari. Bland andra, som burit detta namn, fanns en romersk general, som blifvit kallad »Roms svärd». Från svärdet gick tanken till skölden och hjälmen. Så kom måhända Hjalmar, som innehåller den norskisländ ska formen af hjälm, att ersätta Marcellus.

Hjalmar var relativt populärt just kring sekelskiftet och har trots minskat bruk fått vara kvar på samma datum. Numera kompletterat med Helmer.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2026-01-16)

Källa:

Härnösands-Posten 1900-12-06

Profilbild för Okänd

Varför har Frideborg namnsdag 12 januari?

av

Kort svar: Frideborg ersatte Arkadius 1901 eftersom Arkadius associerades till ”Arx” som betyder ”borg” och efterledet i Frideborg är just detta ord.

Vid den stora namnsdagsrevideringen 1901 fick fyra lärde männen i uppdrag att modernisera den svenska namnlängden. Man utgick från ett antal principer, bland annat använde man sig av associationer för att hitta nya namn.

Almanacka med Arcadius

Ett sådant exempel är Frideborg 12 januari. Fram till 1901 var datumets namn Arcadius, efter en nordafrikansk martyr på 400-talet. Med moderniseringen ansåg man att Arcadius var obsolet och ett nytt namn behövdes. Så här förklaras bytet.

Arcadius, den 12 januari, har fört tanken till arx, som betyder borg, och så fick detta mansnamn, i enlighet med vederbörande princip att öka kvinnonamnens antal träda tillbaka för Frideborg

Namnet Frideborg var 1901 ungt i Sverige, det äldsta belägget är från 1865. Men namnsdagen har överlevt och delar sedan 1986 datumet med Fridolf.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2026-01-12)

Källor

Härnösands-Posten 1900-12-06

Profilbild för Okänd

Vilka år sändes ”Landet Narnia” kring jul och nyårshelgerna på svensk teve?

av

Kort svar: Olika filmade varianter av C. S. Lewis berätteser om Narnia har sänts vid en handfull tillfällen kring jul- och nyårshelgerna under 1980- och början på 1990-talet.

Kring jul- och nyårshelgen finns det många olika tevetraditioner som inte är lika starka som till exempel Kalle Anka eller Grevinnan och betjänten. Ett exempel är Trolltyg i Tomteskogen, ett annat är Tomten.

Landet Narnia: Häxan och lejonet är en tecknad TV-film från 1979 som bygger på C.S. Lewis barnbok Häxan och lejonet. Filmen dubbades 1980 till svenska och den dubbade versionen visades på TV2 under mellandagarna 1980. Därefter visades samma version trettonhelgen och en vecka senare 1982. Sista gången den teve-visades var på trettondagsafton 1989.

Hösten 1988 kom en ny version av Narnia: Häxan och lejonet i sex delar. Den visades första gången på svensk teve under julhelgen 1989 med första delen på självaste julafton. Under de följande två åren sändes två andra ej tecknade Narnia-filmer: Prins Caspian och skeppet Gryningen samt Silverstolen.

Narnia: Häxan och lejonet

Från januari till april 1997 sändes samtliga av dessa tre filmer i 18 avsnitt på SVT1

Sammanställning av tevevisningar i anslutning till jul- och nyårshelgen

  • Julen 1980: Häxan och Lejonet (från 1979) i två delar 29 och 30 december 1980
  • Trettonhelgen 1982: Häxan och Lejonet (från 1979) i två delar 5 och 12 januari 1982
  • Trettonhelgen 1989: Häxan och lejonet (från 1979) vid ett tillfälle 5 januari 1989
  • Julen 1989: Häxan och Lejonet (från 1988) i sex delar 24-29 december 1989)
  • Jul och nyår 1990: Prins Caspian och skeppet Gryningen (från 1989) i sex delar 28 december 1990-2 januari 1991)
  • Julen 1991: Silverstolen (från 1990) i sex delar 24-29 december)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Källor

SvD 1980-12-29 + samtliga tevetablåer för julhelgerna 1981-2000

Profilbild för Okänd

Vilka dagar har varit flaggdagar på grund av riksdagsval?

av

Kort svar: Alla dagar som det varit riksdagsval på sedan 1982 har varit officiella flaggdagar.

Flaggdagar har förekommit i Sverige i runt hundra år även om det till en början var enskilda initiativ. Först 1982 bestämde regeringen i en förordning vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar i Sverige. Och det var en del förändringar. I Dagens Nyheter kunde man 10 mars 1981 läsa:

De allmänna flaggdagarna förslås också utökas med FN-dagen den 24 oktober och med dagen för riksdagsval. Flaggdagarna skrivs i fortsättningen in i en statlig förordning i stället för som nu att bara vara rekommendationer.

I den förordning som utfärdades 29 april 1982 kunde man läsa att ”dag för val i hela riket till riksdagen” räknades som en allmän flaggdag. Att just dagen för riksdagsval blev flaggdag var ingen självklarhet, men så här skrev regeringen i en proposition kring svenska flaggan och flaggdagar:

Frågan om valdagen som flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två tillfällen har bifallit betänkanden från konstitutionsutskottet (KU 1973:10 och 1977/78:3), där utskottet har uttalat att det är lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val rum på samma dag, som sålunda i enlighet med utredningsförslaget och riksdagens uttalanden bör vara allmän flaggdag.

Och från och med 1982 har alltså valdagen varit flaggdag i Sverige. Fram till och med 2010 var det tredje söndagen i september, därefter andra söndagen i september.

  • 1982: 19 september (tredje söndagen i september)
  • 1985: 15 september (tredje söndagen i september)
  • 1988: 18 september (tredje söndagen i september)
  • 1991: 15 september (tredje söndagen i september)
  • 1994: 18 september (tredje söndagen i september)
  • 1998: 20 september (tredje söndagen i september)
  • 2002: 15 september (tredje söndagen i september)
  • 2006: 17 september (tredje söndagen i september)
  • 2010: 19 september (tredje söndagen i september)
  • 2014: 14 september (andra söndagen i september)
  • 2018: 9 september (andra söndagen i september)
  • 2022: 11 september (andra söndagen i september)
  • kommande – 2026: 13 september (andra söndagen i september)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Källor

DN 1981-03-10

Prop. 1981/82:109

Profilbild för Okänd

Varför är det flaggdag 13 september 2026 i Sverige?

av

Kort svar: 13 september är flaggdag eftersom det ”dag för val i hela riket till riksdagen” 2026

Sedan 2024 finns det i Sverige 17 officiella flaggdagar som återkommer varje år och två ytterligare flaggdagar som återkommer vart femte (val till Europaparlamentet) respektive vart fjärde år (riksdagsvalet).

Att flagga på dagen för riksdagsval var praktik redan i mitten av förra seklet men det var först 1982 som en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom. I denna förordningen fanns valdagen med som flaggdag och sedan dess är varje ”dag för val i hela riket till riksdagen” flaggdag i Sverige.

Svensk flagga

År 1982 var också valår vilket innebär att 1982 var det första året då valdagen räknades som allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Profilbild för Okänd

Är 2026 ett skottår?

av

Kort svar: Nej, 2026 är inte ett skottår.

Skottår är år som innehåller 366 dagar. För att kalendern som vi använder ska hamna i fas med astronomiska fenomen så behöver man ungefär vart fjärde lägga på ytterligare en dag i februari. Dock är det inte riktigt så enkelt som att vart fjärde år därmed är ett skottår.

Skottdag

Sedan Sverige införde den gregorianska kalendern 1753 så är skottår de år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.) med två undantag. Undantagen är att jämna hundratal (ex. 1700, 1800 och 1900) inte är skottår. Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000). 

År 2026 är

  • inte jämnt delbara med fyra

Och därför är 2026 inte ett skottår och därmed har februari 2026 enbart 28 dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2026-01-07)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm