Vad är skillnaden mellan fasta och fastlag?

15 februari , 2009 av Mattias Axelsson

Kort svar: Fasta är en period då man låter bli att äta viss mat. Fastlag är dagarna före fastan då man istället festar och äter god mat i överflöd. Fasta och fastlag är alltså varandras motsatser.

Orden fastlag och fasta låter lika och kan därför lätt sammanblandas. Det skall de dock inte göras eftersom de är varandras direkt motsatser.

Vad är fastlag?

Fastlagen är de dagar som kommer direkt före fastan. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”. Inför påskfastan är fastlagen tre dagar (söndag – tisdag) även om det ibland förekommer att man sträcker ut fastlagen till en vecka före.

Dagarna i fastlagan har kallats olika saker – fastlagssöndagen, fläsksöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.

Det enda av fastlagsfirandet som egentligen levt kvar fram till 2000-talet är ätandet av semlor (som dock inte längre begränsas till fettisdagen eller ens fastlagen).

Vad är fasta?

Fastan är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns i olika grad i de flesta religioner. Inom islam fastar man ex en hel månad varje år. Den kristna fastan inför påsk varar i fyrtio dagar, men så har det inte alltid varit.

I ett brev från biskopen i Lyon till biskopen i Rom i slutet av 100-talet nämns att påskfastan då såg mycket olika ut hos olika kristna grupper. En del fastade bara en dag, vissa fastade i flera dagar. Några fastade i fyrtio timmar (den tid som Jesus skall ha legat i graven). Det fanns helt enkelt behov av ett centralt fattat beslut – och ett sådant kom år 325. Att det blev just fyrtio dagar anknyter till den tid som Jesus fastade i öknen och den tidrymden anknyter som nämns ovan till en mängd tillfällen i Bibeln som tagit just fyrtio dagar eller fyrtio år.

Dock, vilket kan vara viktigt att påpeka, så varar fastan inte fyrtio dagar i sträck. Söndagar är inte fastedagar så tiden från Askonsdagen till Påskdagen är alltså fyrtiosex dagar (fyrtio fastedagar + sex söndagar).

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2008-03-16 uppdaterad 2020-02-13)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”fastlag” SAOB (läst 2020-02-13)

När är fettisdagen 2009?

8 februari , 2009 av Mattias Axelsson

Kort svar: Fettisdagen 2009 är tisdagen 24 februari.

Fettisdagen är den sista dagen före fastan och således den sista dagen i den tre dagar långa fastlagen. Fastlagen är den festperiod som kommer precis före fastan och då är det tänkt att man ska ha fest och äta gott. I Sverige har fettisdagen varit den dag då det av tradition äts semlor.

Fastan inför påsk är fyrtio dagar plus sex söndagar (alltså 46 dagar totalt). Alltså är fettisdagen alltid 47 dagar före påskdagen. Påsken är ju en av de rörliga högtiderna (den infaller alltså inte på samma datum varje år) och därmed är fettisdagen också en rörlig dag.

5315045443_89f79f3f00_b

Påsken 2009 infaller i mitten av april – påskdagen är 12 april – och därför är fettisdagen ungefär en och en halv månad tidigare: 24 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2009-02-10)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

När är kyndelsmässodagen 2009?

2 februari , 2009 av Mattias Axelsson

Kort svar: Den ”riktiga” kyndelsmässodagen är alltid 2 februari. Men söndagen efter 2 februari bär också namnet kyndelsmässodagen, i år är 8 februari kyndelsmässodag eftersom 2 februari är en måndag.

Ordet kyndel i kyndelsmäss är ett gammalt ord för ”ljus”. Att vi firar kyndelsmässodagen beror på bibeltexten i Lukasevangeliet 2:22-24:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

Den Herrens lag som åsyftas är 3 Mosebok 12:

När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.

Sammanlagt blir det (7+33) fyrtio dagar. Fyrtio dagar efter jul är 2 februari som fram till 1772 var kyndelsmässodagen. År 1772 flyttades kyndelsmässodagen till närmaste söndag.

Den nuvarande lydelsen i kyrkoordningen (28 kap) är att kyndelsmässodagen infaller:

den söndag som infaller under tiden den 2-8 februari

Och efterspm 2 februari i år är en måndag blur kyndelsmässodagssöndagen sent, nämligen 8 februari.

Läs även andra bloggare om kyndelsmässodagen, kyndelsmässodagen 2009, högtider, helgdagar

Vilken dag är trettondagen 2027?

2 januari , 2009 av Mattias Axelsson

Kort svar: Trettondagen är alltid 6 januari.

Egentligen är trettondagen eller trettondedag jul ett ganska tråkigt namn på 6 januari. På norska heter dagen Helligtrekongersdag liksom på danska. I många länder har dagen namn efter sitt grekiska ursprung – epifania.

Från början var 6 januari den dag då Jesus födelse firades eller egentligen hans ”härlighets uppenbarelse genom dopet”, men västkyrkan flyttade senare firandet av Jesus födelsedag till 25 december.

Sedan firandet av Jesus födelsedag flyttats till 25 december blev 6 januari istället den dag då den västliga kyrkan firar de tre vise männens ankomst till Betlehem och det nyfödda Jesusbarnet.

Att trettondagen eller trettondedag jul fått ordningsnumret 13 beror på att juldagen räknats som förstedag jul (ett begrepp som aldrig slagit igenom i Sverige). Däremot talar man på andra språk om ”Julens tolv dagar” och då blir 6 januari just den trettonde dagen eller trettondagen.

Svaret på frågan ”När är trettondagen?” blir alltså 6 januari oavsett vilket år det är.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-12-28)

Andra bloggar om: trettondedag jul, trettondagen, trettonhelgen, religion, högtider, traditioner, epifania, jul.

Varför är nyår 1 januari när vintersolståndet är en vecka tidigare?

28 december , 2008 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att 1 januari inte sammanfaller med vintersolståndet (vilket vore mer naturligt) beror på att när den julianska kalendern infördes 45 fvt var nymånen sju dagar efter vintersolståndet (25 december) och det ansågs som viktigt att det nya året sammanföll med månens nytänding.

Många (inklusive undertecknad) finner det märkligt att det nya året börjar 1 januari. Att det är just januari som är årets första månad är inte så märkligt och kan förklaras med romarrikets expansion. Vad som däremot är märkligt är att årsindelningen inte följer någon naturlig rytm.

Om vi skulle följa solens gång (vilket vore mer naturligt och mer rytmiskt) finns fyra bra tillfällen att fira nyår: vårdagjämningen, sommarsolståndet, höstdagjämningen och vintersolståndet. I de flesta kulturer firas olika högtider vid dessa tidpunkter. I Sverige firar vi ju jul kring tiden för vintersolståndet och midsommar vid tiden för sommarsolståndet. Men nytt år firar vi inte i anslutning till någon av dessa brytningstider.

Och anledningen till det ligger i övergången till den julianska kalendern ett knappt halvsekel före vår tideräknings början. Den julianska kalendern var en ren solkalender, där ett år motsvarade ungefär ett jordvarv runt solen. En månad hade inte längre något med månens faser att göra.

Dock spelade månen en stor roll i varför 1 januari inte hamnade vid vintersolståndet vilket hade varit mest naturligt. Det år den julianska kalendern infördes 45 fvt inföll vintersolståndet 25 december. Av flera anledningar ansågs det betydelsefullt att årets första dag sammanföll med den första nymånen efter vintersolståndet. Dels berodde det på att den gamla kalendern skulle gå jämnt ut och dels berodde på en allmän hållning att saker som påbörjas i nymåne för lycka med sig.

Så här skriver Göran Stålblom:

Den 1 januari år 45 f.Kr. syntes alltså den första nymåneskäran just sju dygn efter vinetrsolståndet. Kalendern var därefter fixerad på detta sätt.

Sedan dess har dessutom vintersolståndet flyttat från 25 december till ungefär 21 december och det beror i sin tur på att den gregorianska kalendern la brytpunkterna (solståndet och dagjämningarna) vid den dag de inföll i samband med kyrkomötet i Nicae år 325. Men det är en annan historia.

Källa: Vintersolståndet av Göran Stålblom

Läs även andra bloggare om nyår, nytt år, vintersolståndet, julianska kalendern, kalender, år

Vilken dag är värnlösa barns dag?

27 december , 2008 av Mattias Axelsson

Kort svar: Värnlösa barns dag (eller menlösa barns dag som det hette fram till 2000) infaller i Sverige 28 december.

Enligt Matteusevangeliet berättelse om Jesus födelse reagerade kung Herodes i vredesmod när han mötte de österländska stjärntydarna och fick veta att det fötts en ny kung. Så här står det i Matt 2:16:

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;

Historien om hur Herodes lät döda alla gossebarn i Betlehem borde naturligtvis lämnat några spår i andra historiska källor än Matteusevangeliet, men så är inte fallet (historien omnämns visserligen i Jakobs protoevangelium men där torde källan ha varit just Matteus). Dick Harrison skriver i Svd:

Källkritiskt sett är följaktligen uppgiften om barnamorden i Betlehem svag.

Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.

Värnlösa barns dag

Att det blev just 28 december i den katolska kyrkan (och därmed i hela västvärlden) beror just på att gossebarnen räknas som de första martyrerna. Efter Jesus födelse 25 december kommer Staffan 26 december (efter den förste martyren Stefano – även kallad Staffan Stalledräng) och Johannes 27 december (efter lärjungen Johannes) firas den första martyrerna.

I Sverige kallades dagen menlösa barns dag och var helgdag fram till ”stora helgdöden” 1772. År 200 bytte dagen namn till Värnlösa barns dag eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:

I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2011-12-28)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Harrisson, Dick ”Värnlösa barns dag” svd.se 2011-12-28

”Värnlösa barns dag” sprakradet.se 2013-10-13

”Feast of the Holy Innocents” Encycolpedia Britannica

Holweck, Frederick. ”Holy Innocents.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 7. New York: Robert Appleton Company, 1910.

Läs även andra bloggare om värnlösa barns dag, menlösa barns dag, jul, 28 december, traditioner

Vem har gjort musiken till leksaksparaden i ”I jultomtens verkstad?

24 december , 2008 av Mattias Axelsson

Kort svar: Musiken som spelas under leksaksparaden är skriven Frans Schubert.

Det första inslaget i Kalle Anka och hans vänner firar jul är I jultomtens verkstad. Disney producerade kortfilmen 1932 som en del i kortfilmsserien Silly Symphonies och på engelska heter filmen Santa’s Workshop.

Huvudsakligen är musiken i filmen skriven av Franck Churchill som originalmusik till filmen. En scen med annan musik i filmen är när alla leksaker paraderar för att hamna i jultomtens säck. Musiken som då spelas är komponerad i början av 1800-talet av den österrikiske tonsättaren Frans Schubert och heter på svenska Militärmarschen (i orgiginal Marche Militare No 1)

Från början hade alltså melodin ingenting med jul eller tomtar att göra utan var en militärmarsch. Schuberts melodi skall heller inte sammanblands med Tomtarnas vaktparad som Kurt Noack har komponerat.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-24)

8 saker du bör veta om julen

24 december , 2008 av Mattias Axelsson

Ordet jul har ingenting med kristendomen att göra (såsom det engelska, tyska och franska ordet för jul) utan är ett fornnordiskt ord vars ursprungliga betydelse vi inte känner till.
Midvinterblotet har egentligen ingenting med julfirandet att göra. Ett blot vid midvintern hölls snarare i mitten av januari.
Att juldagen är 25 december har inte heller något med Jesus att göra utan är ett resultat av att romarna firade Sol Invictus 25 december.
Jesus föddes inte 25 december, inte år 0, inte i ett stall och förmodligen inte ens i Betlehem.
Jultomten har fått sitt namn efter gårdstomten som i sin tur har fått sitt namn efter tomten där huset står.
Santa Claus har fått sitt namn efter helgonet St Nikolaus.
Att jultomten är röd beror inte på Coca Cola, han var röd redan innan de skapade sin tomte på 1930-talet.
Julgranen blev vanlig i Sverige först på 1800-talet och då som en sed importerad från Tyskland och Schweiz.

julgran

Läs även andra bloggare om jul, julfirande, julgran, jultomten, midvinterblot

Varför firar vi jul 25 december?

23 december , 2008 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att juldagen är 25 december beror på att man i romarriket firade solgudens födelse den dagen. När kristendomen skulle bli statsreligion behöll man dagen, men bytte innehållet. Nu firades istället Jesus födelse.

Inom den västerländska kyrkan firas Jesus födelsedag den 25 december (ortodoxa som följer den julianska kalendern firar juldagen den 7 januari). Att juldagen är 25 december har ingenting att göra med att Jesus skulle ha fötts det datumet, eftersom vi inte har en aning om när på året Jesus verkligen föddes.

Från början var dessutom kristna helt ointresserade av att fira födelsedagar. Så under flera hundra år efter att kristendomen grundades som religion firades Jesus födelsedag inte alls. Och när den kristna kyrkan började fira hans födelsedag så var det till en början den 6 januari. Det var först när kristendomen växte till sig och blev den dominerande i romarriket som dagen flyttades.

Sol Invictus

Sedan år 274 firades i romarriket en fest kallad Dies Natalis Solis Invicti den 25 december. Festen var ”den obesegrade solens födelsedag” och infördes av kejsar Aurelianus. Under åren som gick smälte olika former av soldyrkan och kejsarkult samman så att 25 december blev en dag då soldyrkande religioner kunde fira solen och kejsaren på samma gång. Eller med Swahns ord:

Den 25 december [blev] till något som vi med våra mått mätt skulle kunna kalla för en kombination av svenska flaggans dag, kungens födelsedag och julafton.

Att de styrande i Rom valde just 25 december som ”den obesegrade solens födelsedag” hänger samman med vintersolståndet. Den dag som vintersolståndet infaller är också den dag som ”ljuset återkommer”. Efter att vintersolståndet varit blir dygnet ljusare, vilket kan tolkas som att solen återföds.

När Dies Natalis Solis Invicti infördes var vintersolståndet snarare ett par dagar tidigare (c.a. 22 december) men eftersom vintersolståndet inföll 25 december när den julianska kalendern introducerades 45 fvt valde man att lägga festen just 25 december.

Kristendomen

Eftersom kristna till en början valde att inte fira födelsedagar var frågan när Jesus föddes inte aktuell. Och när dagen för firandet av födelsedagen skulle bestämmas var kyrkan pragmatisk så till vida att man inte förbjöd gamla fester och traditioner utan gav dem nytt innehåll.

Kejsar Konstanin den store gjorde under sin regenttid på 300-talet kristendomen till statsreligion och det var också på 300-talet som den 25 december blev officiell födelsedag för Jesus.

Att man valde just 25 december berodde så klart på att romarna tidigare firat solgudens födelse. Nu skulle de istället fira den kristna gudens födelse.

Dock valde de kristna kyrkorna i östra Europa att inte lyssna på påven i Rom. Istället fortsatte de att fira epifania 6 januari. Även i länder som lyssnade på påven kunde det gå långsamt. I ex Tyskland dröjde det till år 813 innan julfirandet 25 december infördes.

Norden

När kristendomen infördes i Norden runt 1000-talet firades redan någon typ av fest kallad jul kring vintersolståndet. Dock inte midvinterblotet som låg senare i almanackan. Hur och exakt när jul firades vet vi inte.

Eftersom det redan fanns ett utbrett firande av jul i Norden när kristendomen kom med sin kristna jul tycks det ha fungerat relativt smidigt att införa den kristna traditionen även här. Dock skall äldre generationers religiositet kring jul inte överdrivas. Så här skriver Swahn:

När man läser skildringar av äldre dagars jul är det dock påfallande hur liten roll som det religiösa inslaget spelar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-23)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Läs även andra bloggare om jul, juldagen, 25 december, sol invictus, romarriket, kristendom, julfirande

5 saker som inte står i julevangeliet