Varför firar kristna pingst?

17 maj , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Kristna firar pingst femtio dagar efter påsk eftersom de menar att den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar.

Pingsten kallas ofta för ”hänryckningens tid” (efter en dikt av Esaias Tegnér) och det som åsyftas med hänryckning är en berättelse ifrån Apostlagärningarna:

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

5791375451_02cac31c44_b — *Helig ande sänker sig över lärjungarna*

Vid sidan av jul och påsk är pingsten den viktigaste av de kristna högtiderna och den har, liksom påsken, en bakgrund i judendomen, bl.a. så omnämns pingsten i Gamla Testamentet:

När vi skulle fira pingst, den fest som kallas veckohögtiden, gjordes en festmåltid i ordning åt mig, och jag slog mig ner för att äta.

Den judiska veckohögtiden, eller shavuot, är från början en skördefest som firas på försommaren, sju veckor efter pesach (den judisk påsken). På samma sätt infaller den kristna pingsten sju veckor (eller mer exakt femtio dagar) efter det kristna påskfirandet. Ordet pingst kommer just av det grekiska ordet för shavout – pentekoste som betyder just femtio.

Pingst har firats som en egen fest inom den kristna kyrkan sedan 200-talet och fram till 1772 firades i Sverige även tredjedag och fjärdedag pingst. Annandag pingst står fortfarande med i svenska almanackor men slutade vara helgdag 2004.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditoner

Är en ”klämdag” en ledig dag?

7 maj , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: En klämdag är inte automatiskt en ledig dag, det beror på det avtal som gäller på arbetsplatsen.

Ordet klämdag finns belagt i svenska språket sedan 1960. Enligt ne.se är klämdag

benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag.

En klämdag som återkommer varje år är fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen. Att detta alltid blir en klämdag beror på att Kristi himmelsfärd är en röd dag och alltid infaller på en torsdag – således är fredagen efter en enstaka arbetsdag mellan två röda dagar. När nationaldagen infaller på en torsdag (som 2019) så blir fredagen 7 juni en klämdag.

Dock är det inte självklart att en ledig på en klämdag. Så här skriver fackförbundet Unionen:

Det är vanligast med normal arbetstid under dag före röd dag samt på klämdagar, men det finns något enstaka kollektivavtal som ger arbetstagare rätt till ledighet på klämdagen samt halvdag dag före röd dag. Ofta är det lokala fackklubbar som har förhandlat fram sådana förmåner som gäller just den arbetsplatsen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-06)

Källor:

”Dag före röd dag/Dag före helgdag” unionen.se

”Klämdag” ne.se

Är Kristi himmelsfärdsdag en röd dag?

7 maj , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ja, Kristi himmelsfärdsdag är alltid en röd dag i Sverige

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Kristi himmelsfärdsdagen är alltså en röd dag och har varit sådan egentligen ända sedan kristendomen infördes i Sverige runt 1100-talet. Dock har det genom åren gjorts otaliga försöka att ta bort Kristi himmelsfärdsdag som helgdag. Så här skriver Bringéus:

Vid riksdagen 1815 yrkade man också på att Kristi himmelsfärdsdag skulle indragas, och senare under 1800-talet framfördes upprepade förslag att förlägga den till en söndag.

Även när kalenderreformen 1953 genomfördes diskuterades det att flytta Kristi himmelsfärdsdag (förslaget var till lördagen). Utredningen om Allmän arbetstidslag 1968 förordade även den att Kristi himmelsfärdsdag (och även trettondagen för övrigt) skulle flyttas:

Enligt kommitténs mening bör reformen inskränkas till att avse trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag.
/…/ Vad som kan komma i fråga är en flyttning av dagarnas firande på sådant sätt att splittring av arbetsveckorna undanröjs.

Utredningen landade i förslaget att flytta Kristi himmelsfärdsdag till lördagen 42 dagar efter påsk, men Kristi himmelsfärds dag lyckades och har fortsatts lyckas bibehålla sin status som helgdag.

Eftersom Kristi himmelsfärd är knuten till påskfirandet kan dagen infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni, dock alltid på en torsdag. Att det är en torsdag som är en röd dag brukar fredagen efter Kristi himmelsfärd ofta räknas som en ”klämdag” då många får eller tar ledigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-07)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Vilken dag är Kristi himmelsfärdsdag 2026?

30 april , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdag är sjätte torsdagen efter påskdagen och kan alltså infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni. År 2026 infaller himmelsfärdsdagen den torsdagen den 14 maj.

En av många rörliga högtidsdagar som är knutna till den kristna påsken är Kristi himmelsfärdsdag. Att man firar Kristi himmelsfärdsdag har att göra med följande texter ur Apostlagärningarna att göra:

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Med utgångspunkt i texten hamnar alltså Kristi himmelsfärdsdag fyrtionde dagen i påsk (där påskdagen blir första dagen). Eftersom påskdagen, i enlighet med de regler som gäller för uträknandet av påskens tidpunkt, kan infalla alltifrån 22 mars till 25 april gäller samma spann för Kristi himmelsfärd.

Som tidigast (de år som påskdagen är 22 mars) kan Kristi himmelsfärdsdag infall den 30 april – detta skedde senast år 1818 (dock inte i Sverige) och kommer att inträffa nästa gång år 2285. År 2008 inföll Kristi himmelsfärdsdagen dock nästan så tidigt som det går – nämligen 1 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-05, uppdaterad 2021-01-06)

Vilket år blev 1 maj en allmän helgdag i Sverige?

14 april , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första gången som första maj var allmän helgdag i Sverige under modern tid var den 1 maj 1939.

Första maj har varit en dag som firats i Europa på olika sätt åtminstone sedan 700-talet. Traditionellt har 1 maj räknats som sommarens första dag och har på så vis firats på olika sätt så även i Sverige – t.ex. med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger. Så här skriver Nordiska Museet:

Under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade hög festgrad och föregicks av en vigilia (vaka) med fasta. Under 1400-talet fick 1 maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg.

Som apostladag var 1 maj helgdag fram till 1772 då den avskaffades i och med den helgdagsreduktion som Gustav III genomförde. Dock gjorde 1 maj comeback 1889, på den andra internationalens möte i Paris. Det var då 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:

A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.

In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.

Att man valde just 1 maj som datum har av många tolkats som en hyllning till Haymarket 1886, men den kopplingen går det inte att finna något stöd för i de historiska källorna.

*Demonstrationståget den 1 maj 1903, av Ekebergs stenhuggare.*

Den 1 maj 1890 var således första gången som det av arbetarrörelsen organiserades demonstrationståg runt om om världen – bl.a. i Sverige. Som demonstrationsdag firades 1 maj sedan varje år med fler och fler deltagare. År 1926 lades det första förslaget om att göra 1 maj till allmän helgdag fram och den 23 mars 1938 röstade riksdagen igenom lagen. Så här rapporterade SvD:

Första maj är nu likställd med helgdagar i vårt land. Efter långa debatter i båda kamrarna och inlägg av flera regeringsledamöter, bl.a. statsministern, fick regering majoritet för sitt förslag /../ Lagen träder i kraft den 1 januari 1939.

När 1 maj blev allmän helgdag var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-12, uppdaterad 2023-04-20)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Olsson Folke, red (1990). 1 maj i Sverige 100 år: 1890-1990 : Kulturhuset, Stockholm, 23 februari-4 juni 1990. Stockholm: Kulturhuset

Lorents, Yngve, red (1938) Nordisk familjeboks årskrönika 1938 Stockholm:Klara

Sommarström, Johan-Mathias ”Blodig massaker bakom arbetarnas dag” sverigesradio.se (2009-04-30)

”Första maj” Nordiska museet

Nordisk familjeboks månadskrönika (1938)

SvD 1938-03-24

”May Day” marxist.org

Vad hände med Jesus på annandag påsk?

1 april , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Bibeln skriver inget speciellt om vad Jesus gjorde dagen efter uppståndelsen. Men inom kyrkan firar man annandagen (dagen efter uppståndelsen) som dagen då Jesus visade sig för sina lärjungar.

Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna och fram till 1772 följdes påskdagen inte bara av annandagen utan också tredjedag och fjärdedag påsk. Men idag är det bara annandag påsk som är kvar som röd dag.

Det kristna firandet av påsk är knutet till berättelsen om Jesus intåg i Jerusalem, den sista måltiden, korsfästelsen, döden på korset och uppståndelsen. Uppståndelsen firar kristna på påskdagen. Dagen efter påskdagen (annandag påsk) använder kyrkan sedan till att läsa berättelserna om hur Jesus visade sig för olika människor. Svenska kyrkan förklarar annandagens firande så här:

På annandag påsk hör vi flera berättelser om hur den uppståndne Jesus visar sig för lärjungarna. De sitter antingen gömda efter det som hänt under påsken, eller är på väg bort från Jerusalem.

Att kyrkan läser berättelserna om hur Jesus visar sig på annandagen har dock ingenting med det som står i evangelierna att göra. Det första och äldsta av evangelierna (Markus) har i de äldsta handskrifterna ingenting om Jesus uppståndelse eller om hur han visar sig för folk. I kommentarerna till Bibel 2000 står det:

Det kan inte avgöras om Markus avsiktligt har slutat så korthugget eller om en ursprunglig avslutning gått förlorad. V. 9-20 är ett senare tillägg, som saknas i de bästa handskrifterna

Enligt de berättelser som finns var det på samma dag som uppståndelsen (alltså söndagen) som Jesus visade sig. Johannes (20:19) skriver (min fetning):

På kvällen samma dag, den första i veckan, satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: ”Frid åt er alla.” Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren

I Lukasevangeliet 24:13 står det direkt efter berättelsen om hur Maria, Johanna och Maria hittat en tom grav (min fetning):

Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. De talade med varandra om allt det som hade hänt. Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem.

Berättelserna i Bibeln ger alltså inget stöd för att Jesus skulle ha visat sig vid liv första gången just dagen efter uppståndelsen. Dock har traditionen och firandet gjort att annandag påsk kommit att bli dagen då kristna firar att Jesus visar sig för sina lärjungar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-01)

Källor: Annandag påsk – Svenska kyrkan – Tro och andlighet

Hur firar svenskar påskafton?

24 mars , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Genomsnittssvensken firar påsk med familjen genom att äta fyra ägg, ge bort och äta påskgodis samt pynta med påskris.

Påsk har firats i Sverige sedan kristendomen kom hit runt 1100-talet. Sättet som den firats på har förändrats genom århundradena och idag, drygt tusen år senare, är mycket lite av det religiösa inslaget kvar. Men påsken är en högtid som präglas av mat och fest.

Vilken mat äter svenskarna på påsk?

Den absolut viktigaste och vanligaste maträtten på svenskarnas påskbord är ägg. Drygt hälften av de tillfrågade uppgav att ägg var viktigast på påskbordet. Därefter följer sill (16%), lax (7%) och Janssons frestelse (6%). Påsklamm är det bara 6% som äter. Den populäraste drycken är påskmust, därefter följer påsköl och snaps.

Genomsnittssvensken äter under påsken 4,1 ägg (jämfört med c.a. två ägg en normal helg). Det vanligaste sättet att konsumera äggen är med topping av t.ex. majonnäs och räkor vilket 74% av de tillfrågade säger att de gör.

Vad gör svenskarna på påsk?

Att fira påsken med familjen är det vanligaste (70% av de tillfrågade gör det) och det är också det som uppfattas som viktigast. Bara 5% anser att religiösa delar är det viktigaste och det är bara 7% som går i kyrkan under påskhelgen.

Av de traditioner som finns kring påsk är det två som uppmärksammas i större skala – gå påskkärring och äta godis. Vad gäller påskkärringar skrivs i Svenska Äggs undersökning:

Traditionen att klä ut sig till påskkärring är stark i Sverige. Sex av tio svenskar brukar få besök av påskkärringar under påskhelgen. Flest besök får de äldre, 66 procent av de äldre brukar få besök av
påskkärringar medan endast hälften av 80-talisterna uppger att de får sådana besök.

Påskgodis i påskägg ger ungefär hälften av de tillfrågade (50% respektive 57%) av de tillfrågade bort under påskhelgen och ungefär lika många pyntar med påskris.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-24)

Källor:

Äggkonsumtion och äggtraditioner – påsken 2012

Påsken – en riktig mathelg – Svensk Handel

När började vi dricka påsköl i Sverige?

23 mars , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Påsköl har bryggts i Sverige sedan slutet av 1800-talet. Det började dock säljas på Systembolaget först 1991.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. julöl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Det finns alltså belägg så långt tillbaka som till medeltiden att det druckits öl i samband med årshögtiderna. Påsken skiljer sig dock från julen på så vis att det, trots att det är kyrkans viktigaste högtid, aldrig varit en stor mat- och dryckeshögtid i Sverige. Orsaken till det är givetvis att påsken infaller på våren då det är ett drygt halvår sedan förra skörden och nästan lika lång tid till nästa skörd. Förråden var allt annat än välfyllda.

Mathistorikern Richard Tellström menar att:

Om man i självhushållets dagar haft mer rejält med spannmål kvar till påsk så sparades det heller till den viktiga höskörden, slåttern, i början på juli och så gjorde man ett slåtteröl som tack till alla som hjälpt till i höskörden

När den industriella bryggningen av öl sköt fart under andra halvan av 1800-talet började bryggerierna både brygga ”julöl” och ”påsköl”. Under 1880-talet förekommer det flitigt med annonser för ”påsköl” i svenska tidningar.

Även in på första halvan på 1900-talet annonserar olika bryggerier om ”påsköl” inför påskhelgen.

Under första halvan av 1900-talet reglerades försäljningen av alkohol kraftigt i Sverige och starköl kunde bara köpas mot recept fram till och med motbokens avskaffande 1955. Det dystra utbudet av öl i allmänhet och påsk- och julöl i synnerhet kan också förklaras med Systembolagets monopol. Under 1980-talet fanns t.ex. bara ett (1) julöl i Systembolagets sortiment. Påsköl saknades helt under dessa år.

Inför påsken 1991 skulle svenskarna för första gången på flera decennier få smaka på påsköl. Så här rapporterade SvD:

Svenskarna ska för första gången få dricka Påske Bryg, det kopparröda danska starköl som kommer varje år några veckor före påsk. Men för säkerhets skull blir det första svenska ölet svagt, bara 4,5 volymprocent alkohol mot 6,5-7 i det danska.

Under 1990-talet släppte fler och fler bryggerier sina egna påsköl och 1996 bryggde Carlsberg för första gången sin påskbrygd enligt danskt originalrecept och kom då upp i en alkoholhalt på 7,9 procent. Mellan 2005 och 2010 fördubblades försäljningen. Numera brygger många svenska bryggerier, särskilt de mindre bryggerierna, sina egna påsköl och påsköl är näst efter påskmust den populäraste drycken till påsk.

Sedan sekelskiftet 2000 är det återigen möjligt att inhandla påsköl på Systembolaget på påskafton då det räknas som en lördag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-23, kraftigt uppdaterad 2021-02-08)

Källa: e-postintervju med Richard Tellström

annonser i SvD och Borås Tidning

Varför är det två jungfru Marie bebådelsedag i den svenska almanackan?

12 mars , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att det oftast finns två bebådelsedagar (en jungfru Marie bebådelsedag och en Marie bebådelsedag) beror på att riksdagen 1952 beslutade att 25 mars (den ”riktiga” bebådelsedagen) inte längre skulle vara helgdag. Därför flyttades det kyrkliga firandet till närmaste söndag (förutsatt att denna söndag inte är på palmsöndagen eller påsksöndagen då Marie bebådelsedag istället firas söndagen före palmsöndagen).

Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Sedan Sverige blev kristet på 1100-talet har jungfru Marie bebådelsedag funnits med som helgdag i de svenska kalendrarna. Det var först vid kalenderreformen 1953 som riksdagen beslutade att stryka bebådelsedagen som separat helgdag. Anledningen var att man ville flytta en helgdag från våren till hösten (det blev alla helgons dag som fick helgstatus).

Så sedan 1953 är jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars ingen helgdag. Dock kallas den ”Marie bebådelsedag” och det är denna dag som kallas våffeldagen. Kyrkan firar jungfru Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars. Därför är det ofta två stycken Marie bebådelsedag i almanackan.

Om det skulle vara så att nämnda söndag råkar sammanfall med palmsöndagen eller påskdagen (vilket den gör 2013) flyttas firandet av jungfru Marie bebådelsedag till söndagen före palmsöndagen. Detta betyder att de år då påsken infaller tidigt (som t.ex. 2008) infaller också jungfru Marie bebådelsedag mycket tidigare än 25 mars. År 2008 inföll jungfru Marie bebådelsedag redan 9 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-15)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Varför firar vi skärtorsdagen i Sverige?

7 mars , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Inom kristendomen är skärtorsdagen den dag då Jesus åt nattvarden med lärjungarna och förrådes. I senare svensk folktradition är skärtorsdagen också den natt då häxorna reser till Blåkulla.

Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna eftersom den handlar om själva kärnan i den kristna tron – Jesus död och uppståndelse. Höjdpunkten i det kristna påskfirandet är påskdagen men innan dess kommer en rad andra dagar av betydelse – däribland skärtorsdagen (tre dagar innan påskdagen). Fram till 1772 var också skärtorsdagen en röd dag.

Ordet skär i skärtorsdag har varken med färgen eller med knivar att göra. En äldre betydelse av verbet ”skära” är rena och det hänger samman med varför kristna firar påsk. Det var nämligen, enligt traditionen, på skärtorsdagen som nattvarden instiftades och i samband med detta tvättade Jesus lärjungarnas fötter som en symbolisk handling.

Leonardo_da_Vinci_-_Last_Supper_(copy)_-_WGA12732
Den sista måltiden – målning av Leondardo da Vinci

Efter instiftandet av nattvarden förrådes Jesus av Judas vilket gjort att man inom folktron trodde att alla mörka krafter släpptes lösa vid den tidpunkt när Jesus förrådes.

Natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen inleds nämligen häxsabbaten. Det är då som häxorna flyger till Blåkulla för att delta i djävulens mässa (som hålls på skärtorsdagen). Häxorna kommer tillbaka sent på påskafton eller senast på påskdagen.

Den exakta tipunkten för häxornas blåkullefärd varierar mellan olika traditioner. På Kalmar Läns Museum står det:

Häxornas resor till Blåkulla eller Häcklefjäll var från början förknippade med dymmelonsdagen.

Men vanligast är att man nämner skärtorsdagen som den dag då häxorna reser till Blåkulla – därav traditionen att gå påskkärring just på skärtorsdagen (även om det snarare är påskafton som gäller i västra Sverige)

Skärtorsdagen var allmän helgdag fram till kalenderreformen 1772, men är sedan dess en vanlig arbetsdag. Sedan dess har också dess betydelse minskat.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-07)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 49-50)

Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm (s. 36-40)

”Påskkärringarna i folktron” Kalmar Läns museeum

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Författararkiv: Mattias Axelsson