Kort svar: Midsommarafton är den fredag som infaller under tiden den 19 – 25 juni och midsommardagen lördagen därefter. Alltså är midsommarafton 2026 den 19 juni och midsommardagen 2026 den 20 juni.
Att vi alls firar midsommar beror såklart på att sommarsolståndet infaller runt den 21 juni. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen står som högst på norra halvklotet och när det infaller varierar från år till år – dock är det alltid 20 eller 21 juni (svensk tid).
För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-06-21, uppdaterat 2024-06-09)
I slutet av 1800-talet hade nationalismen vuxit sig så stark i Sverige att idén om en nationaldag hade börjat diskuteras. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.
Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest i slutet av maj och början av juni 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”.
Annons i SvD 1893-06-06
Att valet föll på 6 juni och inte något av de andra förslagen (t.ex. 6 november eller 30 november) är alltså egentligen en historisk slump. Visserligen finns det två historiska händelser – valet av Gustav Vasa till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809 – men nationaldagen skulle likväl kunnat hamna på något annat datum.
Någon officiell nationaldag blev dock inte 6 juni på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol och den 6 juni 1916 firades svenska flaggans dag för första gången.
Kort svar: Meteorologiskt är den första sommardagen då det varit varmare än 10 grader fem dagar i följd. Enligt den gamla bondekalendern finns olika dagar som räknas som första sommardagen, bl.a. Tiburtiusdagen (14 april) Valborg (1 maj) och Urbanusdag (25 maj).
Sverige är ett land med mycket tydliga årtidsväxlingar, allra helst märks det i samband med äldre tiders jordbruk. Under den mörka och kalla vintern låg allt arbete nere men när våren och försommaren kom blev det hög aktivitet bland bönderna. Därför har det alltid varit av intresse att fastställa när sommaren börjar och när den första sådden skulle i jorden.
Nu för tiden använder vi ofta SMHI:s meteorologiska definition av sommar att dygnsmedeltemperaturen ska vara 10 grader eller högre fem dygn i följd. När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.
Tiburtiusdagen – 14 april
Enligt en äldre indelning av året så räknade man i ett vinterhalvår och ett sommarhalvår. Vinterhalvåret varade då ifrån Calixtusdagen (14 oktober) till Tiburtiusdagen (14 april) (och därmed blev för övrigt midvintern är runt 14 januari). Tiburtius var alltså första dagen på sommarhalvåret. Så här skriver Topelius (s. 61)
I folktraditionen har alltid Tiburtiusdagen kallats den första sommardagen, sen må aprilvädret vara hur nyckfullt som helst. /../ Att sommaren skulle komma redan i mitten av april beror på, att man i gamla tider hade en enklare årsindelning med två och inte fyra årstider.
I keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.
Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.
Urbanus – 25 maj
Den 25 maj har Urban namnsdag. Från medeltiden fram till år 1901 var det den äldre namnformen, Urbanus, som gällde. I de södra delarna av landet har Urbanusdagen ibland kallats den första sommardagen och följande minnesregel återges av Svensson (s. 105):
Urban, Vilhelmina och Beda, de tre skola sommaren leda
Topelis citerar Vilhelm Moberg som skriver att ”25 maj är i allmänhet vårsådden avklarad” och att dagen ”betecknar en gräns mellan vår och sommar”.
Kristi himmelsfärdsdagen – 30 april till 3 juni
Även Kristi himmelsfärdsdagen, som infaller mellan 30 april och 3 juni beroende på när påsken infaller, har i vissa trakter räknats som första sommardagen. Från Kristi himmelsfärdsdagen kunde man som kvinna gå barärmad och man kunde lägga undan vinterkläderna.
Kort svar: Från 1893 och framåtfirades Sveriges nationaldag den 6 juni på Skansen. År 1916 blev dagen också svenska flaggans dag. Först 1982 blev 6 juni officiell nationaldag i Sverige och 2005 blev den också en röd dag.
Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.
Det står också:
Åtskilliga folk (t. ex. nordamerikaner och brasilianer) fira flera ”nationaldagar”. Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni
Sverige hade alltså ingen officiell nationaldag i början av 1900-talet. Idén om att ett land ska ha en särskild nationaldag hänger samman med nationalismen som växte sig stark i Europa under senare delen av 1800-talet.
Även i Sverige fanns dessa idéer, men det var ingen dag som kändes given och förslagen var många. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels på grund av dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Men som Bringéus skriver:
i och med att militären lämnades övningshedarna och flyttade till garnisonsstädernas nybyggda kaserner, förlorades midsommartraditionerna sin betydelse som stöd för en nationaldag.
Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram och avslutades istället 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”.
Någon officiell nationaldag blev det dock inte på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). Åhlén och Holm delade 1916 ut 8000 gratisflaggor till svenskarna. Samma år bildade grosshandlaren Nils Ljungren Bestyrelsen för svenska flaggans dag.
Kort svar: Första gången som det uppmanades till firande av mors dag i Sverige var år 1919.
En dag som kallats ”mors dag” i Sverige är morsmässa den 8 september, alltså jungfru Marie födelsedag. Detta vara en helgdag fram till 1571, men benämndes under 1800-talet som mors dag. Det mer moderna mors dags-firandet kom, liksom exempelvis halloween och alla hjärtans dag, till Sverige ifrån USA.
Tio år efter det första firandet i USA började mors dag uppmärksammas i Sverige. Det finns spridda belägg under 1910-talet att olika dagar benämns som ”mors dag”. Ett tidigt belägg är från januari 1918 i tidningen Rösträtt för kvinnor.
Det skulle dock dröja till 1919 som idén om firande av mors dag fick spridning i Sverige. Då skrev arton svenskar (bl.a. Cecilia Bååth-Holmberg) ett upprop som publicerades i tidningen På vakt, utgiven av Sveriges riksförbund för sedlig kultur.
Mer än någonsin behöfva vi samlas omkring något gemensamt något som värmer alla och lyser för alla. Ett lifsvärde finns som, i alltings växling står fast och orubbadt samt bevarar utan förminskning och nötning sin makt och skönhet: vår moders vård och kärlek.
Vi föreslå, att sista söndagen i maj varje år bestämmes till Mora dag. Då är försommarens tid inne och sippor och guldvivor skola skänka sin doft och skönhet till ära för mor i det hem, där hon lever och verkar, eller på hennes grav, om hon gått bort. Vi mana alla att omfatta denna sak och förverkliga den, en var i sitt hem. Särskilt torde den, uppmärksammas och föras fram av präster, av folkskolans lärare och lärarinnor, av de manliga och kvinnliga läroverkens ledare, av folkhögskolor, av alla slags ungdomsföreningar, av K. F. U. M. och K. F. U. K. och andra hop slutningar.
På sista söndagen i maj har mors dag firats sedan dess. Året efter – 1920 – publicerades en liten skrift med anvisningar till firandet av mors dag. Däri står bl.a. att:
Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.
Hon bjudes före uppstigandet på godt kaffe och bröd, beredt av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
Gillis Herlitz har i boken Mors dag och Halloween studerat spridningen av mors dag i Sverige och konstaterar att redan 1919 fanns dikter eller notiser om mors dag i de flesta av de större svenska tidningarna. Vid 30-talets början hade även annonseringen från olika butiker för mors dag kommit igång, t.ex. fanns i Uppsala Nya Tidning 23 annonser för mors dag 1930.
Dock har mors dag inte fått ”den betydelse för familj eller individ som stämningsskapare eller bemärkelsedag som till exempel jul eller påsk har” (Herlitz, s. 81).
Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-05-26, uppdaterad 2022-05-29)
Källor:
Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronsprinsens födelse- och namnsdagar. Dock inte mors dag.
År 1982 fattade regeringen beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Inte heller då fanns mors dag med.
Så mors dag är inte allmän flaggdag i Sverige. Dock är det många svenskar som flaggar på mors dag ändå.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-26)
Källa: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar
Kort svar: Till ett av de första firandena av mors dag i Sverige 1920 gav Kommitterade för Mors Dag ut en lista över hur dagen skulle firas. Listan innehöll sex punkter för firandet i hemmet och sex punkter för firandet utanför hemmet.
Mors dag introducerades i USA 1908 då lärarinnan Anna Jarvis tog initiativ till en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Jarvis själv pyntade kyrkan och delade ut vita nejlikor till alla besökare. Dagen (10 maj) valdes eftersom det var Jarvis mammas dödsdag (eller rättare sagt den söndag som låg närmast hennes mammas dödsdag – 9 maj 1905).
Listan över hur dagen ska firas delas upp i två delar – en för hemmet och en för firandet utanför hemmet:
I hemmet
Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.
Hon bjudes före uppstigandet på godt kaffe och bröd, beredt av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
Hon beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp, utantill och ur detta häfte, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig för Mors förlåtelse för all ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter.
Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållits på Mors dag.
Utanför hemmet
Mors dag firas med allmän flaggning.
I kyrkor och bönhus erinra prästen och predikanten om Mors dag och om hennes betydelse för hem och samhälle.
Efter slutad gudstjänst går man i procession ut på kyrkogården, där psalmer sjungas och där mödrars gravar äro prydda med blommor.
Om aftonen kunna festligheter ordnas i skolsalar och i andra offentliga lokaler, varvid programmet upptager sång, tal, uppläsning ur detta häfte, kaffe med dopp. Alla mödrar äro inbjudna som gäster. Ungdomsföreningar av olika slag, nykterhets- och föredragsföreningar, präster, lärare och lärarinnor kunna åtaga sig anordnandet av dylika festligheter.
I god tid före firandet av Mors dag kunna gåvor av penningar eller av annat slag vara insamlade till förmån och glädje för obemedlade goda [min kurs.] mödrar och änkor, kanske även till beredande av sommarvila åt någon sjuk eller utarbetad moder.
Mors dag firas stilla och värdigt. Mors dag vare en familjekärlekens, en tacksamhetens och en löftets dag!
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-24)
Källa:Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet. (s. 84)
Mer än någonsin behöfva vi samlas omkring något gemensamt något som värmer alla och lyser för alla. Ett lifsvärde finns som, i alltings växling står fast och orubbadt samt bevarar utan förminskning och nötning sin makt och skönhet: vår moders vård och kärlek
Några år tidigare (1908) hade mors dag firats för första gången i USA. Lärarinnan Anna Jarvis initiativ en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Jarvis själv pyntade kyrkan och delade ut vita nejlikor till alla besökare. Dagen (10 maj) valdes eftersom det var Jarvis mammas dödsdag (eller rättare sagt den söndag som låg närmast hennes mammas dödsdag – 9 maj 1905).
När firandet kom till Sverige ett decennium senare flyttades firandet några veckor framåt i tiden. Att det just är sista söndagen i maj som firas om mors dag i Sverige förklarar Tornbjer på följande sätt:
Kanske kan man se Mors dag som ett försök att lansera hemmet som motbild till arbetet och att dagen förläggs just till slutet av maj skulle kunna stärka den tesen. Argumenten för att Mors dag ska firas just i maj är annars att det är den vackraste månaden när blommorna är som fagrast och att detta ytterligare skulle bli en ära för modern
Således är det sista söndagen i maj som är mors dag i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson (2016-05-20)
Källa: Tornbjer, Charlotte (1999) Den goda modern. Nationell gemenskap i texter kring Mors dag i Sverige 1919-1950. Arbetshäften ”Gemenskaper” nr 20 Florens/Berlin
Eftersom pingstens datum är knutet till påsken varierar det i almanackan från år till år. Det tidigaste som pingstdagen kan infall är 10 maj och den senaste är 13 juni.
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-02-20, uppdaterad 2023-02-16)
Kort svar: Sista gången som annandag pingst var röd dag var år 2004.
Pingst firas femtio dagar efter påsk och är vid sidan av jul och påsk den viktigaste av de kristna högtiderna. Därför hade pingstdagen både annandag, tredjedag och fjärdedag pingst efter sig under många hundra år.
det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.
Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så från och med 2005 är nationaldagen röd dag istället för annandag pingst. Däremot är fortfarande annandag påsk och annandag jul röda dagar.
Högtider och traditioner 