Profilbild för Okänd

Är alla helgons dag röd dag?

Kort svar: Allhelgonadagen (1 november) är inte en röd dag, däremot är alla helgons dag (lördagen i allhelgonaveckan) alltid en röd dag.

Allhelgonadagen (1 november)är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas där till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag. Istället firade man den första söndagen i november som alla helgons dag.

Den 1 november fortsatte att kallas allhelgonadagen (med lite olika stavning) i almanackan men var alltså inte längre någon röd dag. Under första hälften av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen. Dessutom fanns det en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten. Alltså så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Således är allhelgonadagen inte röd dag medan alla helgons dag är det.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-10-08), uppdaterad 2022-10-09

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Profilbild för Okänd

När börjar julmust säljas?

Kort svar: Julmust är en dryck, vilket namnet antyder, som ska konsumeras kring jul. Men det senaste decenniet har bryggerierna och affärerna börjat saluföra julmust allt tidigare. Vissa affärer börjar numer sälja julmust redan i slutet av september.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Inte mindre än 40 miljoner av dessa liter dricks i december (därutöver är det främst påskmust som dricks) och under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Men när på året börja julmust egentligen säljas?

När den produkt som idag säljs som julmust togs fram i början av 1900-talet var det för att få fram ett substitut för öl och brännvin. Ordet julmust började användas på 1920-talet.

Oavsett vilket så är det namnet julmust som används idag och nästan all julmust får sina smakessenser från företaget Roberts. Bloggen Addicted to julmust ställde 2010 frågan om Roberts märkt av att julmusttillverkarna börjat sälja julmust tidigare:

Sista åren har vi märkt en tendens att vi har fått börja leverera redan i slutet av augusti till en del bryggerier vilket är tidigare än vi gjort förr om åren.

Samma blogg har även undersökt hur långt för jul företaget Carlsberg publicerar pressmeddelande angående årets julmust:

Kanske inte det mest träffsäkra sättet att mäta säsongen för julmust på men trenden är likväl intressant:

Vi kan alltså tydligt se hur Carlsberg försöker förlänga säsongen för julmust. Årets (2013) julmust hade redan i slutet av september börjat lanseras i affärerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-05)

Källor: ”Frågestund med AB Roberts” Addicted to julmust (2010-11-13)

När på året bör det säljas must?” Addicted to julmust (2010-10-08)

Profilbild för Okänd

När är halloween i Sverige 2013?

Kort svar: Halloween firas normalt den 31 oktober, men eftersom traditionen är relativt ny i Sverige firas den ibland på fredagen i allhelgonaveckan (i år den 1 november).

Halloween betyder. översatt till svenska, alla helgons afton. Alla helgons dag har historiskt (och i de allra flesta länder är det så fortfarande) firats den 1 november. Sedan 1953 är det lördagen i allhelgonaveckan som är den röda dagen och kallas alla helgons dag, 1 november har namnet allhelgonadagen men är inte röd dag.

Halloween är en tradition som har sina rötter på Irland och som via nordamerikansk påverkan fick sitt nuvarande innehåll. Till Sverige kom halloween från USA på 1990-talet.

Problemet när den amerikanska traditionen halloween skall införlivas i den svenska festkalendern är att två kalendariska synsätt kolliderar. Å ena sidan den amerikanska att alltid fira halloween 31 oktober oavsett veckodag, å andra sidan den svenska att fira allhelgona på lördagen i allhelgonaveckan.

Halloweenpumpa

Den ”riktiga” halloween är således alltid 31 oktober, men många skolor och föreningar väljer att anordna halloweenfester och halloweendiscon på fredagen i allhelgonaveckan – alltså den svenska alla helgons afton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-03)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Profilbild för Okänd

När är det brittsommar?

Kort svar: Brittsommar är från början benämningen på dagarna kring Birgittadagen (7 oktober) då det enligt traditionen skulle blir tillfälligt varmare i höstkylan.

Många dagar (särskilt helgon- och apostladagar) har olika typer av väderfenomen knutna till sig. På persmäss (Petrus och Paulus 29 juni) trodde man att det första regnet efter sommartorkan skulle komma. ”Jakob skakar på sleven” var ett uttryck från Medelpad som visar att 25 juli också var en dag att förknippa med regn. Mattiasdagen (24 februari) var dagen då isarna skulle börja smälta.

Höstlöv

Hösten är en årstid då det successivt blir kallare och mörkare. Men enligt traditionen infaller några dagar av varmare väder i början av oktober, kring Birgittadagen den 7 oktober – det är detta som kallas brittsommar. SMHI skriver:

En legend berättar att den heliga Birgitta tyckte att vi hade så kallt och bistert  klimat här i Norden, att hon bad för oss. Herren ska då ha svarat med att kring den heliga Birgittas dag ge oss några extra sommardagar. Dessa kom att kallas Brittsommar.

Ordet brittsommar finns enligt SAOB belagt tidigast 1856 i Fredrika Bremers bok Hertha – Eller en själs historia:

Ej tjusande som Nordamerikas indianska sommar men ändå rörande ljuvlig och skön är ofta i Sverige den tid, som vi kalla ”Sanct Birgittas sommar” eller ”Brittsommaren”. Den inträder vid samma tid som den amerikanska eftersommaren, men den slutar mycket förr; dess liv är likt ett skönt leende, som för ett ögonblick upplyser ett dystert anlete.

Huruvida det verkligen blir varmare eller inte kring Birgittadagen är oklart. SMHI menar att det finns vissa tecken på detta, men ”det troligaste är att det trots allt är en slump

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-01)

Källor: Brittsommar” – smhi.se 2012-10-05

Saob – uppslagsord: brittsommar.

Profilbild för Okänd

När är kanelbullens dag 2026?

Kort svar: Kanelbullens dag är alltid den 4 oktober.

Kanelbullens dag är en av många nya dagar som – till följd av företags marknadsföring – börjat uppmärksammas de senaste decennierna. Till skillnad från t.ex. chokladbollens dag (11 maj) och mjölkens dag (1 juni) har dock kanelbullens dag faktiskt fått ett visst genomslag tack vare caféers och affärers annonsering och vilja att öka försäljningen av kanelbullar. Trots att kanelbullar funnits i Sverige sedan åtminstone 1920-talet är kanelbullens dag betydligt yngre.

Kanelbullar

Att vi uppmärksammar kanelbullens dag överhuvudtaget beror på Hembakningsrådet och de 1999 fyllde fyrtio år. De ville att jubileet skulle firas på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:

– Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!

Valet av datum (4 oktober) var inte helt slumpmässigt. Gardestedt säger själv i en intervju med bloggen:

Hembakningsrådet hade startat på hösten. Dagen skulle inte kollidera med surströmming, kräftor, äppelfestivaler och annat som finns på hösten. 1999 var den 4 oktober Internationella barndagen. Det tyckte jag var en lämplig dag eftersom min tanke med Kanelbullens Dag var att det skulle vara en omtankens dag.

Ur det perspektivet är oktober månad den absolut bästa månaden då de flesta andra månader redan är upptagna av t.ex semlor (februari), påskmat (mars/april), sill, potatis och jordgubbar (juni), kräftor och surströmming (augusti/september), gås (november), lussekatter och julmat (december).

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-09-25)

Källor: Alla dessa dagar” – Dagens Nyheter

E-postIntervju med Kaeth Gardestedt 2009.

Profilbild för Okänd

När är mickelsmäss 2026?

Kort svar: Mickelsmäss infaller på den helige Mikaels dag – 29 september varje år. Dock flyttades den helige Mikaels dag (som ligger till grund för mickelsmäss) 1772 till närmast följande söndag.

Nu för tiden är det inte särskilt många svenskar som firar mickelsmäss den 29 september. När Sverige huvudsakligen var ett jordbrukarland – fram till 1900-talets början – var dock mickelsmäss en av årets viktigaste märkesdagar.

Att Mikael har namnsdag den 29 september beror på ärkeängeln Mikael. Enligt gammal kristen tradition firas han just detta datum. I svensk tradition har Mikaelidagen dessutom kommit att passa bra som en märkesdag för att inleda ett av fyra kvartal som året delats in i.

Guido_Reni_031

Varje kvartal (eller räppa som det också kallades) började med en räppadag och dessa var juldagen (25 december), Jungfru Marie bebådelsedag (25 mars),midsommardagen (24 juni) samt den helige Mikaels dag (29 september).

Fram till kalenderreformen 1772 var Mikaelidagen 29 september helgdag, men den helige Mikaels dag flyttades till närmaste följande söndag (mellan 29 september och 5 oktober). Vissa år (som i år – 2013) så infaller den helige Mikaels dag på rätt datum – 29 september.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-09-18)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Profilbild för Okänd

Vad är Olsmässan (Olofsdagen)?

Kort svar: Olsmässan (eller Olsmäss) är den folkliga benämningen på Olof den heliges dag 29 juli. Vid Olsmäss började maten ofta tryta i det gamla bondesamhället och de magra veckorna i slutet av juli kallades för Olskroken eller Olsmässokroken.

Före industrisamhällets genombrott var den absoluta majoriteten av svenskarna lantbrukare i någon form. Bondens år var regelbundet och beroendet av naturen stort. För att hålla reda på när man skulle så, skörda och så vidare använda man ofta de olika märkesdagar som införts i och med kristnandet av Sverige under 1100-talet.

250px-Sankt_Olof_i_Sankt_Olof

Under sommaren växte det på åkrarna i väntan på att ”lien skulle gå i säden” och det var dags att skörda. De förråd av mat som fanns började ofta tryta samtidigt som värmen och luftfuktighet i samband med rötmånaden ofta skämde den mat som fanns. Slutet på juli månad var ofta synonymt med matbrist och hunger i de hushåll som levde på gränsen. En märkesdag som förknippas just med detta är Olofsdagen (också kallade Olsmäss eller Olosmäss) den 29 juli. Så här skriver Ebbe Schön (s. 91):

Tiden kring Olofsdagen, den 29 juli, kallade för ”Olsmässokroken” och kännetecknades inte sällan av hunger och elände, mitt i den blommande sommaren.

Namnet kommer av den norske kungen Olav den helige som dog på detta datum år 1030. Han var kung av Norge och blev det första nordiska helgonet. Fram till reformationen var Olofsdagen en av alla helgdagar som firades i Sverige, men den avskaffades under 1500-talet. I Norge firas dock Olsmäss fortfarande:

Olsokfeiringen er på frammarsj i dagens Norge, også i byströk, men spesielt i hytte- og seterströkene i fjellområdet og fjellbygdene.

Även efter att Olofsdagen status som helgdag avskaffades i Sverige fortsatte det att vara en viktig minnesdag. Säden som fanns från tidigare års skörd började ofta tryta i slutet av juli och många bönder ville, av traditionella skäl, inte börja årets skörd förrän Larsmäss den 10 augusti. Att stå utan säd var ett fattigdomstecken och inget bönderna ville visa. Schön igen (s. 92):

Den som hade slut på säd ville inte gärna visa det. Han undvek att dunka med slagorna på logen utan tog istället några nekar och bankade dem tyst mot loggolvet så att han fick säd till ett mindre bak. Om grannarna hörde slagorna begrep de att den gamla säden var slut och sa:
– Nu låter den stackarn hungerklockorna gå!
Eller också:
– Nu ringer han för Olle!

I vissa trakter, särskilt före kalenderreformen 1753, var Olofsdagen märkesdag för att markera skarven mellan två odlingsår. Uttrycket ”Bär Erik ax så ger Olof kaka” innebar att den säd (ax) som såtts runt Ersmäss (Eriksdagen) den 18 maj skulle kunna skördas och bakas (ge kaka) kring Olofsdagen 29 juli. Så här skriver dock Swahn (s. 31):

Det kunde stämma före 1753, när man opererade bor 11 dagar ur februari, så att almanackan blev rättvisande igen. Sen dess torde det inte bakas särskilt många kakor av årets skörd på Olofsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-28)

Källor:

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Profilbild för Okänd

När är det kräftpremiär 2026?

Kort svar: Något givet datum för kräftpremiären finns inte längre men traditionen säger att den bör förläggas till början av augusti – ex. den 7-8 augusti eller första onsdagen i augusti.

Att äta kräftor är något vi gjort i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden, initialt dock främst inom överklassen. Det var först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet spred sig traditionen att äta kräftor ner i de breda folklagren och runt 1920-talet hade begreppet kräftskiva etablerat sig ordentligt.

På grund av kräftpest och andra problem kring kräftorna i Sverige reglerades fisket tidsmässigt under nästa hela förra seklet. Det var inte tillåtet att fiska kräftor i Sverige förrän i början av augusti och således lades kräftpremiären då. Förbudet fanns kvar till 1994.

Eftersom lagen om kräftfiske togs bort i slutet av förra seklet är buden lite olika kring datumet för kräftpremiären numera. Nordiska Museet skriver:

1994 togs förbudet mot kräftfiske helt bort, men de flesta i vårt land väljer ändå att inleda kräftätandet i början av augusti.

Och i texten anger de 7 augusti som datum för kräftpremiär oavsett vilket år som avses. Christer Topelius skriver i boken En årsrunda:

En exakt dag för kräftpremiären är numer svår att slå fast, det pendlar lite ostadigt mellan 10 och 15 augusti.

I en genomgång av olika temadagar i boken 365 – Hela årets traditioner, folktro och nya temadagar skriver Lena Mellander Fogelberg

Den vanligaste dagen för kräftpremiär är 8 augusti eller första onsdagen i augusti.

Buden om när kräftpremiären bör hållas är alltså lite olika i olika böcker, men det som är gemensamt är att den ska förläggas till början (eller åtminstone de första veckorna) i augusti. Det är då man ser folk i lustiga hattar under kulörta lyktor smaskande kräftor med stark ost och vitt bröd till.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-15, uppdaterad 2023-08-04)

Källor:

Andersson, Kjell-Åke (2003) Allt om kräftor – och lite dill… Hansson & Lundvall Förlag.

Swahn, Jan-Öyvind ”Kräftpremiär” (2011-08-05) i Populär Historia

Kräftpremiären” på Nordiska Museet

Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Mellander Fogelberg, Lena (2013) 365 – Hela årets traditioner, folktro och nya temadagar Lind & Co

Profilbild för Okänd

När är rötmånaden 2026?

Kort svar: Rötmånaden är ett gammalt begrepp för en månadslång period (ofta 23 juli till 23 augusti) där det var särskilt varmt och maten ofta blev dålig.

Förr i tiden när det inte fanns kylskåp och frys var värme ett stort problem vad gäller mathållningen i de svenska hushållen. På vintern var det sällan några problem, däremot kunde sommarens värme ställa till problem.

Särskilt var det en period från slutet av juli och en månad framåt som i folktron var särskilt problematisk – rötmånaden. Så här skriver Ebbe Schön:

I slutet av juni började det bli svårt att lösa matfrågan på många håll. Köttet man hade sparat från föregående år blev ofta skämt under rötmånaden, som inföll mellan 23 juli och 23 augusti. Då var det svårt att slakta, för färsk mat tog lätt skada.

Enligt Saob så började rötmånaden traditionellt det datum ”då stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden första gången kunde iakttas i gryningen”. Dock började man senare betrakta rötmånaden som den period när solen står i Lejonets tecken, vilket innebär att rötmånaden skulle börja under fruntimmersveckan den 23 juli (med viss variation) och hålla på till den 23 augusti.

PreservedFood1.jpg
Skafferi

På engelska och på de flesta andra språk (även svenska ibland) kallas perioden för ”hunddagarna” (dog days). Anledningen är att stjärnan Sirius också kallas för hundstjärnan eftersom det är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Stora hunden. Begreppet hunddagar är känt sedan antikens Rom då de kallades för diēs caniculārēs.

Det finns såklart ingen verklig koppling mellan rötmånadens dagar och att maten skulle bli sämre just dessa dagar eftersom stjärntecken inte kan påverka matens hållbarhet. Dock är det generellt varmare i slutet av juli och början av augusti än annars vilket påverkar. Förutom att man ansåg att maten blev sämre under rötmånaden fanns andra föreställningar inom folktron. Schön igen:

Själva luften ansågs farlig, och man borde undvika att andas genom munnen för att inte bli häftigt sjuk.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-14)

Källor:

SAOB, uppslagsord ”Rötmånad

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Profilbild för Okänd

Varför har Margareta namnsdag den 20 juli?

Kort svar: Att Margareta har namnsdag 20 juli beror på helgonet Margareta av Antiochia har sin helgondag på det datumet.

Margareta är det andra namnet i fruntimmersveckan (efter Sara 19 juli). Margaretadagen är den av dagarna i fruntimmersveckan som tydligast förknippats med regnväder inom folktron. Sigfrid Svensson skriver:

Särskilt en av dessa dagar har rykte om sig att komma med regn, nämligen Margareta, 20 juli. Från t.ex. Dalarna sägs, att Margareta gråter gärna.

Även Christer Topelius är inne på samma spår:

Margaretadagen har särskilt dåligt rykte, och i Skåne såger man ”Väter Greta i nöten blir det föga till gagns /../ och i Blekinge är man mer burdus av sig och klämmer i med ”Greta pissar ner sig, nu blir nötterna maskiga”.

Men varför har då Margareta namnsdag just den 20 juli? Margaretadagen är en av många dagar som fått namn ifrån kristna helgon. Just helgonet Margareta var en kvinna som antas ha levt i Antiochia i nuvarande Turkiet under slutet av 200-talet och början av 300-talet.

Margareta av Antiochia

Enligt legenden blev hon förkastad av sin far när hon valde kristendomen. Den romerske prefekten Olybrius ville ha Margareta till sin hustru men då hon nobbade honom drog han henne inför domstol. Ställd inför valet att avsvära sig kristendomen eller dö valde hon det senare. Hon skulle brännas på bål men lågorna brände henne inte. Hon kastades även i kokande vatten utan effekt. Först när man högg av hennes huvud dog hon.

Hennes dödsdag firas den 13 juli inom den grekisk ortodoxa kyrkan, men den 20 juli inom den katolska och den protestantiska. Sedan medeltid har namnet Margareta funnits på den 20 juli i svenska almanackor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-11)

Källor:

MacRory, J. (1910). St. Margaret. I The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company. Läst 2013-06-30 from New Advent

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag