Profilbild för Okänd

Vem är Sinterklaas som firas 6 december?

Kort svar: Sinterklaas det holländska namnet på helgonet St Nikolaus. I Nederländerna (och delvis Belgien) delar han ut klappar den 5 december.

Helgonet St Nikolaus är en av flera figurer som genom århundradena smält samman till det som idag är den klapputdelande jultomten. Om St Nikolaus som person vet vi väldigt lite historiskt, det mesta är myter och legender. Han lär ha dött den 6 december år 343 e.Kr. och blev därefter skyddshelgon för bl.a. sjömän, handelsmän och barn (bland mycket annat).

Att han är skyddshelgon för barn och helgondagens (6 december) närhet till julhelgen lär ha varit en bidragande orsak till att han kommit att förknippas med gåvoutdelande kring jul.

För Nederländerna har St Nikolaus en särskild betydelse och legenden om honom kom till den här delen av Europa via pilgrimer, korsfarare och präster under medeltiden. Att St Nikolaus också var sjöfararnas och handelsmännens skyddshelgon fick stor betydelse. Arne Norlin skriver:

På 1400-talet blev den nederländska handelsflottan Europas största. Under den tid som landet fortfarande var katolskt fick praktiskt taget varje hamnstad /../ och varje större stad längs de stora floderna sin egen Nikolauskyrka.

Namnet på nederländska blev Sinterklaas, vilket är en förändring av det nederländska namnet på helgonet (Sint Nicolas) och möjligen en vidare förvrängning av Sint Heer Klaas (helgonet herr Klaas)

Under 1300- och 1400-talet växte flera traditioner knutna till Nikolausdagen (6 december) fram i Nederländerna. Barnen satte ut träskor på kvällen för att få godsaker i och det anordnades marknader och gillen på Nikolausdagen.

Reformationen försökte göra sig av med helgondyrkan och därmed också traditionerna kring helgonet Nikolaus. Men motståndet från framförallt barn och kvinnor blev för stort och firandet fortsatte även efter att Nederländerna blivit protestantiskt.

Det moderna firandet började växa fram under 1800-talet men helgonet var verkade fortfarande i det dolda och lämnade sina presenter på natten.

På samma sätt som den anglosaxiska Santa Claus fått mycket av sin form och funktion av en författare (Clement C Moore) har den Sinterklaas fått sin form och funktion på samma sätt. Det var läraren Jan Schenkman som 1850 gav ut boken Sint Nikolaas en zijn knecht (St Nikolaus och hans betjänt). I boken berättas om hur Sinterklaas kommer med båt från Spanien med en mörkhyad betjänt, hur han rider på en häst, flyger över hustak och lyssnar bakom dörrar för att höra om barnen varit snälla eller stygga.

800px-Sinterklaas_arrives_in_the_Netherlands

Från slutet av 1800-talet började en ny tradition växa fram där en person – utklädd till Sinterklaas – gjorde entré med häst. Sinterklaas utseende beskriver Norlin så här:

Skägget är vitt och stort, manteln knallröd, biskopsstaven guldfärgad och handskarna bländande vita. /../ Så här såg garanterat den ursprungliga Sankt Nikolaus inte ut.

Efter andra världskriget – med ökat ekonomsikt välstånd – tog Sinterklaas-firandet fart på allvar. Presenterna blev dyrare och från år 1952 gjorde Sinterklaas ett pampigt intåg i Nederländerna via båt från Spanien i direktsänd teve i mitten av november.

De flesta nederländska städer har också en egen Sinterklaasparad lördagen efter den officiella tevesändingen. Tillsammans med Sinterklaas åker den rasistiska karrikatyren Zwarte Piet – som på senare väckt mycket kraftiga protester.

Dagarna 5-6 december är sedan viktiga dagar för de nederländska familjerna. Mellan 55-60 procent av befolkningen firar Sinterklaas med paket 5 december och familjemiddag den 6 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-01)

Källa: Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

Profilbild för Okänd

Är första advent en röd dag?

Annons! Poddavsnitt om första advent – Svenska högtider och traditioner

Kort svar: Ja, första advent är alltid en röd dag eftersom det alltid är på en söndag.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Där står det att ”med allmän helgdag avses i lag eller annan författning söndagar”

Första advent varierar i datum (mellan 27 november och 3 december) men är alltid på en söndag. Således är första advent alltid en röd dag.


1_a_advent
Foto: www.fotoakuten.se

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-30)

Profilbild för Okänd

Är söndagen vecka 48 alltid första advent?

Kort svar: Nej, när första advent infaller söndagen 27 november (och vissa år även 28 november ) är det vecka 47.

Helgen vecka 48 har (tack vare Bob Hunds låt) blivit en självklar referens i slutet av november. På twitter kom så frågan om söndagen vecka 48 alltid är första advent (vilket den är i år – 2014).

Svaret är att första advent i de allra flesta fall infaller i vecka 48, men inte alltid. Första advent är alltid på en söndag vilket innebär att datumet kan variera från tidigast 27 november och senaste 3 december. I princip flyttas datumet för första advent en dag bakåt varje år, med skottåren som en lite komplicerande faktor.

B3q9W5HCUAA1WBE

När första söndagen i advent infaller 29 eller 30 november samt 1, 2 eller 3 december så är det i vecka 48. Men när första advent är 27 så är det vecka 47. Om första advent infaller den 28 november kan det vissa år vara söndag vecka 47 och ibland söndag vecka 48 (beroende på skottår – om första advent är 28 november och det är skottår, då är det vecka 48 annars vecka 47).

För att förtydliga:

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-30)

Profilbild för Okänd

När kom den första adventskalendern till Sverige?

Kort svar: Den första adventskalendern i Sverige  gavs ut till december 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund. 

Enligt många var första gången som en kalender inför jul konstruerades i slutet av 1800-talet i Tyskland. Moderna till pojken Gerhard Lang gav sin son en kaka varje dag i december fram till julafton. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första adventskalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på.

Till Sverige kom adventskalendern 1934. Henny Strömman ska enligt Jan-Öyvind Swahn varit den som introducerade adventskalendern i Sverige. Hon hade bekantat sig med den tyska varianten och när hon blev chef för Sveriges Flickors Scoutförbund såg hon en inkomstkälla. Så här skriver SvD 25 november 1934 under rubriken ”En rolig julkalender”:

Sveriges flickors scoutförbund har hittat på en lite rolig julnyhet för småttingar, nämligen ovan avbildade ”julkalender”, som är tecknad av Aina Stenberg Masolle. Kalendern börja 1 december och håller på till och med julafton. Flera av detaljerna på tavlan t.ex. snöbollar, lyktan, månen, stugans fönster, dörr och skorstenar o.s.v., äro lösa och går att fälla upp som luckor, varvid en liten bild innanför visar sig.

SvD 1934-11-25

Aina Stenberg Masolle som fick uppdraget att måla adventskalendern 1934 var en etablerad svensk konstnär som gift sig och flyttat till Dalarna. Beställaren önskade sig en kalender ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”. Stenberg lär då ha använt sin egen gård i Östra Björken i Dalarna som motiv.

20121130bf_adventskalender

Barnens Adventskalender – som den kom att heta – blev en omedelbar succé och de 10.000 exemplar som tryckts gick snabbt åt. Den första adventskalendern hade 24 luckor – en för varje dag fram till julafton. Varje år fram till 1964 tecknade sedan Stenberg liknande kalendrar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-29)

Källor: Nordiska museet ”Adventskalender

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

SvD 1934-11-25

Profilbild för Okänd

När ska man tända första ljuset i adventsljusstaken?

Annons! Poddavsnitt om första advent – Svenska högtider och traditioner

Kort svar: Första ljust i adventsljusstaken tänder man första söndagen i advent. 

När mörkret lägger sig över Sverige i slutet av november och början på december är det många som tänder adventsljusstakar (både med fyra stearinljus och elektriska adventsljusstakar). De tidigaste beläggen för adventsljusstakar i Sverige är från slutet av 1800-talet, men de slog igenom brett under mellankrigstiden.

1_a_advent
Foto: www.fotoakuten.se

Dagens adventsljusstakar (alltså de som inte är elektriska) har fyra ljus och tanken är att man tänder ett nytt ljus varje söndag under advent. Det första av dessa fyra ljus tänds första söndagen i advent. Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2014-11-24)

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag på apostladagen sista november?

Kort svar: Den 30 november har Anders och Andreas namnsdag.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Lindenberg_Stadtpfarrkirche_Apostel_Andreas.jpg
Bidkälla

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Den 30 november firades aposteln Andreas – fiskare och bror till Petrus (som har apostladag 29 juni). Att Andreas har sin dag den 30 november beror på att han enligt legenden dog just det datumet år 60 e.Kr., under kejsar Nero. Andreas är – med sitt engelska namn St Andrew – skyddspatron för Skottland och 30 november är därför Skottlands nationaldag.

Andreas har alltså varit namnsdagsbarn den 30 november så länge som Sverige varit kristet. Sporadiskt har även Anders varit med, men det först i och med 1901 års nya almanacka som Anders för en permanent plats den 30 november. Han konkurrerar faktiskt ut Andreas som inte återkommer förrän 1986.

Andreasdagen (eller Anders) är förmodligen mest ihågkommen för sin minnesregel ”Anders slaska, julen braska

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-11)

Källor: MacRory, Joseph. St. Andrew.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 1. New York: Robert Appleton Company, 1907. 11 Nov. 2014

af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

När är första advent 2014?

Kort svar: Första söndagen i advent 2014 infaller söndagen den 30 november.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infalla på olika datum.

1_a_advent
Foto: www.fotoakuten.se

Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.

Men när juldagen är på en torsdag så infaller första söndagen i advent den 30 november. vilket är fallet år 2014.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-11)

Profilbild för Okänd

När är Thanksgiving Day i USA 2026?

Kort svar: Thanksgiving Day (ungefär tacksägelsedagen i svensk översättning) infaller i USA den fjärde torsdagen i november. Thanksgiving Day 2025 är alltså torsdag 26 november.

USA har elva federala helgdagar och av dem är Thanksgiving Day en av de äldsta. Redan den första presidenten – George Washington – utropade under sitt första år som landets statschef den fjärde torsdagen i november (som 1789 var 26 november) till:

a day of public thanksgiving and prayer to be observed by acknowledging with grateful hearts the many signal favors of Almighty God

Därefter dröjde det fem år till nästa gång Washington utropade Thanksgiving och först i och med att Abraham Lincoln år 1863 proklamerad sista torsdagen i november som Thanksgiving blev det en årligen återkommande tradition. År 1870 gjorde Kongressen Thanksgiving Day till en federal helgdag.

667872_22138476

I mer än ett halvsekel proklamerade den amerikanske presidenten att fjärde torsdagen i november skulle vara Thanksgiving Day. Men när Franklin D. Roosevelt skulle proklamera Thanksgiving Day år 1939 valde han istället tredje torsdagen. Syftet att flytta fram Thanksgiving var att han ansåg att Thanksgiving Day kom för när julhandeln. Samma sak skedde 1940, men i maj 1941 insåg Vita Huset att experimentet inte lyckats.

Den 26 december 1941 undertecknade Roosevelt en lag som bestämde att Thanksgiving Day hädanefter skulle vara en federal helgdag som firas den fjärde torsdagen i november.

Thanksgiving Day ska inte förväxlas med den svenska tacksägelsedagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-01, uppdaterad 2021-01-06)

Källa:  Stathis, Stephen  ”Federal Holidays: Evolution and Application”. CRS Report for Congress 1999

Profilbild för Okänd

Varför firar vi halloween 31 oktober?

Kort svar: Halloween firas 31 oktober för att markera övergången från sommar- till vinterhalvåret. Halloween betyder ungefär ”Allhelgonaafton” och dagen efter (1 november) är Allhelgonadagen.

I alla tider och i alla kulturer har det funnits ett behov av att dela in och markera året på olika sätt. Olika märkesdagar finns i samband med årets ljusaste och mörkaste dagar, vid övergångar mellan olika årstider och i andra typer av brytpunkter.

Halloweenpumpa

Firandet av halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. Så här skriver Encyclopedia Britannica om det irländska förkristna firandet:

Under Samhain-festivalen trodde man att de dödas själar återvände till sina hem, och de som hade dött under året ansågs resa till ”the otherworld”

Festen Samhain var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.

Irland kristnades på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. Irländska emigranter tog med sig sederna när de flyttade till USA på 1840-talet. Och i USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner. Till exempel firade mexikanska invandrare De dödas dag (Dios de los muertos) samma dag och engelsmän firade Guy Fawkes day några dagar senare. Dessutom hade spanjorer, tyskar, holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.

Det går alltså inte att dra en rak linje från det irländska firandet till dagen halloweentradition. Så här skriver Herlitz:

De flesta som behandlat Halloween har förenklat påstått att det var irländarna som kom till USA /../ som hade med sig firandet. Det är förmodligen en förenkling av den komplexa bilden av sammanblandningen av alla kolonisatörers förhållningssätt till en fest för de döda.

Datumet är dock detsamma. Att det är just 31 oktober beror alltså ursprungligen på att det firades som sommarhalvårets sista dag.

När kristna kyrkan, efter känt mönster från ex. julfirandet, på 700-talet ville komma åt det ”hedniska” firandet runt oktober/november flyttade de dagen då helgonen firas valde till 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Dagen kallades Allhelgonadagen i Sverige (och har firats sedan 1100-talet).

Halloween betyder översatt ungefär ”allt heligas afton” eller allhelgonaafton alltså blir det rimligt att fira (ex. genom att gå ”bus eller godis” eller karva pumpor) halloween just 31 oktober eftersom det är allhelgonaafton.

Till Sverige kom traditionen med halloween under slutet av 1980- och början av 1990-talet via kedjor som Buttericks och Hard Rock Café.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-23)

Källor: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Encyclopedia Britannica, uppslagsord: ”Halloween

Profilbild för Okänd

Vilken är den första vinterdagen?

Kort svar: Meteorologiskt är den första vinterdagen då det varaktigt är noll grader eller lägre. Enligt äldre folktro finns olika dagar som räknas som första vinterdagen, bl.a. Calixtus (14 oktober), Allhelgonadagen (1 november) och Klemens (23 november).

Traditionellt brukar vi räkna med fyra årstider i Sverige – vår, sommar, höst och vinter. Sverige som land och de högtider vi firar är i stor utsträckning präglat av övergångarna mellan dessa årstider.

Men eftersom Sverige är ett så avlångt land kommer årstiderna vid olika tidpunkter till olika delar av landet. SMHI använder den meteorologiska definitionen (varaktigt är 0 grader eller lägre) och då brukar vintern ha kommit till Kiruna den 10 oktober, men till Malmö först den 7 januari.

Vinterlandskap

När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

Calixtus (14 oktober)

Ett alternativ till att dela in året i fyra årstider är att dela in det i två halvår (ett sommar- och ett vinterhalvår). Sommarhalvåret löpte då från 14 april (Tibutriusdagen) till 13 oktober. Den 14 oktober var Calixtusdagen och då började vinterhalvåret.

Calixtusdagen fick sitt namn efter en påve på 200-talet. Ända fram till år 1901 var Calixtus med i alamanackan.

Simon och Judas (28 oktober)

En av flera apostladagar är Simon och Judas (28 oktober). Simon (ofta kallade Seloten eller Kananaios för att skilja honom från Simon Petrus) och Judas Taddeus (i svenska översättningen kallad Taddaios) är två av de lärjungar som räknas upp i Bibeln.

Eftersom Simon och Judas infaller i slutet av oktober har dagen på många ställen kommit att betraktas som en dag för att markera höstens övergång till vintern. Enligt ett ordstäv är det

när Simon och Judas vandrar till oss, så kommer de med vintern

Allhelgonadagen (1 november)

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldsta kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Så här skriver Svensson om 1 november:

Från Hälsingland och långt ner i södra Sverige har Allhelgonadagen gällt som första vinterdagen. Till den dagen skulle allt utearbete obönhörligen ha upphört för året.

Klemens (23 november)

Klemens (23 november) har också fått sitt namn i almanackan från en påve. Och om dagen skriver Svensson:

Från olika landskap i södra Sverige omtalas, att vintern börjar den 23 november. Från Närke sägs det att om Klemens är mild, så blir vintern mild.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-21)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag