Kort svar: Sinterklaas det holländska namnet på helgonet St Nikolaus. I Nederländerna (och delvis Belgien) delar han ut klappar den 5 december.

Helgonet St Nikolaus är en av flera figurer som genom århundradena smält samman till det som idag är den klapputdelande jultomten. Om St Nikolaus som person vet vi väldigt lite historiskt, det mesta är myter och legender. Han lär ha dött den 6 december år 343 e.Kr. och blev därefter skyddshelgon för bl.a. sjömän, handelsmän och barn (bland mycket annat).

Att han är skyddshelgon för barn och helgondagens (6 december) närhet till julhelgen lär ha varit en bidragande orsak till att han kommit att förknippas med gåvoutdelande kring jul.

För Nederländerna har St Nikolaus en särskild betydelse och legenden om honom kom till den här delen av Europa via pilgrimer, korsfarare och präster under medeltiden. Att St Nikolaus också var sjöfararnas och handelsmännens skyddshelgon fick stor betydelse. Arne Norlin skriver:

På 1400-talet blev den nederländska handelsflottan Europas största. Under den tid som landet fortfarande var katolskt fick praktiskt taget varje hamnstad /../ och varje större stad längs de stora floderna sin egen Nikolauskyrka.

Namnet på nederländska blev Sinterklaas, vilket är en förändring av det nederländska namnet på helgonet (Sint Nicolas) och möjligen en vidare förvrängning av Sint Heer Klaas (helgonet herr Klaas)

Under 1300- och 1400-talet växte flera traditioner knutna till Nikolausdagen (6 december) fram i Nederländerna. Barnen satte ut träskor på kvällen för att få godsaker i och det anordnades marknader och gillen på Nikolausdagen.

Reformationen försökte göra sig av med helgondyrkan och därmed också traditionerna kring helgonet Nikolaus. Men motståndet från framförallt barn och kvinnor blev för stort och firandet fortsatte även efter att Nederländerna blivit protestantiskt.

Det moderna firandet började växa fram under 1800-talet men helgonet var verkade fortfarande i det dolda och lämnade sina presenter på natten.

På samma sätt som den anglosaxiska Santa Claus fått mycket av sin form och funktion av en författare (Clement C Moore) har den Sinterklaas fått sin form och funktion på samma sätt. Det var läraren Jan Schenkman som 1850 gav ut boken Sint Nikolaas en zijn knecht (St Nikolaus och hans betjänt). I boken berättas om hur Sinterklaas kommer med båt från Spanien med en mörkhyad betjänt, hur han rider på en häst, flyger över hustak och lyssnar bakom dörrar för att höra om barnen varit snälla eller stygga.

Från slutet av 1800-talet började en ny tradition växa fram där en person – utklädd till Sinterklaas – gjorde entré med häst. Sinterklaas utseende beskriver Norlin så här:

Skägget är vitt och stort, manteln knallröd, biskopsstaven guldfärgad och handskarna bländande vita. /../ Så här såg garanterat den ursprungliga Sankt Nikolaus inte ut.

Efter andra världskriget – med ökat ekonomsikt välstånd – tog Sinterklaas-firandet fart på allvar. Presenterna blev dyrare och från år 1952 gjorde Sinterklaas ett pampigt intåg i Nederländerna via båt från Spanien i direktsänd teve i mitten av november.

De flesta nederländska städer har också en egen Sinterklaasparad lördagen efter den officiella tevesändingen. Tillsammans med Sinterklaas åker den rasistiska karrikatyren Zwarte Piet – som på senare väckt mycket kraftiga protester.

Dagarna 5-6 december är sedan viktiga dagar för de nederländska familjerna. Mellan 55-60 procent av befolkningen firar Sinterklaas med paket 5 december och familjemiddag den 6 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-01)

Källa: Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag