Kort svar: Första söndagen i advent infaller 2025 den 30 november.
Advent är en förberedelseperiod inför julhelgen och den pågår i cirka fyra veckor, från den fjärde söndagen innan jul till och med julafton. Eftersom advent alltid börjar på en söndag så kan första söndagen i advent infalla mellan 27 november och 3 december.
År 2025 är julafton (24 december) på en onsdag och det innebär att fyra söndagar tillbaka i kalendern landar på 30 november. Så första söndagen i advent 2025 är 30 november (Andreasdagen).
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)2025-11-06
Kort svar: Ja, första advent infaller i november lite fler än hälften av alla år eftersom första söndagen i advent är mellan 27 november och 3 december.
Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.
Sedan 1913 har både Sverige (6 juni) och Andorra (8 september) fått officiella nationaldagar, likt så gott som alla övriga länder i världen. Två länder saknar dock fortfarande nationaldag – Storbritannien och Danmark.
I en artikel om nationaldagar i Washington Post skriver Max Fisher
[It] certainly is ironic that the British empire that is indirectly responsible for so many of the world’s independence days has no real national day of its own.
Vad Fisher menar är att många av de länder som tidigare var brittiska kolonier har sina respektive nationaldagar på den dag då de blev självständiga från det brittiska imperiet (ex. Indien – 15 augusti, Kenya – 12 december och USA – 4 juli),
Att Storbritannien inte har någon egen nationaldag kan bero på att landets historiska utveckling inte har några självklara händelser (ex. självständighet eller politiska revolutioner) som kan fungera som nationaldag. Vidare sammanfaller den period då nationalismen växer med den period då det brittiska imperiet faller samman. Landets interna slitningar med ex. skotsk och nordirländsk nationalism kan ytterligare vara en förklaring.
Dagens adventsljusstakar (alltså de som inte är elektriska) har fyra ljus och tanken är att man tänder ett nytt ljus varje söndag under advent. Det första av dessa fyra ljus tänds första söndagen i advent. Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2014-11-24)
Andreas har alltså varit namnsdagsbarn den 30 november så länge som Sverige varit kristet. Sporadiskt har även Anders varit med, men det först i och med 1901 års nya almanacka som Anders för en permanent plats den 30 november. Han konkurrerar faktiskt ut Andreas som inte återkommer förrän 1986.
Andreasdagen (eller Anders) är förmodligen mest ihågkommen för sin minnesregel ”Anders slaska, julen braska”
Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.
Men när juldagen är på en torsdag så infaller första söndagen i advent den 30 november. vilket är fallet år 2014.
Kort svar: Anders är en nordisk variant av namnet Andreas. Anders och Andreas har namnsdag på aposteln Andreas dag den 30 november. Uttrycket ”Anders slaskar, julen braskar” betyder att vädret på Andreasdagen är det motsatta mot vad vädret vid jul blir.
Här i Sverige har 30 november främst varit en dag till att spå väder inför den kommande julhelgen. Minnesregeln lyder ”Om Anders slaskar skall julen braska”, och tvärtom. Betydelsen är att om Andersdagen är kall och snöig blir julen blöt och slaskig och tvärtom.
Ordet braska betyder ”knastra, rassla, prassla; frasa” och det som ev. braskar på Andersdagen är snön under fötterna.
Det har gjort flera undersökningar kring minnesregeln och alla kommer fram till samma sak:
När det gäller ”Anders braskar, julen slaskar” så kan man rent logiskt avfärda den som allmängiltig regel. Vissa delar av landet är det betydligt större sannolikhet för vinterväder än i andra delar. Det gäller såväl på Andersdagen som på julafton.
Dock finns det en motstridig minnesregel i bl.a. Dalarna och Södra Sverige: ”där Anders lägger sin hatt, där ligger den till froenatt (vårfrudagen)”. Schön förklarar:
Om det är snö på Anders så ligger den alltså kvar ända till våren.
Skrivet av Mattias Axelsson 2013-11-23
Källor: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Högtider och traditioner 
