Fram till 1859 var det helgonet Marianus som hade sin helgondag 30 april. Marianus var en kristen förkunnare som dog martyrdöden i norra Afrika någon gång på 200-talet. Hans helgondag har aldrig haft status som helgdag i Sverige.
April 1856
Att man bytte namn den 30 april 1859, från Marianus till Mariana, beror på att Sofia av Nassau hade Mariana som ett av sina mellannamn. Sofia av Nassau hade gift sig med prins Oscar 1857 och paret kom 1859 ett steg närmare tronen då prins Oscars far Oscar I dog och brodern Karl XV blev kung. Karl XV hade dock inga vuxna söner som kunde ärva tronen så vid hans död 1872 blev Oscar kung som Oscar II och Sofia av Nassau blev drottning.
Kort svar: Bakgrunden till att valborgsmässoafton firas stort i studentstäder som Lund och Uppsala var att djäknarna (den tidens studenter) förr i tiden gick sockengång för att samla in medel till sin skolgång just kring Valborg.
Valborgsmässoafton och första maj är tillsammans två dagar som på olika sätt har firats i Sverige sedan medeltiden. Skiftet mellan april och maj har traditionellt räknats som skiftet mellan vinter och sommar och har därför firats brett. Men särskilt intensivt är firandet i studentstäderna Uppsala och Lund.
Bakgrunden till studenternas firande av valborgsmässoafton går att spåra tillbaka till medeltiden. För parallellt med det folkliga firandet som bland annat inbegrep papegojskjutning, majgrevar, majbrasor och majstänger så fanns det en tradition att den tidens studenter (djäknar) gjorde uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Dessutom så kunde studenter vid den här tiden på året gå sockengång för att samla in medel till sin skolgång.
Att just dagarna kring Valborg passade för studenterna att göra dessa upptåg beror att det var precis före fastan på korsmässodagen (3 maj) så då kunde man använda dagarna som en fastlag (alltså fest före fastan).
Sedan är det under 1800-talet som firandet i studentstäderna får fastare former. Det finns belagt från de första åren av seklet att studenter i Uppsala den sista april gick upp på Slottsbacken för att beskåda eldarna på fälten samt utbringa ett leve för kungen och fosterlandet och hålla ett tal till våren. Även i Lund är det just på 1800-talet som valborgsmässotraditionerna den siste april tar form.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-13
Kort svar: Valborgsmässoafton började firas i Sverige under medeltiden och var en stor festdag med bl.a. eldar och tåg genom stiftsstäderna.
Helgonet Valborg, som har sin helgondag 1 maj, har aldrig varit någon särskilt viktigt person i den svenska festkalendern. Däremot var det länge en helgdagsafton eftersom 1 maj var en helgdag som apostladag för Filippos och Jakob och som sommarhalvårets första dag då ”byalaget valde ålderman och gemensamt tog man ansvar för räkenskaper, gjorde översyn av gärdsgårdar och inhägnader”. Som helgdagsafton blev 30 april en populär dag att festa loss på.
Valborgsmässoeldar
En tradition som numera starkt förknippas med valborgsmässoafton är eldarna. Dessa kom troligen till Sverige via tyska influenser för flera hundra år sedan. Det första belägget för valborgsmässoeldar är från Sko socken i Uppland 1711 men seden är förmodligen betydligt äldre än så. I den tyska traditionen trodde man att häxorna hade sin häxsabbat på just valborgsmässoafton och därför tände man eldar för att skrämma häxorna. Påskeldarna i västra Sverige har samma ursprung med tron på häxor och Blåkulla.
Majbrasa under valborgsfirande. Upphov: Örebro Kuriren. Bild tagen 1966
Att elda i skiftet april/maj hänger också ihop med att våren då traditionellt ansågs vara kommen i vissa delar av landet. Det var också då som bönderna släppte ut sin boskap och man var därför tvungna att skydda boskapen från vilddjur genom att tända eldar.
Från början var valborgsmässoeldarna en av många årseldar och dessutom ett lokalt fenomen i Uppland och de östra delarna av Sverige. Men under efterkrigstiden spred sig traditionen över landet där olika folkrörelseorganisationer samt offentliga institutioner arrangerade valborgsmässoeldar och fester.
Studentfirande och superi
Numera är har studentstäderna Uppsala och Lund en särskild roll i det offentliga valborgsmässofirandet. Där är 30 april årets stora festdag med studentaktiviteter och mycket fylla. Ursprunget till studentfirandet är ett medeltida firande i stiftsstäderna. Så här förklarar Nordiska museet
Parallellt med det folkliga firandet, fanns en medeltida tradition att djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Den traditionen har sedan 1800-talets mitt omvandlats till studentstädernas festligheter som vi ser idag.
Med urbaniseringen på 1800-talet kom valborgsmässoafton i de växande storstäderna bli synonymt med ett grovt supande, särskilt bland arbetarna. Så här skriver Nordiska museet:
I dagstidningar från 1880-talet kunde man några dagar efter valborg läsa om att arbetare låg berusade bakom buskar och träd på Djurgården och att polisen hade fullt upp med att ta hand om berusade personer.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-31
När teve lanserades i Sverige på 1950-talet var man snabb med att även där inkludera valborgsmässofirande. Redan 1957 sände man ”Sista april på Säby gård” där bl.a. Moa Martinsson deltog och talade för våren. Året därefter var sändningen 30 april mer omfattande och inkluderade att ”Uppsalastudenterna hälsar våren”, ”vårliga stämningsbilder” och ”allmänna sångens valborgsmässobal i Rikssalen på Uppsala slott”
Teve-tablån 30 april 1958
Valborgsmässoafton 1959 verkar teve inte sänt något firande. Men 1960 var det dags igen, det året från Skansen i Stockholm. Därefter sände TV återkommande valborgsmässofirande från olika städer (dock ej 1966, 1970, 1971, 1972, 1974). År 1975 sände TV2 en valborgskonsert med ”tradjazz, swing, gluntar, studentsångare och många, många gamla kända melodier”
Kort svar: Första gången som radio sände direkt från valborgsmässofirande var 30 april 1925. Året därefter kunde man höra sång från valborgsmässofirandet i Uppsala första gången.
Radio kom till Sverige under 1920-talets första år och redan på valborgsmässoafton 1925 sändes ett ”kort valborgsmässotal till ungdomen av ordföranden för Stockholms studentkår kand. Sigurd Lindman”. Året därefter var sändningen på valborgsmässoafton en timme lång och från studentstaden Uppsala. SvD refererade dagen efter
Den av Radiotjänst på fredagen anordnade utsändningen av den mera officiella delen av det traditionella Valborgsmässofirandet Uppsala fick ett synnerligen lyckat förlopp. /../ Utsändningen började programenligt kl. 9 e. m. med Gunillaklockans toner, som kallade till samling på Slottsbacken. Så hördes de allmänna sången och studentkårens ordförandes hälsningstal till våren
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-12
Kort svar: 30 april blev officiell flaggdag 1982, men hade varit inofficiell flaggdag sedan 1951.
Fram till 1982 fanns det inga officiellt beslutade lagar eller förordningar om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Dock hade det sedan 1800-talet förekommit flaggning på flera olika dagar, t.ex. kungens och kronprinsens namnsdag respektive födelsedag. Först 1939 kom det dock på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar.
När det 1982 beslutades om vilka dagar som skulle räknas som ”allmänna flaggdagar” ingick bl.a. kungens och kronprinsessans födelsedagar (30 april respektive 14 juli). Men 30 april hade varit inofficiell flaggdag ända sedan Carl Gustaf blev kronprins.
Carl Gustaf föddes den 30 april 1946 och blev då direkt tronarvingen (kronprins blev han först 1950 då hans farfars far Gustav V dog) trots att han hade fyra äldre syskon. Anledningen är att Sverige först 1980 införde full kognatisk tronföljd (alltså att både manlig och kvinnlig avkomma kunde ärva tronen).
När Carl Gustaf föddes var han alltså inte kronprins, det blev han först 29 oktober 1950 då hans farfars far Gustav V dog. Första gången som 30 april räknades som flaggdag var alltså 1951.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-21
Det första siste april-firandet i Lund skedde redan 1668. Universitetet hade då bara funnits i två år och hade inte ens egna undervisningslokaler, men studenterna, en grupp på ett runt 80 män, firade alltjämt valborg.
Under 1800-talet utvecklas firandet av ”siste april” i Lund till en stor gemensam fest:
Där kombinerades spontana dryckeslekar och snapsvisor med några återkommande upptåg, som efter hand kom att bli traditioner.
Den 30 april kallas inte i någon större utsträckning för valborgsmässoafton, vare sig i Lund eller Uppsala, utan lystrar där till namnet ”siste” eller ”sista april”. Så här skriver man i Aftonbladet 1934:
i Lund heter det inte valborgsmässoafton utan siste april
Numera är siste april en tradition där människor samlas i tusental i framförallt stadsparken i Lund.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13
Valborgsmässoafton kallas i Uppsala oftast för ”sista april” och det är en äldre benämning än Valborg. UNT skriver:
Sista april är den äldre benämningen, medan valborg har använts sedan 1950-talet, säger Mats Wahlberg på Institutet för språk och folkminnen.
Så här säger historieprofessorn Torkel Jansson från Uppsala:
“Sista april” är det naturliga att säga i Uppsala. Detta för att skilja dagen från “första maj”. Officiellt-traditionellt heter ju 30 april valborgsmässoafton, då ju första maj har valborg som namnsdag. Men “första maj” har, som bekant, “tagit över”, konkurrerat ut, “valborgdagen”, och då är det mer logiskt att tala om 30 april som “sista april”.
Motsvarande tradition finns i en annan svensk studentstad – Lund. Men där kallas dagen istället ”siste april”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-28
I Tyskland har 30 april firats som Walpurgisnacht – den natt då häxorna for till Blocksberg (motsvarande vår skärtorsdag då häxorna far till Blåkulla). Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.
Högtider och traditioner 