Kort svar: Att 1 maj skulle vara ett datum för arbetardemonstrationer runt om i världen beslutades på den Andra socialistiska internationalens kongress sommaren 1889.
Runt om i världen går olika vänsterorganisationer och fackföreningar ut på gatorna den 1 maj för att demonstrera. Detta är en tradition som går tillbaka till 1890 och den då framväxande arbetarrörelsen.
Enligt en ofta berättade historia, jag har själv spridit den i olika sammanhang, är valet av 1 maj som datum intimt förknippat med Haymarket-massakern i Chicago 4 maj 1886. På torget Haymarket i Chicago
Protesterna som ledde fram till händelsen startade nämligen just lördag 1 maj 1886 och detta skulle tre år senare ligga till grund för att man valde just detta datum. Men riktigt så enkelt verkar det inte vara.
Beslutet att göra 1 maj till en dag för demonstrationer över hela världen fattades på Andra internationalens första kongress i Paris sommaren 1889. Att man valt att ha sin första kongress just i Paris 1889 berodde på att det var hundra år sedan starten för franska revolutionen.
På kongressen sjunde dag – lördag 20 juni – hade det hunnit bli eftermiddag när den franske delegaten Raymond Lavigne la fram sitt förslag om att göra 1 maj till en allmän dag för att uppmärksamma kampen för 8 timmars arbetsdag. Kongressen röstade igenom följande formulering, översatt till engelska från tyska:
A great international rally is to be organized for a specified date, in such a way that at the same time in all countries and in all cities on a previously agreed day the workers demand of the public authorities that the working day be fixed at eight hours and carry out the other resolutions of the International Congress of Paris.
Given the fact that such a rally has already been fixed for the first of May 1890 by the American Federation of Labor at its December 1888 Congress held in St. Louis, this date will be adopted for the international rally.
The workers of the various nations will have to implement the rally in the manner prescribed for them by the conditions in their country.
När man läser resolutionen från juni 1889 så ser man att det inte finns några referenser till händelserna i Haymarket tre år tidigare och de spelade inte heller någon roll i de diskussioner som finns dokumenterade från kongressen.
Det enda i resolutionen som hänvisar till USA är den andra meningen om ett beslut fattat av AFL 1888- Men besluten som togs vid AFL:s möte i St. Louis 1888 – och som resolutionen i Paris hänvisar till – handlade inte om ett högtidlighållande av Haymarket.
I stället planerade man i USA en lugn kampanj för åttatimmars arbetsdag, där Haymarket överhuvudtaget inte nämndes. AFL:s särskilda kommitté för åttatimmarsdagen bestämde att man skulle hålla möten på Washingtons födelsedag, den 4 juli och första måndagen i september 1889 (då kallad Labor Day av AFL). Dessa möten skulle fortsätta på Washingtons födelsedag 1890 och avslutas med strejker den 1 maj 1890. När det gällde strejkerna valde AFL bort idén om en stor generalstrejk, som man hade försökt med 1886.
Givetvis hade delegaterna på Andra internationalens kongress kännedom om händelserna vid Haymarket 1886, men
neither the knowledge of Haymarket, nor the denunciation of the death penalties, should be equated with a willingness to closely associate a planned socialist initiative with an event notoriously associated with anarchism.
Herbert Reiter menar, med referens till Perrier and Cordillot (1992), till och med att
In particular for Western Europe, in fact, ‘there was no explicit link between the Haymarket affair and the decision to institute an international First of May’ (min kursivering)
För många av de socialister, både socialdemokrater och mer radikala marxister, som samlades för Andra internationalens kongress var anarkister inte nödvändigtvis några som man ville associera sig med. Detta var en konflikt som hade pågått i flera år.
När sedan demonstrationer genomfördes 1 maj 1890 och åren som följde förekom det, särskilt i Spanien och Italien (länder med starka anarkistiska och syndikalistiska grupperingar), att man hänvisade till Haymarket 1886. Därefter har Haymarket-massakern blivit en del av mytologin kring 1 maj, även om det inte initialt fanns någon koppling.
Till Sverige kom demonstrationerna också 1890, men det skulle dröja till 1939 innan det också blev en arbetsfri dag – den första sekulära helgdagen i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2025-05-07)
Litteratur:
Reiter, Herbert (2016) The Origins of May Day – History and Memory i The Ritual of May Day in Western Europe
Fine, Sidney (1954) Is May Day American in Origin? The Historian Vol. 16, No. 2
Second International: First Congress (1889): Saturday afternoon.
Högtider och traditioner 
