Kort svar: År 2012 infaller fettisdagen (alt. semmeldagen) 21 februari.
Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.
Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.
Kort svar: Den ”riktiga” kyndelsmässodagen är 2 februari (fyrtio dagar efter jul), men sedan 1772 firar svenska kyrkan kyndelsmässodag på söndagen mellan 2 och 8 februari.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.
Finns det någon fråga som du vill ha svar på? Skriv en kommentar till den här posten eller skicka ett mail till maxelson[a]gmail.com så kommer jag att besvara frågan du ställer.
(Du kan också söka på bloggen eller bläddra i kategorierna så kan det vara så att jag redan har besvarat den frågan).
Tjugondag Knut är den tjugonde dagen i jultiden om man räknar juldagen som den första. Eftersom det trettondagen är tretton dagar efter jul så infaller tjugondag Knut alltid exakt en vecka efter trettondagen. En vecka efter 6 januari är 13 januari och det är då som Knut har namnsdag och det även står ”tjugondedag jul” i almanackan.
påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag
Januari 2024
Som synes är trettondagen (6 januari) en helgdag, men inte trettondagsafton (5 januari). Folk som arbetar är alltså inte per automatik lediga på trettondagsafton. Dock är det inte ovanligt att arbetsplatser stänger tidigare på trettondagsafton.
Vad gäller ledighet på trettondagsafton finns det alltså inga generella regler. Om du är ledig, slutar tidigare eller jobbar heldag på trettondagsafton regleras i det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision):
Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.
Kort svar: Trettondagsafton – 5 januari – är dagen före trettondagen. Sedan lång tid tillbaka firas inom västerländsk kristenhet de österländska stjärntydarnas ankomst till Jesus på trettondagen. Trettondagsafton har dock hamnar lite i skymundan för jul- och nyårsfirande.
Kort svar: År 2012 är ett skottår eftersom – enligt den gregorianska kalendern – vart fjärde år är skottår (utom jämna hundratal – undantaget jämna hundratal som kan delas med fyra).
Ett kalenderår är normalt 365 dagar eftersom jordens bana runt solen tar 365 dagar (alltså jordvarv runt den egna axeln). Problemet är dock att jordens varv runt solen inte tar exakt 365 dagar utan 365,2422 dagar.
När man några decennier före Jesus födelse i Romarriket introducerade den julianska kalendern löste man så småningom problemet genom att låta vart fjärde år innehålla en extra dag (skottdagen) i februari. Dock blir ett genomsnittsår då 365,25 dagar och inte 365,2422 dagar. Inte så stor skillnad kan tyckas men på 128 år blir felet en hel dag. Fram till medeltiden hade alltså nästan två veckor lagts till felaktigt vilket gjort att högtidsdagar och dylikt förskjutits. Luciadagen är ett sådant exempel som när dagen började firas nog inföll på årets längst natt, men som på medeltiden då flyttat c.a. tio dagar men ändå hos vissa kallades ”årets längsta”.
Så här skriver Lodén:
Det dröjde dock inte särskilt länge innan felaktigheterna upptäcktes, och det kan väcka en viss förvåning att det tog så mycket längre tid innan någon reform kom till stånd. (s. 126)
Men på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Nu uteslöts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämnt delbara med fyrahundra (ex. 2000). På så vis blir kalenderfelet bara ett dygn på 3236 år.
Kort svar: Julevangeliet är ett stycke ur Lukasevangeliets andra kapitel. Lukasevangeliet har enligt traditionen (men ingen vet säkert) skrivits av en Lukas som var läkare och arbetade nära aposteln Paulus.
Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.
Stycket och de följande verserna är tillsammans med ett knappt kapitel ur Matteusevangeliet det enda som finns skrivet om Jesus födelse. Eftersom den kristna julen firas just till minne av denna händelse (även om datumet 25 december inte har något stöd i skrifterna) är bibeltexten i Lukas central.
Men vem är det då som har skrivit den text som vi kallar för julevangeliet? Traditionellt har författarskapet till Lukasevangeliet tillskrivits en grekisk läkare vid namn Lukas. Denne Lukas omnämns i Kolosserbrevet 4:14 och Andra Timotheusbrevet 4:11. Under större delen av den kristna historien är det just Lukas som ansetts vara författare.
Dock – som allting som rör texter i Bibeln – kan vi inte veta säkert. Nutida bibelforskning menar att Lukasevangeliet är ett resultat av många bearbetningar där olika källor bidragit på olika sätt. Det äldsta fragmentet av text som rör julevangeliet är en bit papayrus från slutet av 100-talet som hittats i Egypten. Den innehåller några verser (6-7) ifrån evangeliets andra kapitel (alltså det som rör Jesus födelse).
Bakgrunden till evangeliet utgår från att Lukas (likt Matteus) dels bygger på det äldre Markusevangeliet och dels på en okänd källa med Jesuscitat (kallad Q-källan). Dock finns det i Lukas delar (ex. julevangeliet) som inte förekommer någon annanstans i Bibeln. Detta material är unikt för Lukas och brukar därför sägas komma från L-källan (vars ursprung är höljt i dunkel). Så här skriver Dick Harrison:
Julevangeliet /../ faller inom den tredje källkategorin, vars ursprung alltså är okänt. Det enda vi rimligen kan anta är att de (troligen muntliga) traditionerna i L-källan redan var så väletablerade under andra hälften av vår tideräknings första århundrade att författaren till Lukasevangeliet ansåg dem tillräckligt trovärdiga för att ligga till grund för evangeliet.
Kort svar: Vintersolståndet 2011 inträffar (svensk tid) den 22 december kl. 06.30.
Sett från oss verkar det som om solen rör sig ett varv runt jorden på ett dygn. Varje morgon går solen upp i öst och ner i väst. Men tidpunkten för solens upp- och nedgång varierar märkbart under året. På vintern går den upp senare och ner tidigare än på sommaren. Dessa förändringar beror på att jorden lutar 23,5 grader och roterar runt solen.
Solens (och alla andra himlakroppars) placering i förhållande till himmelsekvatornkallas deklination. Solens placering varierar på ett ungefär mellan N23 och S23 under ett år. När solens når sin lägsta deklination (c.a. S23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.
År 2010 når solen sin lägsta deklination kl. 06.30 natten till den 22 december svensk tid. Och därefter går vi mot ljusare tider.
Högtider och traditioner 