Eftersom påsken är en rörlig högtid som följer månen så kommer även skärtorsdagen att infalla på olika dagar från år till år. Det tidigaste som skärtorsdagen kan infalla är torsdag 19 mars och det senaste är 22 april.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)
Vad som däremot inte förändrats är kopplingen mellan semlan och fettisdagen. Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.
Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar (40 dagar fasta och sex söndagar) före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden (även om den egentligen är kalendariskt beräknad).
År 2018 infaller påskdagen söndag 1 april – vilket innebär att fettisdagen är fyrtiosex dagar tidigare, nämligen tisdagen 13 februari.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion och historia. (2018-01-29)
Kort svar: Den riktiga kyndelsmässodagen infaller alltid 2 februari, men i Sverige är kyndelsmässodagen också den söndag som infaller under tiden 2-8 februari.
Att vi firar kyndelsmässodagen beror på en gammal judisk tradition att en kvinna som fött barn efter fyrtio dagar skulle gå till templet för att rena sig. I Bibeln berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
Fram till slutet av 1700-talet var kyndelsmässodagen (2 februari) en helgdag i Sverige – tillsammans med en rad andra Mariadagar. Men i samband med ”den stora helgdöden” 1772 flyttades kyndelsmässodagen från 2 februari till närmast följande söndag. Som Jan Öyvind Swahn skriver:
alltsedan 1772 år almanacksreform, då en rad gamla helgdagar fick stryka på foten (eftersom de avhöll folk från att arbeta i sitt anletes svett) firas den kyrkliga helgdagen på närmaste söndag.
Och i nuvarande kyrkoordning (kapitel 28) står det att läsa:
kyndelsmässodagen eller jungfru Marie kyrkogångsdag (infaller) den söndag som infaller under tiden den 2–8 februari (Om denna söndag är fastlagssöndagen flyttas kyndelsmässodagen till närmast föregående söndag.)
Kort svar: Det traditionella svaret är att semlor ska ätas på fettisdagen, men redan i mitten av 1900-talet förekom det att man sålde och åt semlor eller fettisdagsbullar tidigare än så.
Traditionellt har semlor kopplats till dagarna i fastlagen och särskilt fettisdagen (dagen precis före fastan). Under mitten av 1900-talet gick semlan från att ha varit en bulle som ”serverades som efterrätt till en middag av bönor och fläsk som serverades på tisdagarna” (Öhrn, 2006) till att bli en gräddbakelse som åts eller köptes på konditorierna. Semlan åts alltså på samtliga tisdagar – från den första till den sista – under fastan.
Men trenden under andra halvan av 1900-talet har snarare varit att semlor finns till försäljning tidigare och tidigare. Bringéus skriver till exempel:
Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.
Just övergången från efterrätt som bakades hemma till bakelse som köptes på konditorierna har tydligt påverkat när semlorna börjar konsumeras.
Bakgrunden är att staten sedan kriget reglerat priser och innehåll på t.ex. bröd. Dessa regleringar fanns kvar flera år efter att kriget tog slut.
I januari 1951 kan man läsa om ”Nya normalpriser” för bl.a. semlor. För 1951 gäller att semlor som säljs från 19 januari kostar 28 öre om det är semlor med ”3 hg fett och med mandelmassa i hel bit”
SvD 19/1 1951
För året därefter gällde att försäljningen kunde börja 28 januari.
SvD 28/1 1952
Men att pris och försäljning av semlor regleras betyder alltså inte att semlor bara såldes på fettisdagen. Den 12 januari 1956 rapporterar DN att försäljningen av semlor redan ”tjuvstartat” i Helsingborg.
DN 1956-01-12
Två år senare (1958) skriver DN igen om hur man i Skåne börjat sälja semlor redan i januari. Men redan före 1950-talet hade man börjat sälja semlor innan fettisdagen.
År 1935 var påsken väldigt sen (påskdagen inföll så sent som 21 april) vilket innebär att fettisdagen inte inföll förrän tisdag 5 mars. På Idag-sidan i SvD stod det den 27 februari 1935 – alltså en vecka före fettisdagen:
Det är så långt till påsken i år, att man börjar ta ut fastlagen i förskott. Det vill säga fettisdagsbullarna. Det är inte fettisdag förrän i nästa vecka, men redan igår började semlorna rada upp sig i bullbordens fönster, sprickfärdiga av vispgrädde och mandelmassa. Det är bestämt första gången man tjuvstartar med fastan.
Men utifrån det jag hittat i olika tidningsarkiv är det framförallt på 1950-talet som semlor börjar säljas tidigare och tidigare.
Men de yngre har inte samma fasta förankring för sina traditioner. /../ För vad är det egentligen för roligt med fastan om fastlagsrisen pryder hemmen månader i förväg? Vart tar tjusningen med den första fettisdagen vägen om man får äta sig mätt på semlor redan på lördagen innan och sedan på spridda veckodagar fastan igenom?
År 1965 skrev en författare att ”varför ta ut den lilla bullen så långt i förskott, i år tror jag man började försäljningen redan strax efter trettone”. Semlorna började alltså säljas i butik redan vid trettondagen (6 januari).
Ur Svd 1965-03-09
I en jobbannons från 1979 kan man läsa att Skogaholms bageri söker extra personal fr.o.m. vecka 2 för tillverkning av just semlor.
Den 13 januari 1982 konstateras i DN att semlor gör sin premiär redan i januari.
DN 13/1 1982
Och i januari 1984 är det återigen en stort uppslagen artikel om att försäljningen av semlor tjuvstartar ”som vanligt.
DN 10/1 1984.
Den tydliga trenden är att det alltsedan åtminstone 1950-talet har klagats på att försäljningen av semlor ”tjuvstartar”. Sedan på 1970- och 1980-talet är det ett väl etablerat faktum att semlor börjar säljas i början av januari.
Även Mia Öhrn skriver liknande.
Harriet som står i butiken på Dalpojken berättar att de har börjat med semlor på annandagen ända sedan 1960-talet. Nu för tiden är det sällan kunderna blir upprörda över detta angrepp på traditionerna.
En dag som börjat uppmärksammas under de senaste åren är den första torsdagen i mars eller ”fössta tossdan i mass” som den mer populärt kallas. ”Fössta tossdan i mass” beskrivs så här på facebook-sida:
Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”.
Det är alltså framförallt det småländska sättet att uttala ”rs” som gjort att just första torsdagen i mars passat bra. Men hur och när startade allt detta?
Facebook-sidan ”Fössta Tossdan i Mass” är troligen ursprunget till hela idén. Det första inlägget från sidan är daterat till februari 2010 och det är det tidigaste belägget jag (och andra som undersökt saken) hittat. Det intressanta är att detta första inlägget har 0 interaktioner – det är alltså ingen som uppmärksammat det.
Enligt en intervju med småländska Barometernvar det Jonas Svenningson – smålänning som flyttat till Stockholm som skapat sidan.
Det är ju rent trams på många sätt, men det är samtidigt roligt för många hajar till och fattar direkt vad det handlar om.
Om man ska följa utvecklingen under åren som följer efter sidans skapande 2010 kan man titta på hur många likes inläggen respektive år får och där kan man se en tydlig trend.
2010 – 6 likes
2011 – 56 likes
2012 – 276 likes
2013 – 681 likes
2014 – 1472 likes
2015 – 1960 likes
2016 – 2178 likes
Efter 2016 verkar Facebook-sidan minskat sin aktivitet, men då har begreppen ”fössta tossdan i mass” och ”massipantårta” redan vara etablerade.
Om vi istället tittar på ungefär hur många texter på nätet som skrivits i mars varje år ger det följande resultat:
Under 2017 och 2018 har traditionen fått ytterligare spridning, men är fortfarande främst ett fenomen för smålänningar (i Småland och i exil). Kopplingen till ett bakverk – i detta fall ”massipantåta” gör att traditionen troligen kommer att fortleva ett bra tag till.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-01-04)
Hur vi idag beräknar vilka år som är skottår bestämdes av påven Gregorius XIII och infördes successivt vid olika tidpunkter i olika länder (i Sverige 1753 och i Storbritannien 1752). I den gregorianska kalender utesluts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämnt delbara med fyrahundra (ex. 2000).
Skottår (år med 366 dagar) är alltså år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).
År 2018 är inte jämt delbart med fyra och är således inget skottår.
Skrivet av Mattias Axelsson lärare i religion och historia (2018-01-04)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson1964. Tidigare under året publicerades Danielssons bok Sagor för barn över 18 år. Där är Karl-Bertil-sagan inte med, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning. Så här beskriver Tage det hela:
Det var så att 1964, tror jag de var, gav jag ut en bok som hette ”Sagor för barn över 18 år”. Karl-Bertil ingår inte i den samlingen. Men min bokförläggare Per Gerdin, bad mig skriva en saga till. Han skulle ha den till sin julskrift.
Den som sedan skulle få i uppdrag att göra sagan för teve blev tecknaren Per Åhlin. Så här skriver Skånska Dagbladet:
Per Åhlin kom först i kontakt med sagan om Karl-Bertil Jonsson när han ombads att göra ett par illustrationer till den i samband med att den 1964 skulle skickas som en julhälsning från förlaget Wahlström & Widstrand.
De teckningar som Per Åhlin gjorde av sagan 1964 har väldigt få likheter med de teckningar som senare blev filmen på teve.
Tio år senare fick Tage Danielsson frågan från teve om han kunde göra en film av sagan. Den ursprungliga planen var en riktig film med skådespelare, något som inte blev av pga för höga kostnader. Istället gick frågan till Per Åhlin om han kunde animera en film.
När Per Åhlin skulle börja animera så var ljudet till filmen redan inspelade – bl.a. sången som sjungs på ölcafeét och andra klassiska repliker inlästa av t.ex. Per Andrén som gjorde rösten till Karl-Bertil. Så här kommenterade Per Åhlin själv detta.
I regel börjar man med att regissören gör storyboarden och har en idé om tempo och regi redan då, sedan spelar man in ljudet. Nu gjorde vi tvärtom, men det funkade det också
Filmen blev klar på nio månader och hade premiär på julafton 1975. I DN 1975 presenteras filmen så här:
Tage Danielsson läser men ibland kommer det alldeles levande röster.
En rolig detalj är att precis innan Karl-Bertil Jonssons julafton (som programmet heter i teve-form) sändes 19.05 den 24 december 1975 så visades Julnygammalt med Bosse Larsson, troligen samma program som familjen Jonsson tittar på under julafton i filmen.
Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25, uppdaterad 2020-12-29)
Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielssoni samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.
När det skulle göras film av texten var det Per Åhlin som fick i uppgift att animera och regissera filmen och Gunnar Svensson skrev musiken.
Ett antal skådespelare anlitades för att göra röster till de olika karaktärerna. Den målbrottsgälla rösten till huvudperson Karl-Bertil Jonsson görs av Per Andrén. Att just han fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:
Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.
Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort. Numer arbetar han som reklamare.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)
Högtider och traditioner 
