Musikstycket är den första av tre militärmarscher som komponerades av Frans Schubert i början av 1800-talet och är troligen mest känd som musiken som spelas när leksakerna paraderar ner i Jultomtens säck i det första inslaget i I jultomtens verkstad.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-09)
Dagarna emellan annandag jul och nyårsafton kallas mellandagarna och det ordet började användas någon gång i slutet av 1800-talet. Innan dess räknades julhelgen som varandes betydligt längre – oftast ända till tjugondag Knut. Så här kunde det t.ex. stå i SvD den 27 december år 1890:
Nu är helgdagsoset åter på ett par dagar öfver, men i familjerna samlas man allt jemt att glädjas åt midvinterns stora högtid, och sin vanliga pregel återtar lifvet knappt under mellandagarne. Först när man väl firat det nya årets inbrott och derefter trettondagen gått sin väg och man tjugondag Knut dansat julen ut. är åter allt inne i de gamla spåren.
Begreppet ”mellandagsrea” har sedan successivt – med trolig början under 1980-talet – kommit att inkludera fler dagar än 27 till 30 december. Man kan t.ex. se annonser från 2017 där mellandagsrean börjar redan 25 december, under julhelgen.
SvD 2017-12-24
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-20, uppdaterad 2021-12-20)
Advent inrymmer fyra söndagar (första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent). Första söndagen i advent kan infalla som tidigast 27 november och som senast 3 december. Andra söndagen i advent kan infalla mellan 4 och 10 december.
Den tredje söndagen i advent – då man tänder det tredje ljuset i adventsljusstaken kan således infalla mellan 11 och 17 december.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-08)
Kort svar: Den natt som brukar omnämnas som den längsta är natten kring vintersolståndet (21 eller 22 december)
Vintersolståndet inträffar som regel någon gång den 21 december. Viktigt att komma ihåg är att vintersolståndet inte är ett datum utan en exakt tidpunkt då solens deklination är som lägst (23,4 grader). Det betyder att det är den stund då solen når sin allra lägsta punkt i förhållande till horisonten.
natt,i astronomisk bemärkelse den tid då solen befinner sig under horisonten på en viss ort.
Nattens längd beror alltså på när solen går upp och när solen går ner. Det i sin tur är beroende på solens förhållande till himmelsekvatorn – en tänkt bana tvärs över himlavalvet.
Runt sommarsolståndet står solen högt och nätterna är korta (därför infaller Grönlands nationaldag då). Runt vintersolståndet är solen som lägst och nätterna är långa. Exakt vilken natt som är längst är egentligen lite av hårklyveri eller för att citera SMHI om nätternas längd:
Det här är egentligen inget annat än teoretisk kuriosa. Skillnaden i de båda nätternas längd är bara någon sekund om ens det och inget som är märkbart i praktiken.
När den gregorianska kalendern infördes i Sverige 1753 och elva dagar försvann flyttades bl.a. vintersolståndet till sitt nuvarande datum. Dessförinnan hade det under några sekel infallit i närheten av Lucia den 13 december vilket är grunden för luciafirandet – att det räknades som ”årets längsta natt”.
Numer börjar julfirandet – med julmustförsäljning, julhandel, intagande av julgran, julmusik och liknande – långt innan advent, vilket gör att adventstiden som ett förspel till julhelgen eventuellt börjar spela ut sin roll.
Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-08)
Källor:
Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra BöckerÅrets festdagar av Nils-Arvid Bringéus
Kort svar: Det är svårt att veta om kyrkobesök på midnattsmässa eller julotta är vanligast idag – men de flesta tror att midnattsmässan har gått om julottan.
Det traditionella sättet att gå i kyrkan under julhelgen i Sverige är att åka till julottan. Julottan är en gudstjänst som hålls tidigt på juldagens morgon. Enligt kyrkolagen från 1686 skulle den hållas klockan 6.00 på morgonen och ibland kunde det vara ännu tidigare, så här skriver Swahn:
Vid 1960-talets början var fem fortfarande klockslaget för julottan i konservativa lagda delar av Småland och Dalarna.
Julottan har minskat mycket. Det finns alltid ett antal tappra som går dit men julnattsmässan har tagit över. Kanske är det influenser från Katolska kyrkan som ju har midnattsmässan som sänds i tv.
Trenden är kristallklar. Svenskarna väljer julnattsmässan framför julottan. Medelålders och unga vuxna avrundar gärna julaftonen i kyrkbänkarna, medan ett fåtal äldre söker andlig spis tidigt på juldagen.
Kort svar: Julhelgen börjar 24 december och håller på t.o.m. 26 december.
Julhelgen är den utan jämförelse viktigaste helgen i Sverige. Det finns ingen helg som vi firar lika intensivt och som är lika traditionsbunden, men hur länge håller egentligen julhelgen på. Så här skriver SAOB:
ursprungligen och egentligen om hela den tid under vilken den påbjudna julfriden varade: tiden från och med den 24 december till den 7 eller 13 januari,
Men numer räknar man julhelgen 24-26 december, vilket både SAOB (som skriver att julhelgen ”numer vanligen” slutar med annandagen) och Svensk Ordbok är överens om:
julhelg = helg kring den 25 december i Sverige omfattande åtminstone den 25 och 26 samt kvällen den 24 december
Kort svar: Midnattsmässa kom till trakterna kring Stockholm i slutet av 1940-talet.
Det traditionella sättet att gå i kyrkan under julhelgen i Sverige är att åka till julottan. Julottan är en gudstjänst som hålls tidigt på juldagens morgon. Enligt kyrkolagen från 1686 skulle den hållas klockan 6.00 på morgonen och ibland kunde det vara ännu tidigare, så här skriver Swahn:
Vid 1960-talets början var fem fortfarande klockslaget för julottan i konservativa lagda delar av Småland och Dalarna.
Kommer den nya julnattsmässan att tränga undan julottan i Stockholm? Det är inte omöjligt säger kyrkoherde Erik Arbin i Johannes.
Och därefter intervjuas tandläkare Hjalmar Bertoft i Höganäs som anligt artikeln är initiativtagaren till den första midnattsmässan i Sverige:
Jag fick uppslaget när jag satt och lyssnade på midnattsmässan från Rom 1948. Det slog mig att en mässa mitt i natten skulle passa den moderna människans livsrytm bättre än den vanliga julottan.
På julaftonen 1960 annonserade Stockholms kyrkor i SvD om julhelgens gudstjänster och över 100 julottor var planerade, men enbart 4 stycke midnattsmässor.
SvD 1960-12-24
Ett nedslag julen 1985 ger ungefär samma bild, även om det är något fler midnattsmässor i mitten av åttiotalet.
Året därefter (1986) skriver man i tidningen att julottan inte längre har ”den särställning som publikdragare som förut” och att ”nu lockar även julbön och midnattsmässa”. Och 1997 skriver man att:
Det blir allt vanligare i Sverige att istället [för julotta] går på julbön på julafton eller midnattsmässa på julnatten.
Att reda ut huruvida julottan eller midnattsmässan är populärast är svårt eftersom någon statistik på kyrkobesök inte finns. Dock finns det många, bl.a. KG Hammar som hävdar att midnattsmässan gått om julottan i popularitet.
Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-07)
Källor:
Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker
Kort svar: Förutom fyra söndagar är även juldagen och annandag jul röd dag i december. Dessutom räknas julafton och nyårsafton i allt väsentligt som röda dagar även om de inte är det.
Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.
Helgdagarna (eller röda dagar som de också kallas) är sprids över året med en tydlig övervikt för den första årshalvan. Men under årets sista skälvande veckor kommer två röda dagar i rad.
Kort svar: Julskinkan växte fram som tradition i Sverige under slutet av 1800-talet och trängde successivt undan revbensspjäll som julbordets nummer ett.
Fläsk har spelat en stor roll i svenska hem under hundratals år. Där finns förmodligen också förklaringen till att grisen spelar så stor roll på våra julbord. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn:
Fläsk har hos oss varit i var mans mun ända sedan stenåldern. Det är ingen tillfällighet att vårt ord ”fläsk” är identiskt med engelskans ”Flesh” och tyskans ”Fleisch”, som bägge betyder ”kött i allmänenhet”
Innan kylskåpet gjorde entré i de svenska hushållen var saltning den enda konserveringsmetoden. Eftersom grisarna slaktades när de var som fetast (oktober/november) så åt våra förfäder salt fläsk under större delen av året.
Dock sparade man en eller några grisar som slaktades kring tiden för lucia. Och dessa tillreddes under de följande dagarna för att bli de rätter som förekom på det lokala julbordet.
Det var alltså snarare andra delar av grisen än skinkan som man tillredde inför julen, den rimmade skinkan sparades till vårens högtider. Den absolut viktigaste högtiden under våren sedan Sverige kristnats var givetvis påsken. Under fyrtio dagar före påskhelgen var det dessutom under katolsk tid fasta, vilket gjorde att både kött och ägg var otillåten mat. Därför är det inte en orimlig tanke att den rimmade skinkan förr var en del av påskens måltid.
Julskinkan hänger som sådan inte samman med någon hednisk gris. Swahn igen:
Mången tror att [julskinkan] /../ hänger ihop med den mytiske asagrisen Särimner. Fullt så romantiskt är det dock icke.
Nils-Arvid Bringéus skriver i Årets festdagar:
Tvärtemot vad det flesta tror är den kokta (och i sydligaste Sverige även lättrökta) julskinkan dock ingen särskilt gammal julrätt./../ Först i slutet av 1800-talet blev det vanligt bland gemene man med kokt skinka på julbordet.
Det var alltså när borgerligheten i nationalromantikens namn skulle återuppväcka gamla bondeseder som man kom på idén med julskinkan. Julskinkan gjorde sig bra på bild – särskilt när den var pyntad och griljerad och den fanns en koppling till bondesamhällets ätande av gris.
Högtider och traditioner 
.jpg){kind=link}