Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Hur mycket snaps dricker vi på midsommar?

av

Kort svar: Till midsommarhelgen säljer Systembolaget 150.000 liter brännvin och 627.000 liter sprit, vilket är mer än sju gånger så mycket som en vanlig vecka.

Till midsommarhelgens mat räknas framför allt sill, färskpotatis, gräddfil och jordgubbar. Trots att must är populär både till jul och påsk så har midsommarmusten inte slagit igenom, till midsommaraftonens mat vill svensken ha öl och snaps.

Snaps är ett mindre (4-6 cl) glas med kryddat brännvin och just brännvin är den produktkategori som ökar mest inför midsommar.

Kryddat brännvin är den produktkategori som ökar mest procentuellt vid midsommar. Förra året [2016] såldes närmare 150.000 liter. En medelvecka säljs annars cirka 20.000 liter i landet,

Om vi tänker oss att svenskar snapsar brännvin i glas om 4 cl så skulle den mängden motsvara 15 miljoner snapsar. Även om brännvin är populärast så säljs det stora mängder av annan sprit. Under veckan inför midsommar 2016 såldes 627.000 liter ren sprit i Systembolagets butiker.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-05-08) 

Källor: ”Så mycket sprit dricks under midsommar” SVT Jönköping 2017-06-22

”I dag köper svenskarna mest sprit på hela året” Expressen 2017-06-22

Profilbild för Okänd

Vad är en snaps?

av

Kort svar: En snaps är ett litet (c.a. 6 cl) glas med brännvin som dricks vid festliga tillfällen i Sverige.

Annons. Läs mer om svenska vanor kring alkohol i boken Svenska vanor.

Kring de stora svenska högtiderna (jul, påsk och midsommar) är alkoholen viktig, även om försök med alkoholfri must har slagit igenom till jul och påsk (dock inte vid midsommar). Främst är det julöl och påsköl som är stort, men historiskt har spriten varit minst lika viktig.

Brännvin är en typ av sprit som tillverkades genom destillering (bränning) av vin, men råvarorna (potatis och spannmål) gav en tydlig bismak. Under 1800-talet började man experimentera med olika typer av kryddning (ex. malört och kummin) och det kryddade brännvinet var fött.

Två snaps

Snapsen är en litet glas (c.a. 6 cl) med kryddat brännvin och det var så den serverades under 1700- och 1800-talet. När spritransoneringarna, motboken och Systembolaget slog igenom under 1900-talet var ransonen 15 cl sprit för män vilket ofta dracks som tre snapsar om 5 cl. Man drack då två snaps med vit sprit (ex. brännvin) och en med brun sprit (ex. konjak) vilket gav upphov till begreppet ”två vita och en brun”.

Numer dricks snapsen nästan bara vid högtider – främst årshögtiderna jul, påsk och framför allt midsommar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-05-08) 

Källa: ”Om brännvin” systembolaget.se

Profilbild för Okänd

Varför firas Cinco de Mayo?

av

Kort svar: Cinco de Mayo firas den 5 maj (främst i USA) för att minnas att mexikanska trupper besegrade franska vid slaget om Puebla den 5 maj 1862.

I USA finns tio federala helgdagar, men också en rad andra dagar som firas i olika stor utsträckning. Cinco de Mayo är en dag som är stor, framför allt i den mexikanska befolkningen.

Men varför firar man 5 maj? Det är inte Mexikos självständighet som man kan tro, utan ett slag i kriget mot Frankrike.

Under mitten av 1800-talet krigade liberala och konservativa mexikaner mot varandra i vad som kommit att kallas Reformkriget (1857-1861). När liberalerna med president Benito Juarez i spetsen 1861 stod som segrare var det med stora skulder. Skulder som man lät bli att betala.

Den inställda återbetalningarna gjorde att Frankrike, Spanien och Storbritannien 1861 tog kontroll över Mexikos viktigaste hamn Vera Cruz. Storbritannien och Spanien lämnade relativt snabbt, men Frankrike var kvar och krigade mellan 1861 till 1867 tillsammans med konservativa mexikaner mot mexikanska republikaner.

Cinco de Mayo festival – Portland, Oregon

Den 5 maj 1862 besegrade de mexikanska republikanerna de franska styrkorna vid slaget om Puebla – och det är denna händelse som firas på Cinco de Mayo.

I Mexiko firas Cinco de Mayo mest i delstaten Puebla, men det är inte någon helgdag. Norr om gränsen – i USA – firas dock Cinco de Mayo desto livligare. Sedan 1980-talet, då öltillverkare lanserade reklamkampanjer i samband med dagen är Cinco de Mayo en av de dagar då de säljs mest öl (mer än på St Patrick’s day).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-05-01)

Källa:”Why is Cinco de Mayo Popular in America?” (US News 2012-05-04)

Profilbild för Okänd

Varför heter det Janssons frestelse?

av

Kort svar: Det finns olika förklaringar till att rätten Janssons frestelse heter som den gör. De två vanligaste är dels att den fått namn efter operasångaren Per Adolf ”Pelle” Janzon och dels att den fått namn efter filmen med samma namn.

Janssons frestelse är en populär rätt både till påskbordet och till julbordet sedan mitten av 1900-talet. En klassisk Janssons frestelse är en gratäng som görs på potatis, ansjovis, lök och grädde. Den bygger på de klassiska ansjovislådorna från 1800-talet, men när potatis blev billigare än ägg så blev gratänger med Jansson-karaktär vanligare.

8350547256_3aa9f9714e_b
Källa: Flickr

Men varför heter den just Janssons frestelse? Det finns två olika förklaringar som förs fram av olika personer.

1. Operasångaren Pelle Janzon

Enligt en förklaring, som verkar osannolik, ska rätten Janssons frestelse ha fått sitt namn efter operasångaren Per Adolf ”Pelle” Janzon som var verksam i Stockholm i slutet av 1800-talet. Enligt förklaringen ska det ha gått till så här:

en gång bjöd [Janzon] hem några goda vänner och vid hemkomsten upptäckte att det enda han hade hemma var potatis, ansjovis, lök och en skvätt grädde. Själv har jag experimenterat med ett flertal varianter av Jansson.

Det som talar emot denna förklaring är att namnet Janssons frestelse dyker upp i kokböcker och tidningar långt efter Janzons död 1889. Till exempel så saknas den helt i Iduns kokbok från 1911 där det däremot finns en hel rad andra rätter med ansjovis.

Första gången som rätten omnämns i SvD är en artikel från 1932 då den beskrivs som en rätt till ”smörgåsbord‘”.

Troligare än att en operasångare gett namn åt rätten är att namnet uppkommit senare – i början av 1900-talet.

2. Filmen Janssons frestelse

Enligt den andra förklaringen ska namnet på rätten istället ha kommit från en film med samma namn som hade premiär annandag jul 1928.

Det var Stockholmsfrun Elvira Stigmark som efter en biokväll med väninnorna bjöd på en liten vickning bestående av en varm smörgås med kokt potatis, ett ägg och två korslagda ansjovisfiléer. Filmen de såg hette just Janssons frestelse.

Denna varma smörgås ska senare ha utvecklats till den Jansson vi känner idag – en gratäng med potatis, ansjovis, lök och grädde.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-25)

Källor:

”Janssons Frestelse” SR Meny 2006-10-12

”Folklig föda” Populär Historia 2006-09-20

Profilbild för Okänd

När börjar ramadan 2019 i Sverige?

av

Kort svar: Ramadan 2019 i Sverige börjar (troligen) på kvällen den 5 maj och håller på till 4 juni.

Att fasta innebär att man avstår från mat och/eller dryck under en period. Fasta finns på olika sätt i olika religioner – ex. påskfastan i kristendomen och Ramadan i islam.

Ramadan är den nionde månaden i den muslimska kalendern. Eftersom den muslimska kalendern är en månkalender så flyttar sig månaderna (och därmed Ramadan) c.a. 11 dagar gentemot den gregorianska (som vi använder i bl.a. Sverige). Om Ramadan 2016  började 6 juni så betyder det att Ramadan 2017 började 26 maj och Ramadan 2018 började 15 maj.

Islamic_Center_of_America

En sak som komplicerar saken ytterligare är att de flesta muslimer i världen utgår ifrån att det är den astronomiska nymånen som ska siktas för att en ny månad ska anses ha börjat, inte den kalendariska som kristna påskfirare använder.

Eftersom det ibland kan vara svårt att se nymånen i Sverige på sommaren brukar många muslimer utgå ifrån när nymånen siktas i Mecka. Ramadan 2019 förväntas börja 6 maj, men eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgång så blir det i praktiken på kvällen 5 maj (alltså samma dag som mexikaner i USA firar Cinco de Mayo).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-25)

Källor:

”Islamic calender”

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

Profilbild för Okänd

Vad äter man för mat till påsk i Sverige?

av

Kort svar: På påsken äter svenskar främst ägg, sill och lax. 

Under veckan inför påskhelgen ökar livsmedelsförsäljningen med en miljard jämfört med en normalvecka och mest mat handlar svenskar på skärtorsdagen. Traditionellt har påsken inte varit en stor mathelg, Men vad är det då för mat som svenskar äter på påskbordet numera?

Påskmat

Det finns en rad undersökningar om vad svenskar föredrar för mat till påsk. Svensk handels årliga undersökning från 2019 ger en bra bild av vad som är populärast.

  1. Ägg – 52 procent
  2. Sill – 30 procent
  3. Lax – 18 procent
  4. Köttbullar -17 procent
  5. Janssons frestelse – 17 procent
  6. Prinskorv – 8 procent
  7. Lamm – 8 procent

Jämför man påskmaten med julmaten så finns det tydliga likheter. Förutom att skinka saknas på påskbordet (påskskinka eller helgskinka har lanserats men inte fått något större genomslag) så är rätterna snarlika. Sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse och prinskorv är alla givna inslag på de svenska julborden såväl som på påskborden.

Vad gäller dryck så dominerar påskmust (som 75 procent vill ha). Påsköl (som kan köpas på påskafton) och snaps är också populärt (en tredjedel föredrar dessa drycker).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-19)

Källor:

”Påskmust viktigaste drycken till påsk” pressmeddelande från Sveriges bryggerier 2010-03-15

”Svensk Handels påskrapport 2019”

Profilbild för Okänd

Är systembolaget öppet på påskafton?

av

Kort svar: Systembolaget har ordinarie öppettider på påskafton och eftersom påskafton inte är en röd dag så är Systembolaget öppet med lördagstider.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl och påsköl och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar.

Att man har lördagsöppet gör att Systembolaget har öppet både på påskafton (som är en lördag) och nyårsafton (som inte är en röd dag). Dock, vilket blir tämligen inkonsekvent, så har man stängt både på midsommarafton och julafton (som inte heller är röda dagar).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-17)

Källa:

”Öppettider 2019” systembolaget.se

Profilbild för Okänd

Varför har vi påskkycklingar till påsk?

av

Kort svar: Både tuppen (via berättelsen om Jesus korsfästelse) och hönan (via äggen) har anknytning till påsk. Under tidigt 1900-tal  lanserades även påskkycklingar, troligen eftersom de passar väl in både till färgen (gula) och som unge till tupp och höna.

Påsken infaller alltid på våren då hönorna värper mycket ägg. Eftersom fastan som föregår påsken förbjöd ägg som mat kom påsken att bli en helg då man åt mycket ägg.

Tuppen har sin anknytning till påsken genom berättelsen om Jesus korsfästelse. Så här står det i Markusevangeliet:

I sam­ma ögon­blick gol tup­pen för and­ra gång­en. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus ha­de sagt till ho­nom: ”In­nan tup­pen har galt två gång­er skall du tre gång­er ha förne­kat mig.” Och han brast i gråt.

Så här skriver Kalmar läns museum:

Tuppen har ofta förekommit som motiv på påskkort som Jenny Nyström har gjort, men då med en humoristisk underton. Han är avbildad tillsammans med hela sin familj bestående av en eller flera hönor samt kycklingar.

Så kopplingen mellan påsken och kycklingarna torde gå dels via påsktuppen på påskkort och dels via hönorna som värper påskäggen. Exakt när påskkycklingarna börjar användas som prydnad är inte helt klarlagt, men de tidigaste beläggen som går att finna är från början av 1900-talet.

NM.0309996 _1.jpg
Foto från Nordiska Museet.

De första annonserna för påskkycklingar dyker upp i DN och SvD under 1920-talet och då är det dels som tips för hur man själv kan göra påskkycklingar för dekoration och dels i vilka affärer som man kan köpa dem.

dn1922-04-15
Annons från DN 1922-04-15

Annons ur SvD 1936-04-05

Man kan då anta att påskkycklingar har förekommit i svenska hem kring påsk före de lanseras i affärerna till försäljning.

Vid påsken 1941 så kallar NK i en annons i DN påskharen, tillsammans med ägget, kycklingen och hönan för ett av de ”traditionella påskattributen”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-04)

Källor:

DN 1941-04-09

Profilbild för Okänd

Varför är påsken sen vissa år?

av

Kort svar: Att påsken infaller sent vissa år beror på att påskens datum bestäms av när påskfullmånen är och när den är sen så blir också påsken sen.

Påsken är kristendomens viktigaste högtid och firas till minne av Jesus död och uppståndelse. När de kristna ledarna på 300-talet skulle bestämma datumet för påsken var det flera variabler som avgjorde hur datumet skulle beräknas (bl.a. närheten till judiska pesach).

Regeln för när påskdagen infaller blev att det är den första söndagen efter den ecklesiastiska fullmånen (inte den astronomiska) som är på eller efter den 21 mars (inte vårdagjämningen).

Den ecklesiastiska fullmånen är inte detsamma som dem ”astronomiska fullmånen”. Den ecklesiastiska fullmånen hänger samman med det som kallas Metons cykel.

Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn).

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg
Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

På 19 år går det  6 939,60 dygn och på 235 synodiska månader går det 6 939,69 dygn. Detta betyder att när en metonsk cykel passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen.  Är det fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019 – även om den ecklesiastiska fullmånen kan skilja sig från den faktiska fullmånen med uppemot två dygn.

Den första ecklesiastiska fullmånen på eller efter den 21 mars är det som blir påskfullmånen. Och nästkommande söndag blir sedan påskdagen. Om påskfullmånen är sen – t.ex. 2011 var det den 17 april – så kommer påsken vara sen, det senaste datum som påsken kan infalla på är 25 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Profilbild för Okänd

När är ”fössta tossdan i mass” 2026?

av

–> Podd om Fössta tossdan i mass <—

Kort svar: Fössta tossdan i mass 2026 är torsdagen den 5 mars.

”Fössta tossdan i mass” är en tradition som startades 2010 av Jonas Svenningson – en smålänning som flyttat till Stockholm. Så här lyder beskrivningen på facebook-sida:

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”.

Det är alltså framförallt det småländska sättet att uttala ”rs” som gjort att just första torsdagen i mars passat bra.

16998990_10155072715398249_3243245525135383661_n
Bild från Facebook-sidan

Eftersom det alltid ska vara på en torsdag så infaller ”fössta tossan i mass” på olika datum varje år. Men det är en torsdag mellan 1 och 7 mars som man ska äta ”massipantååta”

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19 (uppdaterad 2021-03-03)