Kort svar: Att påsken infaller sent vissa år beror på att påskens datum bestäms av när påskfullmånen är och när den är sen så blir också påsken sen.

Påsken är kristendomens viktigaste högtid och firas till minne av Jesus död och uppståndelse. När de kristna ledarna på 300-talet skulle bestämma datumet för påsken var det flera variabler som avgjorde hur datumet skulle beräknas (bl.a. närheten till judiska pesach).

Regeln för när påskdagen infaller blev att det är den första söndagen efter den ecklesiastiska fullmånen (inte den astronomiska) som är på eller efter den 21 mars (inte vårdagjämningen).

Den ecklesiastiska fullmånen är inte detsamma som dem ”astronomiska fullmånen”. Den ecklesiastiska fullmånen hänger samman med det som kallas Metons cykel.

Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn).

Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

På 19 år går det  6 939,60 dygn och på 235 synodiska månader går det 6 939,69 dygn. Detta betyder att när en metonsk cykel passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen.  Är det fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019 – även om den ecklesiastiska fullmånen kan skilja sig från den faktiska fullmånen med uppemot två dygn.

Den första ecklesiastiska fullmånen på eller efter den 21 mars är det som blir påskfullmånen. Och nästkommande söndag blir sedan påskdagen. Om påskfullmånen är sen – t.ex. 2011 var det den 17 april – så kommer påsken vara sen, det senaste datum som påsken kan infalla på är 25 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30