Vad man däremot kan se är att andelen som på något sätt firar nationaldagen ökat i Sverige under de senaste åren. SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar i sin rapport ”Högtider i Sverige 2011-2024 (2025:38)” att andelen svenskar som firar Sveriges nationaldag 6 juni ökat från 25 procent till 42 procent mellan 2011 och 2024.
Störst är ökningen i gruppen 16-29 år där det 2011 bara var 23 procent som firade men 2024 var det 45 procent som firade. Undersökningen visar också att folk födda utanför Europa i större utsträckning firar nationaldagen än de som är födda i Sverige. Daniel Jansson från SOM-institutet vid Göteborgs universitet förklarar detta:
En delförklaring till varför utrikesfödda är överrepresenterade bland nationaldagsfirarna kan vara att nya medborgare bjuds in till kommunalt anordnade medborgarskapsceremonier. I många kommuner, exempelvis här i Göteborg, sammanfaller dessa just med firandet av nationaldagen – något vi pekade på redan efter mätningen 2016
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-06-07
Kort svar: 6 juni blev ”svenska flaggans dag” 1916 på initiativ av grosshandlare Nils Ljunggren
Sveriges nationaldag – 6 juni – blev officiell nationaldag först 1982 och helgdag så sent som 2005.Däremot var dagen ”svenska flaggans dag” långt tidigare. Det var redan 1916, mitt under brinnande första världskrig som det hela började.
På hösten 1915 hade grosshandlare Nils Ljunggren gått med svensk flagga i täten för landstormen genom Stockholm. Ljunggren noterade då att ingen tog av sig hatten för flaggan, vilket gjorde honom bestört. Han fick då en idé om en ”Svenska flaggans dag”.
Ljunggren presenterade sin idé för Stockholms Landstormsbefälsförenings dåvarande chefsinstruktör, kapten Carl Jegerhjelm. Idén mottogs positivt och fick kungligt stöd – kung Gustaf V åtog sig att vara dagens beskyddare.
Ett arbetsutskott bildades med kapten Jegerhjelm, löjtnant Tor Wibom vid Positionsartilleriregementet, skriftställare Knut Nyblom och direktör Otto Åstrand. En bestyrelse utsågs med kommendanten friherre Carl Rosenblad som första ordförande. Konstnären Gustaf Ankarcrona formgav den första affischen.
Original Gustaf Ankarcrona (1869-1933) år 1916. Foto: Nordiska museets fotoatéljé
I slutet av april 1916 skickade Stockholms Landstormsbefälsförening ut en kommuniké
Om sju år har 400 år förflutit sedan den dag då, efter det långa och mödosamma befrielsekriget, Gustav Eriksson Vasa i Strängnäs domkyrka, av rikets ständer, ”i den Heliga Trefaldighetens namn blev hyllad, utropad och hälsad som Sveriges och Götes utvalde konung”, som det står skrivet i krönikorna.
För att i god tid förbereda denna dag, som med all sannolikhet kommer att firas på ett storslaget sätt i hela Sverige år 1923, har Stockholms landstormsbefälsförening anhållit hos konungen om att redan detta år – 1916 – få uppmärksamma den 6 juni som en samlingsdag, en hyllning till våra kära blågula färger. Man önskar att denna dag får bli den svenska flaggans stora hedersdag.
Utifrån denna uppmaning firades den första svenska flaggans dag, den 6 juni 1916, med flaggning runt om i landets städer och på de flesta regementen. På Stockholms stadion hyllades den svenska flaggans bl.a. i närvaro av det svenska kungaparet och på Skansen hade man en militärkonsert. Under följande år hade man firandet av svenska flaggans dag i Stockholm först på Stadion på dagen och på Skansen när kvällen kom.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-06-07
Klipp Skansen. Nationalfest 6.6.1894. ”Nationalfesten å Skansen den 6 juni.”
År 1893 skulle Skansen, som hade öppnat två år tidigare, ha en vårfest under några dagar (onsdag 31 maj till söndag 4 juni). När den planerade invigningen skulle genomföras 31 maj öste dock regnet ner över landets huvudstad. SvD rapporterade så här:
Man har anmodat oss meddela, att till följd af det hela gårdagen ihållande regnet, hvilket lagt stora hinder i vägen för ståndens inredning och andra viktiga anordningar, har det ansetts nödvändigt att till nästa vackra dag uppskjuta öppnandet av Skansens vårfest.
Vårfesten fick därför skjutas fram och startade istället 1 juni. Arthur Hazelius, Skansens grundare, valde då att istället försöka få en hejdundrande avslutning. Istället för att avsluta på söndagen 4 juni som man planerat förlängdes festen till tisdag 6 juni. I annonsen skrev man:
Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).
Så här beskrevs nationalfesten dagen efter i SvD:
[Stockholmarna] strömmade i tusental dit ut till Skansens höjder, der i skötet af den härligaste natur med bilderna får vårt lands alla trakter, strödda rundt om i parken, verkligen allt förenade sig att ge festen den vackraste och värdigaste pregel den kunde få.
Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni
Att det just var 6 juni som föreslogs som nationaldag beror på att Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, lagt fram detta datum juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum.
Skansen skulle ha en stor vårfest 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”.
Svd 1893-06-05
Att man också började kalla 6 juni för ”svenska flaggans dag” skulle det dock dröja ytterligare år för. Faktum är att första gången som en dag kallas ”svenska flaggans dag” är 1 november 1905 då unionen med Norge upplöstes, men det är inget varaktigt. Istället är det till 6 juni 1916 som det börjar planeras för större festligheter.
Den första svenska flaggans dag, den 6 juni 1916, firades med flaggning runt om i landets städer och på de flesta regementen. På Stockholms stadion hyllades den svenska flaggans bl.a. i närvaro av det svenska kungaparet och på Skansen hade man en militärkonsert. Under följande år hade man firandet av svenska flaggans dag i Stockholm först på Stadion på dagen och på Skansen när kvällen kom.
Under mellankrigstiden och särskilt efter andra världskriget så koncentrerades firandet till Stadion, men blev också mindre i omfattning. Den dåliga publikuppslutningen gjorde att man 1963 valde att förlägga hela firandet till Skansen.
Eftersom pingstdagens datum bestäms av påskens datum så är det en rörlig helgdag. Det innebär att annandag pingst kan infalla mellan 12 maj och 15 juni. Om påskdagen infaller 17 april, vilket den gör 2022, så infaller annandag pingst måndagen den 6 juni. Detta innebär att annandag pingst 2022 faktiskt är en röd dag.
Pingsthelgen 2022
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-01-12)
Kort svar: Att islams fastemånad Ramadan inleds den 6 juni (på Sveriges nationaldag) 2016 beror på att den muslimska kalendern flyttar sig i förhållande till den kristna elva dagar varje år och år 2016 råkar första dagen på Ramadan vara 6 juni.
Att kristen och muslimsk tideräkning skiljer sig åt är inget konstigt. Den kristna har som startår Jesus födelse och islam har Muhammed flykt från Mecka till Median (en händelse som kallas hijra) – år 622 e.Kr.
Men förutom att den muslimska och den kristna kalendern har olika startår för respektive tideräkning är åren respektive månaderna olika långa. I den gregorianska kalendern, som är den dominerande i de flesta länder i världen idag, är ett år 365 dagar förutom skottår som är 366 och en månad är 30 eller 31 dagar, förutom februari som har 28 eller 29 dagar.
Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:
Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.
det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.
Kort svar: Att 6 juni blev svensk nationaldag beror på att Artur Hazelius och Skansen från slutet av 1800-talet skickligt propagerade för att ha nationaldagen på detta datum. Den historiska kopplingen är dels att Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809.
Sveriges nationaldag är den yngsta helgdagen i Sverige ur två perspektiv. För det första är det den dag som senast fått status av allmän helgdag i Sverige (sedan 2005) och för det andra så är det den helgdag som har firats under kortast historisk tid (sedan slutet av 1800-talet).
I någon mening var det ett regnoväder som gjorde att just 6 juni valdes som nationaldag. År 1891 hade Artur Hazelius öppnat friluftsmuseet Skansen i Stockholm. Syfte med Skansen var att:
visa hur människor bott och verkat i olika delar av Sverige under äldre tid. Hazelius ville visa byggnader, växter och djur från hela Sverige – från norr till söder.
Bakom Skansen fanns också en nationalistisk tanke. Under slutet av 1800-talet hade idén om nationen och behovet av att hitta enande symboler för nationen börjat växa fram. År 1893 skulle Skansen ha en vårfest under några dagar (onsdag 31 maj till söndag 4 juni). När festen skulle invigas 31 maj öste dock regnet ner över landets huvudstad. SvD rapporterade så här:
Man har anmodat oss meddela, att till följd af det hela gårdagen ihållande regnet, hvilket lagt stora hinder i vägen för ståndens inredning och andra viktiga anordningar, har det ansetts nödvändigt att till nästa vackra dag uppskjuta öppnandet av Skansens vårfest.
Vårfesten fick alltså skjutas fram och startade istället 1 juni. Den misslyckade starten fick Arthur Hazelius att istället vilja få till en hejdundrande avslutning. Istället för att avsluta på söndagen 4 juni som man planerat förlängdes festen till 6 juni. I annonsen skrev man ”Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).”
Annons i SvD 1893-06-06
Att den första stora nationalfesten hölls 6 juni 1893 beror alltså (troligen) på ett regn i maj samma år. Så här skriver Mats Rehnberg:
Hittills har det icke gått att utröna, hur Hazelius ursprungligen erhållit tanken på nationaldagfirandet. Närmast ser det ut som om det berodde på att det olycksaliga vårregnet den 31 maj 1893 förstörde hans invigning och därför tvingade honom att förlänga sin fest en dag.
I årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen 1893-1894 skriver Artur Hazelius:
Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.
Att 6 juni kallades Gustafsdagen är något som Gustav III ligger bakom. Efter statskuppen 1772 placerade kungen sitt namn på den dag då Gustav Vasa valdes till kung 1523. Tidigare hade bl.a. Artemius, Benevolus, Benignus och Candida förekommit. Gustaf förekom antingen självständigt eller i kombination med Adolf den 6 november.
Då regementena vid denna tid även började lämna övningshedarna och flytta in i garnisonsstädernas nybyggda kaserner, levde icke länge samma midsommartraditioner hos truppen eller bygdens befolkning.
Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen. Att just 6 juni vann de flestas gillande berodde på två händelser som inträffat 6 juni – Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och regeringsformen antogs 6 juni 1809.
Till en verklig svensk nationaldag som skall kunna firas af alla och en hvar i vårt land, är det meningen att från och med i år gör det den 6 juni. Dagen skall hädanefter kallas för och hedras som den svenska flaggans dag.
Uppslutningen kring den svenska flaggans dag var stor. Tidningarna hade stora uppslag dagarna innan 6 juni.
År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls. Bestyrelsen för svenska flaggans dag låg också bakom rekommendationen 1939 vilka dagar som skulle vara flaggdagar något som sedan regeringen fattade ett beslut om 1982.
Svenska flaggans dag blev 1983 officiell nationaldag men lyckades ändå inte bli någon folkfest. Förklaringen är förmodligen att nationaldagen enbart är en produkt uppifrån. Att Gustav Vasa blev kung (1523) eller att Sverige fick en ny grundlag (1809) är knappast något som berör svenskar särskilt djupt.
Högtider och traditioner 