Etikettarkiv: julteve

Profilbild för Okänd

Vem har skrivit texten till ”Nu så kommer julen”?

av

Kort svar: Texten till ”Nu så kommer julen…” som bl.a. sjungs i Sagan om Karl-Bertil Jonsssons julafton är skriven av Zacharias Topelius.

När Karl-Bertil Jonsson har lagt det sista paketet ”bland flaskorna framför de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” så stämmer Karl-Bertil (eller egentligen skådespelaren Per Andrén) upp i sång ”vari kunderna hest föll in” (som Tage Danielsson skriver):

Nu så kommer julen, nu är julen här,
lite mörk och kulen men ändå så kär.
Han i salen träder med så hjärtligt sinn
och i högtidskläder dansa barnen in.

Även om det är Tage Danielsson som skrivit hela sagan så är julvisan som sjungs inte hans verk. Texten till Nu så kommer julen… (eller Julvisan som den egentligen heter) är skriven av den finlandssvenske författaren och poeten Zacharias Topelius. Först gången hela dikten publicerades var 1857 i barntidningen Eos julnummer.

Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Texten har sedan tonsatts av en rad olika musiker, men den melodi som sjungs i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton  är gjord av Ellen Heijkorn 1920.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-11-23)

Källa: Kronholm, Jan ”Nu så kommer julen, nu är julen här…” Nya Åland (2010-12-23)

Profilbild för Okänd

Vilken film visas på teve i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Den svartvita långfilm som Tyko Johnsson somnar till i ”Karl-Bertil Jonssons julafton” heter ”Lilla Helgonet”.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet, t.ex. ett hakkors på bilen (även om en hel rad anakronistiska inslag finns).

En detalj är den film som Karl-Bertils far – Tyko Johnsson – somnar till och som Karl-Bertil redan ”läst i tidningarna” hur den slutade. Filmen heter Lilla helgonet från 1944. Handlingen kretsar kring sångläraren Celestin som jobbar på ett nunnekloster men lever ett dubbelliv och på kvällarna komponerar han en operett under täcknamnet Floridor.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214931
TV i Karl-Bertil

Lilla helgonet är från början en operett komponerad i Frankrike 1883 av Florimond Hervé och den hade faktiskt premiär i Sverige, på Djurgårdsteatern, samma år.

Den svenska filmen från 1944 är regisserad av Weyler Hildebrand och i huvudrollerna ser vi bl.a.  Marguerite Viby, Åke Söderblom och Thor Modéen. Filmen kan ev. klassas som pilsnerfilm.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214953
TV i Karl-Bertil

Det är för övrigt Thor Modén som yttrar den klassiska repliken: ”Jo jo, det skulle smaka det – i ett nunnekloster!”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-12-12)

Källa: Svensk Filmdatabas

Profilbild för Okänd

Vilket år ville SVT inte sända ”Tjuren Ferdinand” på julafton?

av

Kort svar: År 1982 ville SVT plocka bort ”Tjuren Ferdinand” från ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”, men tittarstorm gjorde att man sände inslaget efter Kalle Anka på julafton.

Sedan 1960 har SVT varje år sänt Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton. Genom åren har olika inslag tagits bort och nya har tillkommit.

Bildresultat för Tjuren Ferdinand

Elva år efter starten, 1971, var Tjuren Ferdinand med första gången. Kortfilmen om tjuren Ferdinand gjordes 1938 av Disneys produktionsbolag och har bl.a. vunnit en Oscar för bästa kortfilm.

År 1982 fick SVT för sig att det var dags att byta ut bl.a. Tjuren Ferdinand mot den Den fula ankungen och Musses husvagn.

fullskarmsinfangning-2016-11-13-160957
Urklipp ur SvD 1982-12-08

I Svenska Dagbladet den 8 december 1982 säger SVT:

Vi har tagit bort tjuren Ferdinand från Kalle Anka-programmet på julafton därför att så många barn önskat en förändring. Aldrig hade vi kunnat ana denna enorm reaktion från hela vuxen-Sverige. /../ Vi råkade tydligen trampa på Svea Rikes heligaste tå när det blev Ferdinand.

Den 10 december skriver samma tidning:

Nu är det definitivt och tjurigt fastslaget att tjuren Ferdinand inte får gästa Kalle Anka på julafton. Folkstormen som rasta mot TV de senaste dagarna kommer från vuxna, säger man på TV1 och hävdar att Kalle Anka på julafton är ett barnprogram. Och att barnen önskat en förändring av programmet.

Fem dagar före julafton lämnar dock SVT nya besked:

TV kommer att visa den Oscarsbelönade filmsnutten om den fridsamma tjuren. TV gav således med sig efter den folkstorm som utbröt efter beslutet att slopa Ferdinand ur det klassiska Kalle Anka-programmet på julafton.

fullskarmsinfangning-2016-11-13-161215
Urklipp från SvD 1982-12-19

fullskarmsinfangning-2016-11-13-164652

På självaste julafton 1982 kan man läsa följande:

Tjuren och julen är räddad. Trots att TV1 försökte tjudra tjuren Ferdinand så får ni alltså se honom /../ fast det blir i form av en extra-tjur, utanför det vanliga Kalle Anka-programmet. Efter det att Benjamin Syrsa och Bengt Feldreich låtit sina spröda toner klinga i finalen så släpps Ferdinand loss i Svensk TV.

Tjuren Ferdinand visades alltså även på julafton 1982 men det gjorde efter det ordinarie programmet, när Benjamin Syrsa och Bengt Feldreich sjungit färdig ”Ser du stjärnan i det blå”. Året efter var inslaget med Ferdinand tillbaka och har varit en del av programmet sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-14)

Källor: Svenska Dagbladet i december 1982. Artiklarna finns länkade i texten.

Profilbild för Okänd

Varför äter Långben popcorn i ”Musses husvagn” på julafton?

av

Kort svar: Att Långben kan äta popcorn i ”Musses husvagn” beror på att han kör en gaffel in i en lampsockel när han äter majs. Denna scen är dock bortklippt i den version som visas på svensk teve på julafton.

På julafton kl. 15.00 sänds sedan 1960 ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”. Vilka kortfilmer som visats mellan 15 och 16 har varierat genom åren – endast tre inslag har varit med hela vägen från början.

Ett av de nyare inslagen är Musses husvagn eller Musse Pigg på camping som den också kallas. Kortfilmen är från 1938 och heter i original Mickey’s Trailer. Musses husvagn kom med på julafton 1982 och har varit ett stående inslag sedan dess.

Dock är kortfilmen nerklippt (på samma sätt som I jultomtens verkstad är) i den version som visas på julafton. Detta leder till en märklig sekvens när Långben ena stunden sitter och äter majs för att sekunden senare ha en massa popcorn i näven. Anledningen till att Långben får popcorn från majsen är att han i en av de bortklippta scenerna kör i sin gaffel i en lampsockel och får en ordentlig elektrisk chock och majsen blir till popcorn.

mickeys-trailer

Att SVT valt att klippa bort bl.a. denna scen beror på att man inte vill uppmuntra den typen av beteende.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-09)

Källor: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

”Här är scenerna som SVT klippt bort i Kalle Anka på julafton” expressen.se

Profilbild för Okänd

Hur dags börjar ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” på julafton?

av

Kort svar: ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” sänds mellan 15.05 och strax efter 16.00 på julafton den 24 december i SVT1.

Varje julafton bänkar sig mellan tre och fyra miljoner svenskar för att titta på några kortfilmer från Disney. Detta är en tradition som vi svenskar har hållit på med sedan premiären 1960.

fullskarmsinfangning-2016-11-08-225733

Klipp från SvD den 24 december 1960.

Det första året så sändes programmet (som till en början gick under titeln God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.) kl. 16.00. Och fram till 1976 varierade starttiden, vissa år började programmet 14.40 och vissa år 14.25.

Mellan 1976 och 2020 startade programmet 15.00, men till julen 2021 bestämde SVT att flytta starttiden fem minuter framåt för att ge plats åt julvärden.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-09)

Källor: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

Profilbild för Okänd

I vilken stad utspelar sig Lady och Lufsen?

av

Det Kort svar: Lady och Lufsen utspelar sig i en obestämd stad i USA – delvis inspirerad av Walt Disneys hemstad Marceline i mellanvästern.

Ett av endast tre inslag i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som visats varje julafton sedan premiären 1960 är restaurangscenen i Lady och Lufsen. Dock var parkscenen (efter måltiden) bortklippt mellan 1983-1990 samt 1992 och 1993.

Men i vilken stad utspelar sig egentligen filmen Lady och Lufsen. En del tror att det är i Italien eftersom krögarna Tony och Joe är italienare. Men så är det inte. De föreställer italienska immigranter till USA.

12909527393_b0c336c399

Filmen hade premiär i USA 1955 och det nämns inte exakt i vilken stad det är tänkt att handlingen ska utspela sig. Dock inspirerades Walt Disney av sin egen uppväxt under början av 1900-talet (då filmen ska utspela sig) i staden Marceline i Missouri.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-26)

Källor: ”Lady and the tramp” animatedviews.com

Profilbild för Okänd

Vilka personer har varit julvärd i SVT på julafton?

av

Kort svar: Under 1960- och 1970-talet var det olika julvärdar från år till år. När Arne Weise 1980 tog över var han julvärd fram till 2002 (med undantag för ett par år). Sedan 2003 har det varit en ny julvärd varje år.

Television infördes i Sverige efter ett riksdagsbeslut 1956 och året därefter kom sändningar igång på allvar. Sändningarna från VM i fotboll 1958 sägs ha varit det som gav teven det stora genombrottet i Sverige.

Redan tidigt blev teve-sändningarna på julafton viktiga. Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul började sändas 1960 med Bengt Feldreich som ciceron och sångare på Ser du stjärnan i det blå?. Enligt vissa källor ska Bengt Feldreich ha varit julvärd under det sena 1950- och det tidiga 1960-talet. Men det saknas samtida källor för det påståendet.

Fullskärmsinfångning 2015-11-22 122622

Bild: Skärmdump från oppetakriv.se

Under 1960-talet och 1970-talet varierade det från år till år vem som var julvärd – t.ex. Beppe Wolgers 1968 och Jeanette von Heidenstam 1978, 1979 och 1980 (sista året ihop med Weise). Men sedan 1980 till och med 2002 var det Weise som agerade värd på julafton. Under tre år (1988, 1989 och 1990) var det dock inte Weise utan Björne som skötte uppgiften, vilket bl.a. innebär att tända ljuset före Kalle Anka.

När Arne Weise bestämde sig för att sluta instiftades en ny tradition som innebar att det varje år kom en ny julvärd.

Sedan 2003 har följande personer agerat värd på julafton: 

  • 2003 – Lotta Bromé 
  • 2004 – Ernst Kirchsteiger
  • 2005 – Blossom Tainton Lindquist
  • 2006 – Ingvar Oldsberg
  • 2007 – Anne Lundberg
  • 2008 – Lasse Kronér
  • 2009 – Lisbeth Åkerman
  • 2010 – André Pops
  • 2011 – Kalle Moraeus
  • 2012 – Sarah Dawn Finer
  • 2013 – Petra Mede
  • 2014 – Henrik Dorsin
  • 2015 – Gina Dirawi
  • 2016 – Sanna Nielsen
  • 2017 – Erik Haag/Lotta Lundgren
  • 2018 – Kattis Ahlström
  • 2019 – Marianne Mörck
  • 2020 – Lars Lerin
  • 2021 – Tareq Taylor
  • 2022 – Babben Larsson
  • 2023 – David Batra
  • 2024 – Mark Levengood
  • 2025 – Siw Malmkvist (TBA)

Skrivet av: Mattias Axelsson (2015-11-22, uppdaterad 2020-11-21)

Källor: länkarna finns i Vilka år var Arne Weise julvärd i teve?

 

Profilbild för Okänd

Vem har skrivit ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Tage Danielsson har skrivit ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. 

Karl-Bertil är 14 år och har fått feriejobb på postens fragila avdelning och i hemlighet sorterar han julpaketen med hjälp av taxeringskalendern. I enlighet med sin förebild Robin Hoods ädla motto att ”ta från de rika och ge till de fattiga” väljer Karl-Bertil ut paket som ska få sprida glädje i stadens fattiga kvarter.

Berättarrösten görs av författaren själv – Tage Danielsson, Karl-Bertils röst görs av Per Andrén och hans far – Tyko Jonsson – görs av Toivo Pawlo. Dessutom medverkar Åke Fridell som byrådirektör H.K. Bergdahl, Catrin Westerlund som fru Bergdahl och Marianne Stjernqvist som Karl-Bertils ömma moder.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

Till julen 1975 gjorde Tage Danielsson tillsammans med tecknaren Per Åhlin en kortfilm som sändes första gången i teve på julafton samma år. Musiken komponerades av Gunnar Svensson.

image

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-23)

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

Profilbild för Okänd

Vilka tecknade filmer är med i ”Kalle Anka och hans vänner önskar God jul”?

av

Kort svar: Jultomtens verkstad, Kalle Anka i djungeln, Askungen, Lady och Lufsen, Snövit, Musses husvagn, Tjuren Ferdinand, Djungelboken, Robin Hood, Plutos julgran, och ytterligare ett eller två klipp från en aktuell film.

Varje år kl. 15.00 på julafton den 24 december samlas över tre miljoner svenskar framför teve-apparaterna för att se Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Den engelska originaltiteln är From all of us to all of you och det programmet sändes första gången i USA 19 december 1958. Premiären i Sverige var julafton 1960.

DSC_0031-1

Sedan det första programmet 1960 har fler ändringar gjorts – det är bara tre inslag som funnits med under alla de dryga femtio år som programmet sänts I jultomtens verkstad (dock i svartvitt fram till 1978), Lady och Lufsen samt Snövit.

Det första av originalinslagen som rök var Kalle Anka och nötkriget (eller Toy Tinkers som den heter i original). Det togs bort redan 1966 eftersom scenen ansågs som alltför våldsam. Samma år togs även Bambi på isen och Pinocchio bort.

Genom åren har inte mindre än nitton olika inslag figurerat (bl.a. Jan Långben gymnastiserar 1971-1975 och Piff och Puff på hönsgården 1971-1981). Av de nuvarande inslagen är Plutos julgran  yngst då det kom med i programmet först 1983 (sändes också 1967 och 1968).

Från mitten av 1980-talet har inslagen varit i princip desamma (Robin Hood saknades 1998 och Aristocats visades några år)

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-20)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Profilbild för Okänd

Vilket år visades ”Kalle Anka och hans vänner önskar God jul” första gången?

av

Kort svar: Premiären för ”Kalle Anka och hans vänner önskar God jul” på julafton i svenskt teve var 1960.

En av de märkligaste av de svenska jultraditionerna är att drygt tre miljoner svenskar varje julafton kl. 15.00 bänkar sig framför teve-apparaterna för att se korta tecknade Disney-filmer –  Kalle Anka och hans vänner önskar God jul.

DSC_0031-1
I jultomtens verkstad (Santa’s Workshop)

Programmet sändes i USA första gången den 19 december 1958 och hette då From All of Us to All of You. I den amerikanska originalversionen presenteras programmet av Walt Disney som trollas fram av Tingeling. Disney sitter vid den öppna spisen och berättar vad som komma skall och lämnar sedan över till Benjamin Syrsa som blir programmets egentliga värd.

De kortfilmer som fanns med i den första sändningen 1958 var Santa’s Workshop (Jultomtens verkstad) och Toy Tinkers. Dessutom visades klipp från långfilmerna Lady och Lufsen, Peter Pan, Askungen, Bambi, Pinocchio och Snövit. Programmet slutade med att Cliff Edwards sjunger When you wish upon a star som Benjamin Syrsa.

fullskarmsinfangning-2016-11-08-225733
Klipp från Svenska Dagbladet 1960-12-24 (första gången som programmet sändes i svensk teve)

Till svensk teve (som bara var en kanal då) kom From All of Us to All of You två år senare – 1960. Första gången som programmet sändes fick det heta God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl. Som svensk berättarröst (och även sångare på Ser du stjärnan i det blå) valdes Bengt Feldreich. Och varje år sedan dess, fram till sin död, läste han in nya speakertexter.

fullskarmsinfangning-2016-11-08-225745
Klipp från Svenska Dagbladet 1960-12-24 (första gången som programmet sändes i svensk teve)

Det förekommer ibland på nätet uppgifter om att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul sändes första gången 1959. Dock stämmer det inte med de uppgifter som finns i boken Från oss alla till er alla…, inte heller finns det några noteringar i Svenska Dagbladets tevetablå för året 1959 att något sådant program skulle ha sänts. Dock sändes det tecknade filmer på julafton åren före Kalle Anka och hans vänner hade premiär 1960.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-19, uppdaterad 2020-12-10)

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

”Ingen funderade på om det skulle bli en succé” Aftonbladet 2013-12-24