Det var först 1982 som det i en förordning bestämdes vilka dagar som skulle vara officiella flaggdagar, innan dess hade det förvisso flaggats men det hade inte funnits några centralt bestämda flaggdagar. Sedan 1939 hade den av Kungliga Vetenskapsakademin utgivna almanackan innehållit flaggdagar på initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag.
Sveriges flagga
Inför beslutet om allmänna flaggdagar 1982 så genomfördes en SOU (1966:62) som gick igenom argument för och emot olika flaggdagar. Om flaggning på de kristna högtidsdagarna skrev utredningsmannen:
Vad de kyrkliga högtidsdagarna beträffar föreligger ingen anledning att ändra nyårsdagens, påskdagens, pingstdagens och juldagens karaktär av allmän flaggdag.
Notera att midsommardagen inte är med i ovanstående uppräkning, men när beslutet skulle fattas så hade regeringen lagt till midsommardagen. Men orsaken till att påskdagen blev och fortfarande är en flaggdag i Sverige är för att det är en kyrklig högtidsdag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-10
Kort svar: Första året som veterandagen 29 maj var allmän flaggdag i Sverige var 2018.
Den svenska regeringen utfärdade 1982 en förordning där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar i Sverige. Tidigare hade det funnits inofficiella flaggdagar men sedan 1982 reglerad det alltså i en förordning.
Att veterandagen uppmärksammas just 29 maj beror på att FN sedan 2002 valt att högtidlighålla ”International Day of United Nations Peacekeepers” på samma datum som United Nations Truce Supervision Organisation (UNTSO) skapades 1948 för att övervaka vapenvilan efter det arabisk-israeliska kriget 1948. Detta var det FN:s första fredsbevarande uppdrag någonsin.
Sedan 2008 uppmärksammas den 29 maj som veterandag inom Försvarsmakten i Sverige bl.a. genom kransnedläggning vid monument och sedan 2018 är det också en flaggdag.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-05-29)
Kort svar: FN-dagen firas 24 oktober eftersom det var detta datum som organisationen grundades i och med att FN-stadgan godkänts av tillräckligt många medlemmar.
I en svensk almanacka finns numera flertalet temadagar som inte är historiskt kopplade till vare sig helgon, apostlar eller Jesus. En del av dem är tämligen okända medan andra röner större uppmärksamhet när de infaller. En temadag som tillhör den senare kategorin är FN-dagen 24 oktober. Den uppmärksammas inte sällan i skolor och är dessutom sedan 1982 flaggdag i Sverige.
FN-flaggan
Att 24 oktober är FN-dag beror på att det var på detta datum 1945 som FN-stadgan trädde i kraft. Då hade säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar och en majoritet av övriga medlemsstater ratificerat FN-stadgan. Så här skriver SvD 25 oktober 1945:
Det amerikanska utrikesdepartementet har idag mottagit Sovjetunionens, Ukrainas och Vitryssland ratificering av Förenta nationernas stadga. Polens ratificering har ingått till Washington tidigare på dagen. I och med mottagandet av dessa ratificeringar har Förenta nationerna blivit verklighet.
Att datumet 24 oktober skulle firas som ”FN-dagen” var ett beslut som generalförsamlingen tog redan i slutet av oktober 1947. När dagen skulle firas första gången året därefter så skriver SvD bl.a.:
I vårt land har ärkebiskopen uppmanat prästerskapet att i sina förkunnelser uppmärksamma dagens betydelse. I en del skolor har man gjort hela veckan före till en debattvecka. /../ I Folkets hus och på offentliga platser kommer man färggranna FN-affischer att påminna den enskilde om hans världsmedborgarskap.
År 1971 kom ytterligare en resolution där generalförsamlingen skrev att 24 oktober:
shall be an international holiday and recommends that it should be observed as a public holiday by all States Members of the United Nations.
Förutom dessa, i förordningen reglerade flaggdagar, kan regeringen föreslå tillfälliga flaggdagar. Ett sådant exempel var 17 december 2018 då man införde en tillfällig flaggdag för att uppmärksamma hundraårsminnet av det första riksdagsbeslutet om kvinnlig rösträtt.
Svensk flagga
Sommaren 2023 beslutade riksdagen efter förslag från regeringen om att 15 september 2023 också skulle vara en tillfällig flaggdag eftersom det
Den 15 september [2023] har Konung Carl XVI Gustaf varit Sveriges statschef i 50 år. Han är därmed Sveriges genom tiderna längst regerande monark. Det är en händelse med koppling till landets konstitutionella historia som är betydelsefull för Sverige som nation.
Efter riksdagens beslut ändrade regeringen i förordningen 1982:270 så att ”den 15 september: minnesdag för Kung Carl XVI Gustafs trontillträde” blev flaggdag. Men bara 2023.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-09-12
Kort svar: 30 april blev officiell flaggdag 1982, men hade varit inofficiell flaggdag sedan 1951.
Fram till 1982 fanns det inga officiellt beslutade lagar eller förordningar om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Dock hade det sedan 1800-talet förekommit flaggning på flera olika dagar, t.ex. kungens och kronprinsens namnsdag respektive födelsedag. Först 1939 kom det dock på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar.
När det 1982 beslutades om vilka dagar som skulle räknas som ”allmänna flaggdagar” ingick bl.a. kungens och kronprinsessans födelsedagar (30 april respektive 14 juli). Men 30 april hade varit inofficiell flaggdag ända sedan Carl Gustaf blev kronprins.
Carl Gustaf föddes den 30 april 1946 och blev då direkt tronarvingen (kronprins blev han först 1950 då hans farfars far Gustav V dog) trots att han hade fyra äldre syskon. Anledningen är att Sverige först 1980 införde full kognatisk tronföljd (alltså att både manlig och kvinnlig avkomma kunde ärva tronen).
När Carl Gustaf föddes var han alltså inte kronprins, det blev han först 29 oktober 1950 då hans farfars far Gustav V dog. Första gången som 30 april räknades som flaggdag var alltså 1951.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-21
Kort svar: 4 november förekom som flaggdag fram till 1905 (även om det inte fanns några officiella flaggdagar förrän 1982) eftersom 4 november var unionsdagen.
Under slutet av 1800-talet började man flagga mer frekvent i Sverige men det var först nästan hundra år senare som Sverige fick officiella flaggdagar. Vilka dagar det flaggades på kunde variera från plats till plats men vanligt var att det flaggades på de kyrkliga helgdagarna samt kungens, drottningens och kronprinsens namns- och födelsedagar.
Därtill flaggade man inte sällan på dödsdagarna för Gustav II Adolf och Karl XII och ibland även för Gustav Vasa och Engelbrekt. En dag som också ofta förekommer som flaggdag under 1800-talet och tidigt 1900-tal är 4 november.
Avesta Tidning 1901-11-08
Den 4 november var flaggdag eftersom ”den 4 november, unionsdagen, [1814] valdes slutligen Karl XIII (i Norge Karl II) till kung också i Norge.” Det var alltså på detta datum som unionen mellan Sverige och Norge, som varade fram till 1905, påbörjades.
Efter unionens upplösning 1905 var 4 november givetvis inte längre aktuell som flaggdag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07
Kort svar: Under 1800-talet fanns inga officiella flaggdagar, men under slutet av seklet var det fler och fler som flaggade på olika helg- och kungadagar.
Sedan val till Europaparlamentet blev flaggdag 2023 har Sverige 19 flaggdagar (valdagen och Europaparlamentsvalet infaller dock bara var fjärde respektive femte år). Flaggning med svenska flaggan har förekommit i organiserad form sedan 1800-talets andra hälft, men det var först år 1982 som officiella flaggdagar bestämdes i en förordning.
Enstaka flaggstänger är kända sedan mitten av 1700-talet, men det är först drygt hundra år senare som bruket blir allmänt. Så här skriver Arne Björnstad i Fataburen 1967
Seden att hissa svenska flaggan på stång kan, bortsett från vissa enstaka tidigare exempel, sägas ha införts under 1800-talets senare del, varvid speciellt personer i högre samhällsställning samt skolorna varit verksamma som introduktörer.
Om man tittar närmare på vilka dagar som det flaggades på under slutet av 1800-talet så varierar det från ort till ort. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:
konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.
Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl XII) samt andra betydelsefulla personer ur den svenska historien (Engelbrekt och Sturarna). Intressant att notera ut Svensk Läraretidning är också att 6 juni inte räknas som nationalfestdagen. Det är istället 24 juni (alltså midsommardagen).
Samma år (1894) skriver Helsingborgs Dagblad att förutom de kyrkliga högtider påsk, pingst, jul , första maj och midsommardagen ska det också flaggas på födelse- och namnsdagar för kungen, drottningen och kronprinsen,
dagen för regentens tillträde till regeringen, 6 juni (grundlagsdagen), unionsdagem Gustaf den andre Adolfs och Carl den tolftes dödsdagar.
Andra exempel på flaggdagar är från 1897 då man i Skärkind i Östergötland föreslår att bl.a. 8 mars (John Ericsons dag), 18 juni (folkskolans dag), 4 november och 6 november ska vara ”gemensamma flaggdagar för kretsens skolor”.
Slutsatsen är att det under 1800-talet inte fanns några bestämda flaggdagar där alla flaggade, men att det flaggades frekvent på de stora kyrkliga helgdagarna samt på vissa kungadagar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07
Källor: ”Svenska flaggans bruk” av Arne Björnstad i Fataburen 1967
Hur och när man får och inte får flagga är inte reglerat i någon lag eller förordning. Däremot förväntas man flagg på allmänna flaggdagar och kan flagga även på andra dagar. I många kommuner finns det, förutom de 17 allmänna flaggdagarna, en rad andra dagar som kommunen flaggar på.
En dag som många kommuner valt att flagga på är Europadagen (9 maj). Då flaggar man, förutom med den blågula svenska flaggan, även med EU-flaggan med mörkblå bakgrund och en cirkel av tolv gula stjärnor.
Enligt Riksarkivet ska man vid flaggning med andra flaggor än den svenska ändå ha den svenska på ”hederplats”:
Om t.ex. en länsstyrelse vill flagga med svenska flaggan och EU-flaggan, hissas svenska flaggan på flaggstång nr 1, EU-flaggan på nr 2 och länsstyrelsens flagga på nr 3.
På Europadagen den 9 maj flaggas med svensk flagga på den heraldiskt högra av de två mittre stängerna, EU-flaggan på den heraldiskt vänstra och svenska flaggor i övrigt
Huruvida man flaggar på Europadagen är alltså upp till varje myndighet, kommun eller motsvarande att själv att avgöra. Men dagen är inte en allmän flaggdag.
Kungen som var regent före vår nuvarande (Carl XVI Gustaf) hette Gustav VI Adolf och innan honom var det Gustav V, vilket gör att från 1907 till och med 1973 var kungens namnsdag samma som Sveriges nationaldag/svenska flaggans dag 6 juni.
År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.
Carl XVI Gustaf blev kung 15 september 1973 så den 28 januari 1974 var första gången som hans namnsdag också var kungens namnsdag. Eftersom han var kronprins sedan hösten 1950 var 28 januari dock flaggdag från 1951.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15
Kort svar: Att 17 december 2018 var en flaggdag i Sverige beror på att det var 100 år sedan riksdagen fattade det första beslutet om kvinnlig rösträtt. Det var regeringen som beslutade om att 17 december 2018 (men inte kommande år) skulle vara flaggdag.
Vilka dagar som är flaggdagar i Sverige bestäms genom en förordning som bestäms av regeringen. Den förordning som reglerar flaggdagar är Förordning 1982:270 och sedan 1982 har vi vanligtvis sjutton flaggdagar (arton de år som det är riksdagsval).
Svenska flaggan
Den 17 december 2018 var det på dagen hundra år sedan riksdagen fattade det historiska första beslutet som ledde fram till allmän och lika rösträtt. Därför bestämde regeringen i oktober att 17 december 2018 ska vara allmän flaggdag, men bara detta år:
Den allmänna flaggdagen den 17 december möjliggörs genom en tillfällig ändring i förordningen om allmänna flaggdagar och det är första gången som en flaggdag bara förekommer vid ett tillfälle.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-16)
Högtider och traditioner 
.jpg){kind=link}