Kort svar: Första söndagen i advent infaller 2013 söndagen den 1 december.
Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infalla på olika datum.
Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen (som i år – 2013) är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.
Kort svar: Första söndagen i advent 2011 är 27 november.
Advent är en period omfattande cirka fyra veckor som påbörjas söndagen fyra veckor före juldagen. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infall på olika datum.
Om juldagen (som i år – 2011) är på en söndag så kommer första söndagen i advent vara fyra söndagar innan, alltså 27 november. Om juldagen däremot är på en måndag (och julafton på en söndag) är första advent istället 3 december.
Eftersom fjärde söndagen i advent kan vara på julafton, men inte på juldagen – eftersom advent tar slut i och med julaftonskvällen – kan första söndagen i advent infalla mellan 27 november och 3 december.
Årets (2010) första advent är således söndagen 28 november.
De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 28 luckor (27 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december.
Även om advent ju är ett kyrkligt begrepp blev dessa TV-kalendern med tiden allt mer profana, och ibland väckte deras religiöst sett kontroversiella innehåll våldsamma publikprotester. Som ett led i en avdramatisering av kalendrarnas förhållande till det kyrkliga bytte TV 1972 ut programtiteln [Swahn har dock fel år, 1971 bytte man namn, min anm,]
Kort svar: En adventsljusstake kan dels vara en ljusstake med fyra ljus där man tänder ett nytt ljus varje adventssöndag, dels kan det vara en elektrisk ljusstake med (oftast) sju ljus som man sätter upp första advent.
Att vi tänder adventsljusstakar under adventstiden är en tradition som är drygt hundra år gammal. En gran på Ersta diakonianstalt någon gång på 1870-talet är det första belägget för en adventsljusstake i Sverige. I granen tändes varje söndag i advent sju ljus – ett ljus för varje dag i veckan. Idén kom från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Düsseldorf i Tyskland.
Första gången som en adventsljusstaken med fyra ljus omnämns är 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var de fyra ljusen placerade i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken. Först i mitten av 1900-talet slog adventsljusstaken med fyra ljus i rad igenom i Sverige.
Så långt adventsljusstaken med fyra ljus. Numera finns ytterligare en typ av adventsljusstake, den elektriska med sju ljus. Första gången som en sådan byggdes var 1934 och det var göteborgaren Oskar Andersson – anställd på Philips – som låg bakom den.
Historien bakom adventsljusstaken börjar med kasserade julgransbelysningar som returnerades till Philips fabriker. De julgransbelysningar som Philips lanserade hade nio lampsocklar försedda med 14-voltslampor och var således avsedda för 120 volt, vilket passade i städerna men inte på landsbygden där spänningen var 220 volt.
De kasserade julgransbelysningarna togs om hand av Oskar Andersson som tog de hela lamporna och experimenterade fram den första elektriska adventsljusstaken 1934. Oskar Andersson köpte en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Eftersom sju stycken lampor á 14 volt ger 98 volt kunde den inte direkt anslutas till de 120 volt som fanns i Andersson lägenhet. Därför placerade han en 75 watts lampa vid stickkontakten.
Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning och så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:
Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl. Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp. Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka
Till en början kallades de elektriska adventsljusstakarna istället julljusstakar eller julottestakar för att inte förväxla dem med adventsljusstakarna med fyra ljus. Och de elektriska stakarna plockades inte fram förrän vid lucia.
Numer är min erfarenhet att ordet ”adventsljusstake” används för båda typerna av ljusstake. Någrabildsökningarpåordet ”adventsljusstake” ger också den bilden.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)
Eftersom fjärde söndagen i advent kan vara på julafton, men inte på juldagen – eftersom advent tar slut i och med julaftonskvällen – kan första söndagen i advent infalla mellan 27 november och 3 december.
Årets (2009) första advent är således söndagen 29 november.
Kort svar: Nej, fjärde advent kan inte infalla på juldagen. Adventstiden tar slut i och med julaftonskvällen. När juldagen börjar är alltså advent slut.
En rolig sak med att ha bloggstatistik är att jag kan se vilka sökord folk hitta hit med. Just idag var det så klart många som sökte på ”Varför firar vi advent?”, men också förvånansvärt många som hittade hit via ”Kan fjärde advent infalla på juldagen?”. Jag har inte svarat specifikt på den frågan tidigare, men här kommer det.
Kort svar: Advent är den tid som löper från söndagen fyra veckor före jul till och med julaftons kväll. Från början var advent en fasteperiod före jul, numer är det en förberedelseperiod inför julfirandet då många svenskar plockar fram adventsljusstakar och adventsstjärnor.
Exakt när, var eller hur advent började uppmärksammas är inte klarlagt. Under något av de tidiga århundradena började man fasta inför julen och det är utifrån den här fastan som olika adventstraditioner utvecklats. Fastan var olika lång och på vissa platser fastade man från Mårtensdagen.
Advent i Sverige
Advent har aldrig varit någon viktig tradition i Sverige. Egentligen är det först på 1900-talet som intresset för adventsfirandet tagit fart och första advent blivit årets största kyrkogångsdag.
På många sätt markerar första advent också i vårt samhälle inledningen på en fas när vi förbereder oss inför julen. Nu inleds en period där vi äter julbord tillsammans med arbetskamrater, påbörjar julbak och gärna återkommer till den stämning som många upplever inför julen. Hos en del förknippas advent med släktträffar, glögg och pepparkakor.
Skrivet av Mattias Axelsson (2008-11-22, uppdaterad 2022-11-23)
Källa:Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker
Eftersom julafton alltid är den 24 december varje år innebär det att den kan infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid på en söndag (fjärde söndagen innan juldagen) och kan alltså infalla mellan 27 november och 3 december.
De år (t.ex. 2006) då julafton och fjärde advent sammanfaller brukar det uppstå viss förvirring eftersom en del verkar tro att advent tar slut dagen före julafton, när det är så att advent tar slut på julaftonskvällen.
I år (2008) är första advent (eller egentligen första söndagen i advent) den 30 november. Och då börjar advent.
Kort svar: Den första adventsljusstaken i Sverige kom 1870. Adventsljusstaken med fyra ljus kom runt 1920-talet. Den elektriska ljusstaken kom i slutet av 1930-talet. År 1939 lanserade Philips dem i sin katalog.
En gran på Ersta diakonianstalt någon gång på 1870-talet ska enligt samstämmiga uppgifter vara det första belägget för en typ av adventsljusstake i Sverige. I granen tändes varje adventssöndag sju ljus – ett ljus för varje dag i veckan. Idéen ska ha kommit från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Düsseldorf i Tyskland.
Andra advent
Adventsljusstaken med fyra ljus är först nämnd år 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var det i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken.
sedan länge brukas i min familj att på en ‘helgad plats’ i matsalen ha fyra ljus vid adventstiden. Första adventssöndagen middag är ett ljus tänt, den andra två, den tredje tre och den fjärde brinner alla fyra ljus.
Skribenten undrar om bruket att tända ett ljus varje söndag är spritt i Sverige eller inte. Och det faktum att hen inte vet huruvida det är spritt borde tyda att spridningen inte är omfattande.
I slutet av 1930-talet börjar det komma fler och fler annonser för adventsljusstakar, t.ex. från NK.
Annons i SvD 1939
Elektrisk adventsljusstake
År 1934 producerade den första elektriska adventsljusstaken (som till en början kallades julljusstake för att inte blanda samman de båda) av Oskar Andersson, anställd på Philips i Göteborg. Fem år senare (1939) lanserade Philips den elektriska ljusstaken i sin katalog med argumentet att den ”till skillnad från stakar med levande ljus, var riskfri och inte innebar eldfara.”
Så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:
Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl. Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp. Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-10-02 (uppdaterad 2020-11-29)
Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker