Kategoriarkiv: jul

Profilbild för Okänd

Föddes Jesus i Betlehem?

av

Kort svar: Enligt Bibelns berättelser (bl.a. julevangeliet) föddes Jesus i Betlehem. Bibelkritiska forskare menar snarare att Jesus föddes i Nazaret.

En av flera anledningar till att vi firar jul är det kristna högtidlighållandet av Jesus födelse. Berättelsen om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet.

Huruvida Jesus har funnits (som historisk person) eller inte lär vi aldrig få något otvetydigt svar på och de källor som finns kring födelsen bör man ur ett historiekritiskt perspektiv ta med en stor nypa salt – eftersom de inte är skrivna som historiska redogörelser utan som religiös propaganda. Men om vi för sakens skull utgår från att Jesus har funnits så kan vi fråga oss i vilken stad han föddes.

100_0519

I Lukas står det följande:

Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, /../ Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son,

Och i Matteus står det:

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem /../ [Herodes] frågade dem var Messias skulle födas. De svarade: ”I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten”

Det som åsyftas i Matteus är en judisk idé om att en kommande Messias med nödvändighet måste födas i Betlehem eftersom det var den stad som förknippades med kung David.

somliga forskare [har] tänkt sig att vi här har att göra med ett så kallat theologoumenon, det vill säga en teologiskt motiverad historieskrivning. Man har hävdat att samtida föreställningar om den kommande Messias närmast krävde att Jesus, om han skulle identifieras med Messias, skulle kopplas till kung David. (Zetterholm, 2006)

Vad som gör Betlehem tveksam som födelsestad är andra benämningar i Nya Testamentet. Förutom i födelseberättelserna så hänvisas det aldrig till att Jesus skulle vara född i Betlehem. Snarare talar mycket för att han föddes i Nazareth eftersom han kallas ”Jesus från Nazareth” eller ”nasaré” genomgående i övriga texter.

Vad gäller den skattskrivning som omnämns i Lukas (och som är skälet till att Josef drar med en havande Maria på en lång färd på åsna) är det också tveksamt huruvida romarna administrerade en skattskrivning enligt principen ”Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.”

Det normala var att romarna registrerade befolkningen där den bodde och där följaktligen den egendom fanns som skulle beskattas. (Zetterholm, 2006)

Att Josef och Maria inte hittar någonstans att bo när de kommer fram tyder också på att Josef (trots att Betlehem skulle vara hans stad) inte hade några vänner eller släktingar där.

Det är möjligt att en ursprunglig tradition förlade Jesus födelse just till Nasaret men att senare förväntningar på att Messias, Davids son, skulle födas i Davids stad Betlehem, gav upphov till föreställningen om Betlehem som den plats där Jesus föddes. (Zetterholm, 2006)

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-23)

Källor:

Wibeck, Sören ”Sanningen om Jesus” i Allt om Historia 12/2007,

Wibeck, Sören (2007) Jesus : jude, rebell, gud Historiska Media

Zetterholm, Magnus ”Ett barn är fött – men var och när?” svd.se 2006-12-24

Profilbild för Okänd

Varför äter vi clementiner vid jul?

av

Kort svar: Att vi äter clementiner vid jul beror på att de tidigare bara importerades under vintermånaderna då de var i säsong i Sydeuropa.

En genomsnittsnorsk äter under december månad tre kilo clementiner och även i Sverige är den lilla orange citrusfrukten en favorit kring julkring jul. En annan citrusfrukt som är populär är apelsin som används t.ex. i ris à la Malta.

Den första clementinen såg dagens ljus i slutet av 1800-talet i Algeriet då den franske prästen Clément Rodier korsade medelhavsmandarin och apelsin. Han gav den 1902 namnet clementin.

800px-Clementines_whole,_peeled,_half_and_sectioned

Clementinerna som vi äter i Sverige odlas i första hand i Marocko och i Spanien och är i säsong ifrån november till mars. Således är det ganska naturligt att frukten har kommit att förknippas med december månad:

Anledningen till att vi förknippar clementiner med jul är en kvarleva från när uteslutande importerade clementiner under vintern när det var säsong i Sydeuropa. I dag importerar vi från hela världen.

Källor: ”Skillnaden mellan clementin, mandarin och satsumas – en gång för alla” metro.se 2014-12-10

Nationalencyklopedin, ”clementin” (hämtad 2015-12-13)

Profilbild för Okänd

Hur många renar drar jultomtens släde?

av

Kort svar: I den dikt som först presenterade jultomtens renar så var de åtta stycken. Därefter har Rudolf med röda mulen tillkommit – så idag är det ofta nio stycken.

Att jultomten är en storvuxen, bullrig, rödklädd man som kommer med julklappar på julaftonsnatten o em släde dragen av ett gäng renar är något som först berättades om i dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är Clement Clarke Moore:

I dikten från 1823 skriver Moore:

Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and Vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixem;

Därefter har namnen på de två sista renarna ändrats till Donner och Blitzen. Som ett exempel kan nämnas kortfilmen I jultomtens verkstad från 1932 (som ingår i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul). Där heter de två sista renarna just Donner och Blitzen.

Bild från Jultomtens verkstad.

Några år efter I jultomtens verkstad (1939) fick en copywriter på företaget Montgomery Ward vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder. I boken lanserade Ward en nionde ren – Rudolf med röda mulen.

Historien om Rudolf med röda mulen hämtade May dels från H.C. Andersens Den fula ankungen och från sitt eget liv (May var mobbad som barn). Sången om Rudolph the red-nosed reindeer skrevs av Mays svåger Johnny Marks och sjöngs in av Gene Autrey 1949. Autreys version är en av de mest sålda och mest spelade julsångerna någonsin  – dock inte den mest sålda, det är fortfarande White Christmas med Bing Crosby.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-02)

Källa: Summary of Night Before Christmas authorship

”Rudolph the Red-Nosed Reindeer” snopes.com

Profilbild för Okänd

Vem bestämmer vad som blir ”årets julklapp”?

av

Kort svar: Det är Handelns Utredningsinstitut som varje år (sedan 1988) lanserar ”årets julklapp”.

Traditionen att ge varandra julklappar kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Numera köps julklappar som delas ut på julaftonens kväll för miljarder varje år.

IMG_20141220_153855

Sedan 1988 (då valet föll på bakmaskinen) har ”årets julklapp” presenterats varje år. Det handlar dock inte om den julklapp som folk handlar och ger bort mest, utan det är branschorganisationen Handelns Utredningsinstitut som i november varje år presenterar detta.

Enligt HUI själva handlar det om att bidra ”till att öka julstämningen i en annars ganska grå och tråkig novembermånad”. Förmodligen handlar det också om att öka försäljningen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-11-22, uppdaterad 2020-12-23)

Källa: ”Årets julklapp” hui.se (läst 2015-11-22)

Profilbild för Okänd

Vilka personer har varit julvärd i SVT på julafton?

av

Kort svar: Under 1960- och 1970-talet var det olika julvärdar från år till år. När Arne Weise 1980 tog över var han julvärd fram till 2002 (med undantag för ett par år). Sedan 2003 har det varit en ny julvärd varje år.

Television infördes i Sverige efter ett riksdagsbeslut 1956 och året därefter kom sändningar igång på allvar. Sändningarna från VM i fotboll 1958 sägs ha varit det som gav teven det stora genombrottet i Sverige.

Redan tidigt blev teve-sändningarna på julafton viktiga. Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul började sändas 1960 med Bengt Feldreich som ciceron och sångare på Ser du stjärnan i det blå?. Enligt vissa källor ska Bengt Feldreich ha varit julvärd under det sena 1950- och det tidiga 1960-talet. Men det saknas samtida källor för det påståendet.

Fullskärmsinfångning 2015-11-22 122622

Bild: Skärmdump från oppetakriv.se

Under 1960-talet och 1970-talet varierade det från år till år vem som var julvärd – t.ex. Beppe Wolgers 1968 och Jeanette von Heidenstam 1978, 1979 och 1980 (sista året ihop med Weise). Men sedan 1980 till och med 2002 var det Weise som agerade värd på julafton. Under tre år (1988, 1989 och 1990) var det dock inte Weise utan Björne som skötte uppgiften, vilket bl.a. innebär att tända ljuset före Kalle Anka.

När Arne Weise bestämde sig för att sluta instiftades en ny tradition som innebar att det varje år kom en ny julvärd.

Sedan 2003 har följande personer agerat värd på julafton: 

  • 2003 – Lotta Bromé 
  • 2004 – Ernst Kirchsteiger
  • 2005 – Blossom Tainton Lindquist
  • 2006 – Ingvar Oldsberg
  • 2007 – Anne Lundberg
  • 2008 – Lasse Kronér
  • 2009 – Lisbeth Åkerman
  • 2010 – André Pops
  • 2011 – Kalle Moraeus
  • 2012 – Sarah Dawn Finer
  • 2013 – Petra Mede
  • 2014 – Henrik Dorsin
  • 2015 – Gina Dirawi
  • 2016 – Sanna Nielsen
  • 2017 – Erik Haag/Lotta Lundgren
  • 2018 – Kattis Ahlström
  • 2019 – Marianne Mörck
  • 2020 – Lars Lerin
  • 2021 – Tareq Taylor
  • 2022 – Babben Larsson
  • 2023 – David Batra
  • 2024 – Mark Levengood
  • 2025 – Siw Malmkvist (TBA)

Skrivet av: Mattias Axelsson (2015-11-22, uppdaterad 2020-11-21)

Källor: länkarna finns i Vilka år var Arne Weise julvärd i teve?

 

Profilbild för Okänd

När slutade fjärdedag jul att vara helgdag?

av

Kort svar: Fjärdedag jul (28 december) slutade vara helgdag i och med helgdagsreduktionen 1772.

Jul är en högtid som firats på något i Sverige sedan tusentals år tillbaka i tiden – långt före kristendomen. Men med kristendomens intåg i Sverige runt 1100-talet formaliserades firandet och vissa dagar i kalendern blev dagar vikta för kyrkobesök.

Kring de tre stora högtiderna – påsk, pingst och jul – fanns det extra många dagar att vara i kyrkan. Vid jul var, förutom själva juldagen (25 december), också annandagen (26 december), tredjedagen (27 december) och fjärdedagen (28 december) helgdagar. Sammanlagt var närmare en tredjedel av årets dagar kyrkogångsdagar.

Olika försök gjordes under främst 1700-talet att minska antalet helgdagar eftersom överheten ansåg att det var dåligt för svensk ekonomi att bönderna var lediga så många dagar. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.

Fullskärmsinfångning 2014-12-26 181530

Utdrag ur Sverige kyrkolag 1686

Det var först under Gustav III regenttid som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning. Från den 4 november 1772 finns en förordning där mer än 20 helgdagar plockas bort ifrån kalender. Bl.a skrivs det:

Men tredje och fjerde dagarne i de 3 större högtiderna /../ varda till firande såsom Helg- och Predikodagar indragna.

Från 1772 är alltså vare sig tredjedag eller fjärdedag jul längre några helgdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-26)

Källa: Sveriges kyrkolag af år 1686: jemte ännu gällande stadganden, genom hvilka den blifvit ändrad eller tillökt

Profilbild för Okänd

Är annandag jul (26 december) röd dag?

av

Kort svar: Ja, annandag jul är röd dag.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Fullskärmsinfångning 2015-12-25 115512

Julafton (24 december) är faktiskt inte helgdag, men likställs i semesterlagen med röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar. På annandagen firas helgonet Stefanos (i Sverige mer känd i balladerna om Staffan Stalledräng).

Fram till 1772 var även tredje– och fjärdedag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-25)

Källa: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar

Profilbild för Okänd

Varför har vi julgran inomhus i Sverige?

av

Kort svar: Att klä hemmet med grönt för att skydda går långt tillbaka i tiden. Att klä en gran vid jul är en tradition som kommer från Tyskland och som blev populärt i Sverige i och med industrialiseringen och urbaniseringen vid sekelskiftet 1900.

Att klä hemmet med gröna kvistar (eller att ”maja”) är en tradition som går långt tillbaka i tiden i Sverige. Vid påsk smyckade man med påskris, vid midsommar klädde man en majstång och kring jul hade man granar av olika slag utomhus.

Barrträd ansågs förr hålla övernaturliga varelser borta och då julnatten var en natt då många sådana var i rörelse fanns det goda skäl att ha olika former av barrträd på sin gård. Seden finns belagd sedan medeltiden på svenska bondgårdar. Dock har den inget (eller åtminstone mycket lite) med vår moderna julgran att göra. Så här beskrivs julstängerna eller julruskorna från 1600-talet:

Julstängerna sattes upp utanför huset, parvis vid gårdsporten eller vid husets dörr, en enstaka eller flera stycken lutade mot varandra i konisk form. /../ Julstången skulle sättas upp på julafton senast klockan tolv och på en del håll tävlade gårdarna om vems julstång som var längst.

Den moderna julgranen har sitt ursprung i Sydtyskland och Schweiz där den finns belagd sedan sent 1400-tal. En viktig skillnad mellan protestanter och katoliker är synen på helgon. Så när katolikerna gav varandra presenter på Sankt Nikolas dag den 6 december gav protestanter julklappar på juldagen (och det  var Kinken-Jes som delade ut klapparna). Klapparna placerades då ofta under julgranen,

Till Sverige kom seden med julgran inomhus på 1700-talet.Första gången som en julgran av mer modernt snitt omnämns i Sverige är 1741 då grevinnan Wrede-Sparre beskrev hur hennes familj firade jul med ett stort träd prytt med ljus, äpple och saffranskringlor i centrum.

Under 1800-talet var granen ett av många julträd som konkurrerade med varandra, men vid sekelskiftet 1900 var granen ensam kvar. Maria Flinck förklarar varför:

Alla de trätraditioner som hörde ihop med jordbruksåret och bondgården försvann. Bara de traditioner som kunde anpassas till det nya livet överlevde. De laddades med nya symbolvärden som passade stadsbornas familjeliv och hemkultur.

Att folk lämnade bondgårdarna och flyttade in till städerna gjorde att traditionerna var tvungna att anpassas till massproduktion och försäljning. Granar går att odla i Sverige under hela året (till skillnad från nästan alla träd) och passar därför utmärkt att sälja även under den kallaste och mörkaste vintermånaden.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-24)

Källa: 

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Profilbild för Okänd

Vilka djur fanns i stallet när Jesus föddes?

av

Kort svar: I julevangeliet står ingenting om vilka djur som ev skulle funnits när Jesus föddes. I traditionen brukar oxe och åsna ofta nämnas bland de djur som skulle funnits vid krubban.

Jesus födelse var för de första kristna en icke-händelse. Det ansågs snarast vara ett hedniskt bruk att fira födelsedagar och påsken var istället den stora och viktiga högtiden. Berättelserna om Jesus födelse är således fåordiga i jämförelse med berättelserna om hans sista dagar – det är två korta stycken ur dels Lukasevangeliet (det som kallas julevangeliet) och dels ur Matteusevangeliet.

Presepe_naples_rome2

Det enda som står skrivet i Bibeln om hur det såg ut på den plats Jesus föddes är två meningar från Lukas kapitel 2:

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

Det står alltså ingenting om att det skulle funnits några djur på platsen, inte ens att Jesus föddes i ett stall. Dock kom det tidigt i kristen tradition utvecklas flera delar i berättelsen som inte har stöd i texterna – en sådan sak var oxen och åsnan.

Dick Harrisson menar att orsakerna till att det blev en oxe och en åsna dels är att de var vanliga beteckningar på boskap i allmänhet och dels nämns oxen och åsnan av profeten Jesaja – ”Oxen känner sin husbonde och åsnan sin herres krubba, men Israel känner inte sin herre, mitt folk har inget förstånd”. Dessutom finns en tradition där oxen betecknar judarna och åsnan icke-judarna och Jesus födelse syftade till att båda grupperna skulle frälsas.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-23)

Källa: ”Oxen och åsnan i julkrubban” Dick Harrisson på svd.se 2012-12-26

Profilbild för Okänd

Vem har skrivit ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Tage Danielsson har skrivit ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. 

Karl-Bertil är 14 år och har fått feriejobb på postens fragila avdelning och i hemlighet sorterar han julpaketen med hjälp av taxeringskalendern. I enlighet med sin förebild Robin Hoods ädla motto att ”ta från de rika och ge till de fattiga” väljer Karl-Bertil ut paket som ska få sprida glädje i stadens fattiga kvarter.

Berättarrösten görs av författaren själv – Tage Danielsson, Karl-Bertils röst görs av Per Andrén och hans far – Tyko Jonsson – görs av Toivo Pawlo. Dessutom medverkar Åke Fridell som byrådirektör H.K. Bergdahl, Catrin Westerlund som fru Bergdahl och Marianne Stjernqvist som Karl-Bertils ömma moder.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

Till julen 1975 gjorde Tage Danielsson tillsammans med tecknaren Per Åhlin en kortfilm som sändes första gången i teve på julafton samma år. Musiken komponerades av Gunnar Svensson.

image

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-23)

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23