När infaller påsken 2026?

7 januari , 2026 av Mattias Axelsson

Kort svar: Påskafton 2026 infaller lördag 4 april och påskdagen 2026 infaller söndag 5 april.

Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna och firas till minne av Jesu död och uppståndelse. Till skillnaden från flera andra högtider så är påsken rörlig i förhållande till fullmånen och vårdagjämningen. Det är dock vare sig den astronomiska fullmånen eller den astronomiska vårdagjämningen som avses utan den ecklesiastiska fullmånen.

*Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.*

Den ecklesiastiska fullmånen beror på det som kallas Metons cykel. Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn). Det betyder att när en metonsk cykel på 19 år passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen. Påskfullmånen är den första månen som beräknas efter den 20 mars.

Utifrån Metons cykeln så blir alltså påskfullmånen 2026 samma som påskfullmånen 2007 – alltså 2 april. För 2026 är 2 april skärtorsdagen vilket betyder att den därpå följande söndagen är 5 april. Alltså infaller påskafton 2026 lördag 4 april och påskdagen 2026 infaller söndag 5 april.

Och påskens datum är även det som styr till exempel när fettisdagen och Kristi himmelsfärdsdagen infaller.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

När är fettisdagen 2026?

7 januari , 2026 av Mattias Axelsson

Kort svar: Fettisdagen (semmeldagen) infaller tisdag 17 februari 2026.

En av de mattraditioner som går längst tillbaka i den svenska historien är att äta fastlagsbullar under fastlagen. Det är en tradition som vi kan spår tillbaka till medeltiden, även om dagens fastlagsbullar (semlor) inte liknar de man åt för flera hundra år sedan.

Fastlagen, med fettisdagen som avslutning, är tre dagar precis innan den kristna påskfastan som inleds cirka sju veckor före påskhelgen som in sin tur styrs av fullmånen och vårdagjämningen. År 2026 är påskfullmånen 2 april och den nästföljande söndagen är således 5 april vilket gör att det blir påskens datum.

Fettisdagen i sin tur räknar vi cirka sju veckor tillbaka i almanackan och landar på 17 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Vem läste ”Ring, klocka, ring” från Skansen och i radio 1925?

29 december , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: På nyårsafton 1925 var det skådespelaren Uno Henning som läste Nyårsklockan (Ring, klocka, ring) från Skansen, men det var ingen radiosändning det året.

Skansen började med nyårsfirande redan 1893 och två år därefter lästes ”Nyårsklockan” första gången i samband med tolvslaget. Den person som läst dikten flest gånger är skådespelare Anders de Wahl (född 1869). Första gången som de Wahl läste dikten på nyårsafton var 1897 och därefter återkom han så gott som varje år fram till 1950-talet.

Ett tillfälle då Anders de Wahl saknades framför mikrofonen var på nyårsafton 1925 då han blivit sjuk. Istället kallade man de då trettioårige skådespelaren Uno Henning.

Så här skrev SvD dagen efter:

Den unge skådespelaren löste sin uppgift gott och läste schwungfullt Tennysons ”Nyårsklockan” och utbragte ett leve för det nya året från Renberget. På Högloft och Nyloft var det fullt till sista plats kvällen igenom

Dock sändes inte Hennings diktläsning i radio, istället kunde man lyssna på ”ett allvarligt farväl till det gamla året” kl 23.30 och klockringning vid tolvslaget. Efter Hennings inhopp återkom de Wahl för att läsa så gott som varje år fram till sin död.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-29

Källa

SvD 1926-01-02

Har Scooby-Doo sänts på julafton i svensk teve?

21 december , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: Scooby-Doo har teve-visats på julaftonsmorgon som del i andra program 1971, 1972, 1973, 1975, 1977 och 1978.

Pappan i familjen Svensson (spelad av Allan Svensson) beklagar sig i julavsnittet av Svensson, Svensson från 1994 att ”Scooby-Doo” inte sänds klockan nio på morgonen som han hoppats. Men har Scooby-Doo verkligen sänts på julafton i svensk teve?

Scooby-Doo skapades 1969 av av Joseph Barbera och William Hanna och teve-serien handlar om hunden Scooby-Doo och hans kompanjon Shaggy. Första gången som, vad jag har funnit, ett avsnitt av Scooby-Doo visats på svensk teve är i programmet ”Där är du – här är jag” som programleddes av Beppe Wolgers och som sändes just på julaftonsmorgon 1971 i TV1.

Programmet återkom sedan julafton 1972 och 1973, återigen med Beppe Wolgers som programledare. Och både åren fanns Scooby-Doo med i programmet. Till julen 1974 hade TV1 bytt ut Beppe Wolgers som programledare och istället fick Jan Bergqvist uppdraget, men utan Scooby-Doo. Dock var hunden tillbaka 1975. Så här skrev SvD då:

Scooby-Doo – den tecknade hunden som vi några jular sett i TV – kommer åter på julafton. Kl. 9 på julaftonsmorgon finns han i den julsäck av program som Eva Rydberg och Lasse Kühler packar upp.

Julen 1976 är Scooby-Doo åter bortplockat. Dagens Nyheter rapporterar:

Inte blir det någon Scooby-Doo heller. Programmakarna har tittat på en hel del men inte funnits något de velat ha.

Sedan återkommer Scooby-Doo igen 1977 när Ville, Valle och Viktor har ansvar för julaftonsmorgonens program. Året därefter var Scooby-Doo ett inslag i julstök med Bengt och Staffan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-21

Källor
SvD 1971-12-24
DN 1972-12-24
DN 1973-12-24
SvD 1974-12-13
SvD 1975-12-08
SvD 1977-12-24
DN 1976-12-22
SvD 1978-12-24

Vad var ”Oldsbergs julstuga”?

19 december , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: Oldsbergs julstuga var en programserie som gick i två säsonger 1992 och 1993 på SVT en handfull dagar kring julhelgen.

Ingen helg är så intimt förknippad med teve-tittande som julhelgen. Bland programmen som har flest tittare kan nämnas Kalle Anka och hans vänner önskar God jul, Kan du vissla Johanna och Tomten är far till alla barnen. Genom åren har vissa program sänts under något eller några år för att sedan plockas bort. Ett sådant program var Oldsbergs julstuga.

Ingvar Oldsberg jobbade på SVT under fler decennier med program som Oss skojare emellan (1982), Bell & Bom (1984), Avenyn upp och ner (1985) och Oldsberg – för närvarande (1989-1994). Julen 1992 valde SVT att ha Ingvar Oldsberg som programledare för en mindre serie av program:

TV 2 bygger hela julen kring en och samma tomte, Ingvar Oldsberg. Det börjar dan före dan med traditionell uppesittarkväll i ”Oldsbergs julstuga”. Oldsberg återkommer sedan varje kväll fram till och med den 27 december med lekar, tävlingar och julsång från artister som sjunger bättre än programledaren

Det började alltså med ”Uppesittarkväll” den 23 december 1992 och fortsatte sedan med ytterligare fyra avsnitt, bland annat på julafton. Programmen beskrevs som en succé med ”långt över sju miljoner tittare” och därför valde man att köra samma koncept även julen 1993.

TV2 satsar på ett säkert kort med mysfarbrorn Oldsberg i spetsen. Det blir glögg och det blir gosigt i Oldsbergs julstuga med ljusstöpning och barnkörer.

Julen 1993 sände man programmet dan före julafton, på själva julafton samt på juldagen och annandag jul – totalt fyra program. Året därefter (1994) så var Oldsberg tillbaka med ”Uppesittarkväll” men då bara som ett enstaka program.

Sammanlagt gjordes det alltså nio avsnitt av ”Oldsbergs julstuga” – 23-27 december 1992 och 23-26 december 1993.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-19

Källor
”De blir årets julvärdar i tv” Expressen 12 nov. 1992

”Tid för varandra efter jul i studion” Expressen 28 dec. 1992

Hur många gånger var Ingvar Oldsberg programledare för uppesittarkväll?

18 december , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ingvar Oldsberg var programledare för uppesittarkväll på SVT tre gånger (1992-1994) och på TV4 fyra gånger (2013-2016)

Uppesittarkvällar på TV förekom på 1990-talet i flera olika kanaler – SVT hade sin, TV4 startade Bingolottos uppesittarkväll och TV3 körde program med Robert Aschberg. Under tidigt 1990-tal hade Ingvar Oldsberg ansvaret som programledare för ”Oldsbergs julstuga” på TV2. Så här skrev Expressen inför 23 december 1992

Det börjar dan före dan med traditionell uppesittarkväll i ”Oldsbergs julstuga”. Oldsberg återkommer sedan varje kväll fram till och med den 27 december med lekar, tävlingar och julsång från artister som sjunger bättre än programledaren .

Därefter var Oldsberg programledare för Uppesittarkväll de två kommande åren (1993 och 1994) innan man valde att lägga ner julstugan.

Oldsberg skulle dock återkomma tjugo år senare på TV4 i deras Bingolotto. Till uppesittarkvällen 2013 kunde man läsa:

Nu går Ingvar Oldsberg i sin vän Leif Loket Olssons fotspår och leder Bingolottos uppesittarkvälll i TV4. Tillsammans med Marie Serneholt vill han skapa julstämning i stugorna da’n före doppareda’n.

Sedan återkom Oldsberg som programledare fram till att han fick sparken i december 2017.

Oldsberg lämnar TV4:s ”Bingolotto”, som han lett sedan 2014, med omedelbar verkan. Produktionsbolaget bakom programmet har genomfört en intern utredning där det kommit fram att det finns ”allvarliga arbetsmiljöproblem” inom produktionen.

Lotta Engberg fick tar över uppesittarkvällen 2017

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-18

Källor
”TV-tomtarnas kamp om alla uppesittare” Expressen 1993-12-22
”Oldsberg leder uppesittarkvällen i TV 4” GT 2012-11-06

Vilka personer har varit programledare för Bingolottos uppesittarkväll?

18 december , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: Lotta Engberg (11), Leif ”Loket” Olsson (5), Lasse Kronér (5), Rickard Olsson (5), Ingvar Oldsberg (4), Stefan Odelberg (3), Daniel Norberg (3), Jan Bylund (2), Gunde Svan (1)och Marie Serneholt (1) har varit programledare för Bingolottos uppesittarkväll.

En ”uppesittarkväll” på teve dan före dopparedan sändes första gången 1956 med med Henrik Dyfverman som programledare. Sedan dess har många olika programledare kommit och gått och det är inte ens alla år som SVT sänt någon uppesittarkväll.

När TV3 och TV4 lanserades var de snabba att börja sända uppesittarkvällar. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Leif ”Loket” Olsson ledde TV4:s första uppesittarkväll 1993 under rubriken ”Lokets uppesittarkväll”. Medverkade gjorde bl.a. Christer Sjögren, After Shave och Kikki Danielsson.

Följande personer har varit programledare för ”Bingolottos uppesittarkväll”.

År	Programledare
23 december 1993, kl. 21.00-23.15	Leif ”Loket” Olsson
23 december 1994	ingen uppesittarkväll
23 december 1995, kl. 18.30-23.00	Leif ”Loket” Olsson
23 december 1996, kl. 18.30-23.00	Leif ”Loket” Olsson
23 december 1997, kl. 19.30-23.00	Leif ”Loket” Olsson
23 december 1998, kl. 20.00-23.30	Leif ”Loket” Olsson
23 december 1999, kl. 20.00-23.30	Lasse Kronér
23 december 2000, kl. 19.30-23.45	Lasse Kronér
23 december 2001, kl. 19.30-23.10	Lasse Kronér
23 december 2002, kl. 19.00-23.10	Lasse Kronér
23 december 2003, kl. 19.00-23.15	Lasse Kronér
23 december 2004, kl. 19.30-00.00	Gunde Svan
23 december 2005, kl. 19.30-00.00	Rickard Olsson
23 december 2006, kl. 19.35-00.05	Rickard Olsson
23 december 2007, kl. 19.25-00.05	Rickard Olsson
23 december 2008, kl. 19.30-00.10	Lotta Engberg
23 december 2009, kl. 19.30-00.10	Lotta Engberg
23 december 2010, kl. 19.30-00.00	Lotta Engberg
23 december 2011, kl. 19.30-00.00	Lotta Engberg och Jan Bylund
23 december 2012, kl. 19.30-00.00	Jan Bylund
23 december 2013, kl. 19.30-00.05	Marie Serneholt och Ingvar Oldsberg
23 december 2014, kl. 19.30-00.10	Ingvar Oldsberg
23 december 2015, kl. 20.00-22.00	Ingvar Oldsberg
23 december 2016, kl. 19.30-00.10	Ingvar Oldsberg
23 december 2017, kl. 19.35-00.25	Lotta Engberg
23 december 2018, kl. 19.30-00.05	Rickard Olsson.
23 december 2019, kl. 19.30-00.10	Rickard Olsson
23 december 2020, kl. 19.30-00.10	Lotta Engberg och Stefan Odelberg
23 december 2021, kl. 19.30-00.10	Lotta Engberg och Stefan Odelberg
23 december 2022, kl. 19.30-00.15	Lotta Engberg och Stefan Odelberg
23 december 2023, kl. 19.30-00.15	Lotta Engberg och Daniel Norberg
23 december 2024, kl. 19.30-00.20	Lotta Engberg och Daniel Norberg
23 december 2025, kl. 19.30-00.10	Lotta Engberg och Daniel Norberg (planerat)

Detta ger följande sammanställning:

Lotta Engberg – 11 gånger (2008–2011, 2017, 2020–2025)
Leif ”Loket” Olsson – 5 gånger (1993, 1995–1998)
Lasse Kronér – 5 gånger (1999–2003)
Rickard Olsson – 5 gånger (2005–2007, 2018–2019)
Ingvar Oldsberg – 4 gånger (2013–2016)
Stefan Odelberg – 3 gånger (2020–2022)
Daniel Norberg – 3 gånger (2023–2025, 2025 planerat)
Jan Bylund – 2 gånger (2011–2012)
Gunde Svan – 1 gång (2004)
Marie Serneholt – 1 gång (2013)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-22

Källor: samtliga TV-tablåer från SvD och DN dagen före julafton 1990-2025

Vad skulle ha varit julkalendern i SVT 1991 istället för Sunes jul?

15 december , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: Från början var det planerat för att ”Barna Hedenhös” skulle vara årets julkalender 1991. Men av olika skäl ställde man in inspelning och istället blev det ”Sunes jul”.

Sedan 1960 har det varje år i SVT sänts en adventskalender (eller julkalender sedan 1971). Det har varit stor variation i vad kalendrarna handlat om, men bara två kalendrar har sänts mer än en gång – Teskedsgumman och Trolltider.

Till december 1991 planerade man initialt för att göra om Bertil Almqvists böcker om barna Hedenhös från 1940- och 1950-talet till 25 femtonminutersavsnitt. Det fanns ett färdigt grovmanus av Per-Arne Åhlin sedan tidigare och Börje Ahlstedt var påtänkt för rollen som pappa Ben.

Men ”av olika anledningar” (som det står i en notis SvD) blev det aldrig av. En orsak lär ha varit att Ahlstedt samtidigt skulle spela Per Gynt på Dramaten och att han inte kunde kombinera dessa båda. Istället valde Kanal 1 Drama att ge uppdraget att skriva till Anders Jacobsson och Sören Olsson och de gjorde kalendern ”Sunes jul”

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-15

Källor

”Barna Hedenhös till jul” SvD 1990-05-16

”Tjejtjusaren Sune i nästa julkalender” SvD 1990-12-29

När blev hyacinten en julblomma?

12 december , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: Hyacinten blev en julblomma i slutet av 1800-talet.

Konceptet med färska julblommor växer fram i Sverige med handelsträdgårdarna under slutet av 1800-talet. Numera är det till exempel mistel, julstjärna, amaryllis och hyacint som förekommer i svenska hem kring julhelgen.

Hyacintens historia som blomma beskrivs av Dick Harrison så här:

Hyacinten odlades inte i Väst- och Centraleuropa förrän på 1500-talet, och den tycks ha letat sig till Sverige först under påföljande sekel. När den väl börjat importeras till våra breddgrader blev den mycket populär och kunde påträffas såväl i 1700-talets botaniska trädgårdar som på den kommersiella marknaden

De olika blommorna dyker upp vid lite olika tidpunkter med hyacinten omnämns som en julblomma redan i slutet av 1800-talet. Det äldsta belägget jag funnit är från 1854 då Malmö Allehanda skriver ”hyacinten är således wärd sin plats bland julblommorna och skall säkert icke sakna afsättning”. Under de kommande årtiondens förekommer det annonser för olika sorters julblommor, bland annat hyacint veckorna före julhelgen.

Ett annat exempel från sent 1800-talet är en firma i Lund som till julafton 1888 säljer ”blommande hyacinter, tulipaner och liljekonvaljer”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-12

Litteratur och källor:

Hur länge har vi haft hyacinter?

Malmö Allehand 1854-12-24

När blev mistel en juldekoration i Sverige?

10 december , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: Misteln verkar ha blivit en juldekoration i Sverige i början av 1900-talet.

Misteln har under långa delar av historien varit en mytomspunnen växt, till exempel så användes den av keltiska druider. Under 1800-talet började man i Storbritannien använda misteln som en julprydnad. Den var grön året runt vilket gjorde den passande att pryda hemmet med under julveckorna, på samma sätt som med julgranen.

Berättelser om traditionen att kyssas under misteln går i svensk press att datera till sent 1800-tal. Och om man läser svenska tidningar från andra halvan av 1800-talet så var det en tämligen välkänd sed i Sverige. Dels skrivs det om misteln i reportage från engelskt julfirande och dels finns seden att kyssas under dem med i många översatta julberättelser som figurerar i pressen.

Exakt när traditionen börjar att praktiseras till Sverige är inte helt enkelt att avgöra. Ett tidigt belägg jag funnit är från Stockholm julen 1906. Signaturen ”Dan” skriver:

Ungdomen har väl hört talas om den gamla trefliga engelska julseden som består i att man hänger upp en mistelkvist i takkronan och sedan passar på och kysser flickorna när de råka komma under misteln. Om vi skulle ta och införa den julseden äfven hos oss! Det är ju merendels en smula stelt i början af våra julkalas innan ungdomen har kommit i gång med lekarna. Med en sådan där mistelkvist skulle all stelhet vara som bortsopad. Alla skulle bli lifvade genast. Söderlunds unge bror gjorde ett försök med det förra julen på ett kalas hos Söderlunds.

Så enligt skribenten skulle alltså att kyssas under misteln vid julkalas åtminstone ha provats på kring julen 1905. Det är också nu, i början av 1900-talet, som det börjar dyka upp annonser och artiklar om misteln som juldekoration tillsammans med andra julblommor. Som till exempel nedanstående bild i SvD 1911:

Misteln var sedan ett populärt motiv på julkort under 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-10

Källor:

Västernorrlands allehanda 1906-12-27

SvD 1911-12-24

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Författararkiv: Mattias Axelsson