Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

När börjar sommaren?

av

Kort svar: Svaret på frågan när sommaren börjar beror på vilken definition du använder. Enligt den meteorologiska är det sommar när det är varmare än 10 grader i snitt medan den kalendarisk och astronomiska lägger sommarens början i maj eller juni månad.

Årstidernas växlingar är det som givit upphov till många av de högtider och traditioner som vi firar i Sverige. Vi firar valborgsmässoafton när vinterhalvåret är slut, vi firar halloween när sommarhalvåret tar slut och vi firar midsommar när sommarnatten är som ljusast.

Sverige är ett land som ligger ohygglig långt norrut. På samma breddgrad som Uppsala ligger t.ex. ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Att vinterhalvårets nätter då är kalla och mörka råder det inget tvivel om vilket gör sommaren extra efterlängtad. Men när börjar egentligen sommaren? Det beror helt enkelt på vad vi menar med sommar.

P1060411

1. Meteorologisk sommar

Den meteorologiska definitionen är knuten till dygnsmedeltemperaturen. Så här skriver SMHI:

Om dygnsmedeltemperaturen är 10,0°C eller högre fem dygn i följd, säger vi att sommaren anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som sommar.

När sommaren kommer beror då helt enkelt på när temperaturen stiger tillräckligt. För Västergötland brukar det innebära i mitten av maj medan det i Norrlands fjälltrakter kan dröja ända till sommarsolståndet.

2. Astronomisk sommar

Ett andra sätt att definiera sommaren på är med kopplingen till jordens rörelse kring solen.

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare – en kvartsgrad per dygn.

Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). Avståndet från himmelsekvator kallas deklination. När solens når sin högst deklination (c.a. N.23) betyder det att solens står som allra högst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som sommarsolståndet inträffar.

Vid sommarsolståndet infaller midsommar och således skulle vi kunna se det som att sommarsolståndet infaller mitt på sommaren. Givet att varje årstid är cirka tre månader borde då sommaren börja under första hälften av maj månad.

3. Kalendarisk sommar

Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk sommar. Även SMHI är inne på den linjen:

Det finns även en kalendarisk definition av sommar, som säger att den omfattar månaderna juni, juli och augusti.

När Sverige i huvudsak var ett bondesamhälle fanns det dessutom några olika märkesdagar som var den första sommardagen – bl.a. Tiburtiusdagen (14 april), Valborg (1 maj) och Urbanusdag (25 maj).

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-06-01, uppdaterad 2013-05-29)

Källa: ”Sommar” smhi.se 2011-10-28

Profilbild för Okänd

Varför är svenska flaggan gul och blå?

av

Kort svar: Den blå och gula färgen kommer från folkungaättens vapen och det gamla riksvapnet. Med inspiration från danska flaggan fogades färgerna på 1500-talet samman till den svenska flaggan med gult kors på blå botten.

Även om nationaldagen aldrig riktigt fått något fäste som svensk högtidsdag är svenska flaggan – på blå botten med ett gult kors – en tydlig symbol för landet Sverige. Men hur kommer det sig att den blev just så?

Den historiska bakgrunden till den svenska flaggans utseende förklarar historikern Niclas Bjälkenborn så här:

Den svenska flaggan med dess blå och gula färg hittar sitt ursprung i folkkungaättens [sic!] blågula vapen och det gamla riksvapnet med blå botten och trekronor skapat av Albreckt av Mecklenburg. Karl Knutsson Bonde är den man som sedan sammanfogar dessa symboler till det stora riksvapnet, blå sköld och ett gyllene kors. Under 1500-talet kommer sedan dessa färger att fogas samman till en blågul korsflagga.

Att svenska flaggan har hundraåriga anor betyder inte att dess betydelse som symbol för Sverige är fullt så gammal. Liksom mycket annat vad gäller nationalism kommer idéerna om svenska flaggan som symbol för Sverige fram först på 1800-talet i och med nationalromantiken.

Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset. Trots detta så möttes kung Oscar II av protester när han hissade flaggan på slottet 1877. Och när ett antal unga män 1869 tillfrågades vid mönstringen om de visste hur den svenska flaggan såg ut så kunde knappt fem procent svara jakande.

Allt detta ledde så småningom till att man på Stadion i Stockholm började fira svenska flaggans dag den 6 juni 1916. År 1963 flyttades firandet till Skansen och 1983 blev svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag. Så sent som för fyra år sedan (2004) blev så 6 juni också röd dag.

Källa: Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Profilbild för Okänd

Vilken dag är mors dag 2008?

av

I Sverige infaller mors dag alltid sista söndagen i maj. I år är alltså mors dag 25 maj. Det som kan vara förvirrande är att originalet till vår mors dag – Mother’s day i USA – infaller andra söndagen i maj (alltså 11 maj i år).

Anledningen till att USA har andra söndagen i maj som sin mors dag är att initiativtagaren till firandet – Anna Jarvis – hade en mor som dog 9 maj 1905. Tre år senare – söndag 10 maj 1908 – hölls en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Gudstjänstens innehåll och utsmyckning var ett verk av Anna Jarvis och när president Wilson 1914 proklamerade mors dag som officiell helgdag blev det andra söndagen i maj.

Att vi i Sverige valde sista söndagen i maj när mors dag infördes runt år 1919 beror förmodligen på att ju senare i maj man väljer att fira dagen desto större är chansen att det skall finnas färska blommor att uppvakta mor med. Dessutom är vädret troligtvis bättre.

Läs även andra bloggare om , , ,

Profilbild för Okänd

Varför är mors dag sista söndagen i maj?

av

Kort svar: Att mors dag i Sverige infaller sista söndagen i maj (och inte andra söndagen som i USA) beror förmodligen på att sannolikheten är större att det finns färska blommor är större ju senare i maj man väljer att fira.

Mors dag i Sverige infaller alltid sista söndagen i maj. Anledningen till placeringen i almanackan finns i dagens amerikanska ursprung och de lokala förutsättningarna som finns i Sverige.

cake-1374069_960_720

I början av 1900-talet (10 maj 1908) i Philadelphia, USA, hölls på lärarinnan Anna Jarvis initiativ en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Jarvis själv pyntade kyrkan och delade ut vita nejlikor till alla besökare. Dagen (10 maj) valdes eftersom det var Jarvis mammas dödsdag (eller rättare sagt den söndag som låg närmast hennes mammas dödsdag – 9 maj 1905).

Idén med en särskild dag för alla mödrar fick snabbt ökad popularitet och redan 1914 proklamerade president Wilson andra söndagen i maj till officiell helgdag i USA:s almanacka. Affärsmän och handlare såg snabbt potentialen i en helgdag riktade till mödrar och lanserade mors dag med ”våldsamma reklamkampanjer”.

Sverige var sedan ett av de första länderna i Europa som anammade mors dag. Också hos oss var det en kvinna – Cecilia Bååth-Holmberg – som drev förslaget i slutet av 1910-talet. När mors dag skulle lanseras i Sverige blev dagen dock framskjuten två veckor och firas istället sista söndagen i maj. Så här skriver man i SvD om valet av datum

är försommarens tid inne och sippor och guldvivor skola skänka sin doft och skönhet till ära för mor i det hem där hon lever och verkar, eller på hennes grav om hon gått bort.

Så här skriver Charlotte Tonbjer

Argumenten för att Mors dag ska firas just i maj är annars att det är den vackraste månaden när blommorna är som fagrast och att detta ytterligare skulle bli en ära för modern

Ju senare i maj man väljer att fira dagen desto större är chansen att det skall finnas färska blommor att uppvakta mor med. Det är – enligt mig – den troligaste förklaringen till vår relativt sena mors dag. Så här skriver Nordiska museet:

för då är våren på fullt allvar här och vi kan med största säkerhet plocka blommor och plantera och hissa flaggan mot en blå vårhimmel och på så sätt fira mor riktigt ordentligt.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-05-18, uppdaterad 2022-05-29)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner 

Tornbjer, Charlotte (1999) Den goda modern. Nationell gemenskap i texter kring Mors dag i Sverige 1919-1950. Arbetshäften ”Gemenskaper” nr 20 Florens/Berlin

”Mors dag” Nordiska museet

Profilbild för Okänd

Varför inföll Kristi himmelsfärdsdag och första maj på samma dag 2008?

av

Kort svar: 2008 var påsken väldigt tidig och därför inföll också Kristi himmelsfärdsdag väldigt tidigt, nämligen 1 maj.

För den som jobbar vanliga kontorstider är årets (2008) lediga dagar färre än vanligt eftersom Kristi himmelsfärdsdag infaller samma dag som första maj (alltså 1 maj). Det betyder att två lediga dagar blir till en. Men varför är det så och hur ofta inträffar det?

snip_20180510154401

Kristi himmelsfärdsdag är knuten till den kristna påsken och är således en rörlig helgdag. Det som firas är att Jesus fyrtio dagar efter sin uppståndelse ”lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras [lärjungarnas] åsyn” (Apg 1:9). Eftersom påskdagen kan infalla mellan 22 mars och 15 april kan Kristi himmelfärdsdag infalla tidigast 30 april och senast 3 juni. I år är påsken (nästan) rekordtidig och infaller redan 23 mars, vilket gör att Kristi himmelsfärdsdag infaller 1 maj.

Första maj infaller (såklart) alltid 1 maj och har varit en röd dag i Sverige sedan 1939. Redan långt tidigare hade 1 maj dock varit en ledig dag fri från arbete och fri från kyrkobesök eftersom inga egentliga kristna traditioner knutits till dagen. I slutet av 1800-talet började arbetarrörelsen använda dagen för att demonstrera och föra fram sina krav på t.ex. åtta timmars arbetsdag. Krav höjs då och då för att avskaffa första majs helgstatus, men ännu så länge har inga seriösa försök gjorts.

Att Kristi himmelsfärdsdag och första maj infaller på samma datum är extremt ovanligt (eller i falla lika ovanligt som att påsken är så tidig som den är i år) och inträffar bara någon enstaka gång vart hundrade år ungefär – senaste gången var 1913 (och då var inte 1 maj en röd dag). Nästa gång första maj och Kristi himmelsfärdsdag är på samma datum är först år 2160 och då lär ingen av oss vara med.

Profilbild för Okänd

Varför firar vi valborgsmässoafton i Sverige?

av

Kort svar: Valborgsmässoafton har firats lång tid och oftast som en fest för att fira sommarens ankomst. Skiftet april/maj markerar i många områden i Europa övergången mellan vinter- och sommarhalvåret.

Människor har i alla tider och i alla kulturer haft ett behov att organisera och strukturera tillvaron och tiden. Ett sätt att strukturera har varit att dela upp tiden i greppbara enheter såsom år, veckor och dagar. Men även åren kan delas in och det på ett antal olika sätt. Ett vanligt är att dela in året i ett vinter– och ett sommarhalvår. I norra Europa har det vanligaste varit att vinterhalvåret varat från november till april och sommarhalvåret från maj till oktober.

Valborgsmässoeld

I brytningstiden mellan sommar och vinter har det alltid funnits föreställningar om att onda och magiska krafter varit i rörelse – vilket också gäller andra brytningstider såsom ex. sommarsolståndet och skärtorsdagen. Till sommarhalvårets slut – 31 oktober – har i den anglosaxiska världen knutits firandet av Halloween – som har sitt ursprung i den keltiska festen Samhain. Då trodde man att döda människor vandrade och man tände ljus för att de skulle hitta tillbaks till sina gravar. På motsvarande sätt har 30 april i keltisk tradition firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld.

Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..””) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret. Sedan åtminstone medeltiden har valborgsdagen (alltså första maj) varit första dagen på det administrativa året. Så här skriver Bringéus:

Hantverkarna följde köpmännens mönster och sköt under 1400-talet upp årets stora sammankomst från fastlagen till valborgsdagen. Sedan tiggeri förbjudits under fastlagen, försköts även djäknarnas (skolgossarnas) festfirande till majdagen.

På så vis blir valborgsmässoafton en typ av nyårsafton (egentligen inte mindre logisk än 31 december). Firandet av valborgsmässoafton är alltså ett firande av vinterns slut sommarhalvårets början och traditionerna som knutits till firandet är av blandad härkomst.

Att tända eldar på valborgsmässoafton är en sed som kan ha sitt ursprung hos tyska köpmän som importerade sedan till Sverige under 17- och 1800-talet. Swahn skriver dock:

Men troligt är dock att den här vackra seden ändå har ett äldre, inhemskt förflutet. Somliga folklorister har hävdat att det ytterst skulle röra sig om keltiskt, närmast irländskt ursprung, I det fordom keltiska Västeuropa var 1 maj sommarhalvårets första och firades inte minst med bål.

Även Eskeröd är inne på samma linje då han menar att valborgseldarna har andra, rent praktiska, orsaker. Skiftet april/maj var det vanligt att djuren släpptes ut på bete och då användes eldarna för att skrämma bort rovdjur. Vidare röjde man slåttermarkerna på våren och var då tvungna att elda upp allt ris varvid stora bål blev nödvändiga.

Det omvittnas också ofta att man till valborgsmässoelden tog allt det torra riset från vinterns lövfoder. Då djuren släpptes ut och det inte blev mer ris, var det en praktisk åtgärd att elda upp det. /../ Med tanke på de magiska spekulationer, som ofta knyts till ingångsdagar för nya perioder av året, ligger det nära till hans att särskild skyddsmagi inför djuren betesgång kommit att tillämpas här.

I Sveriges två äldsta universitetsstäder firas valborgsmässoafton som ”sista april” (i Uppsala) och ”siste april” (Lund). Där är firandet starkt knutet dels till studenterna på universiteten och dels till ungdomar i allmänhet. Även i Göteborg har studenterna, fast då på Chalmers tekniska högskola, satt sin prägel på valborgsgfirandet med sin cortège som går igenom staden.

En annan typ av lokalt firandet är att klä ut sig till valborrar i samband med valborgsmässoafton. Traditionen är starkt förknippad med Dala-Floda i Gagnefs kommun i Dalarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-04-25, uppdaterat 2023-04-30)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Eskeröd, Albert (1973) Årets fester LT Förlag

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

Joy, Margaret (1982) Highdays and Holidays Faber & Faber

Profilbild för Okänd

Varför luras vi på första april?

av

Kort svar: Det tråkiga svaret är att ingen med säkerhet vet varför det är just 1 april som är den dag då vi lurar varandra.

Första april är sedan åtminstone slutet av 1600-talet den dagen då vi i Sverige luras med aprilskämt.

April-1

Varför det blivit just 1 april är det egentligen ingen som med säkerhet vet. Så här skriver Bringéus:

I Sigfrid Svenssons bok ”Bondens år” söker man förgäves efter den första april. Det kan inte tolkas på annat sätt än att första april inte var någon märkesdag i bondens år. Datumet har inte heller någon kyrklig förankring.

Det finns förstås en rad teorier (mer eller mindre bra) om valet av 1 april som lurardag. T.ex. skulle Judas Iskariot ha hängt sig 1 april, vilket rent kalendariskt är mindre sannolikt. Swahn skriver:

Faktum är förstås att vi inte vet dess ursprung och aldrig lär få veta det.

Borgenstierna och Larsson presenterar en teori som det ”kanske finns ett korn av sanning i”. Aprilskämten skulle då haft sitt ursprung i Romarriket och det faktum att härtågen började planeras 1 april. Ju mer Romarriket växte desto mer tid behövdes för planering och mars månad och senare januari och februari lades till kalendern.

De nyårsgåvor som ämbetsmännen kanske en gång fått den 1 april överlämnades istället 1 januari: ”lurad på presenter blir du om du tror att du skall få något den1 april.

En teori som presenteras på Wikipedia (och som jag inte funnit någon annanstans) är följande:

Tidigare började det nya året den 25 mars och första april var oktaven, dvs. den åttonde dagen, då festigheterna kulminerade och avslutades. När tidpunkten flyttades till första januari var det många som struntade i den nya situationen och fortsatte fira nyår i april. Ofta skämtades med dessa personer och senare blev det tradition att utsätta någon för skämt den första april.

Båda dessa teorier är rena spekulationer och det finns egentligen inga som helst belägg för varför just 1 april blivit den stora lurardagen.

Källor: Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus, Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn samt Festdagar av Ingeborg Borgenstierna och Thomas Larsson

Läs även andra bloggare om , ,

Profilbild för Okänd

När börjar pesach?

av

Kort svar: Den judiska påsken börjar på kvällen den 14 i månaden Nisan och håller på en vecka. Eftersom den judiska kalendern och den gregorianska inte stämmer överens flyttar sig den judiska påsken i förhållande till  den kristna almanackan.

En vanlig missuppfattning är att pesach (ibland felaktigt kallad ”den judiska påsken”) – till minne av uttåget ur Egypten – firas samtidigt som den kristna påsken. Så är det inte, snarare tvärtom.

moses-red-40.jpgMissuppfattningen bygger förmodligen på att Jesus firade den pesach under den vecka som han (enligt kristen tradition) korsfästes, dog och uppstod runt år 33. Därefter firade de första kristna judisk pesach, men med ett nytt innehåll.

Det var inte förrän kyrkomötet i Nicaea 325 som den kristna påsken separerades från pesach genom beslutet att den kristna  påsken skulle infalla den första söndagen efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars . Anledningen till beslutet var just att man inte ville att den kristna och den judiska påsken skulle infalla samtidigt.

Pesach börjar den 15 i månaden Nisan och håller på till dag 22 – alltså i en vecka. Det judiska dygnet räknas från solnedgång till solnedgång och därför kan man säga att påsken börjar kvällen före det datum som motsvarar 15 Nisan.

Pesach börjar alltså på samma datum i samma månad varje år om man följer den judiska kalendern. Tidpunkten varierar dock i den gregorianska kalendern (den vanliga kalendern) eftersom den judiska kalendern är en lunisolarkalender som baseras både på både solens och månens omlopp och den gregorianska är en ren solkalender.

Den judiska kalenderns år består av 354 dagar (12 månader med 29 eller 30 dagar i varje månad). För att anpassa kalendern till det tropiska året stoppas en skottmånad in med viss regelbundenhet (sju skottmånader under en tidsperiod om nitton år). Varje ny månad börjar (och slutar) alltså med nymåne och den 15:e dagen är det alltså fullmåne. Därför börjar det judiska pesachfirandet alltid vid fullmåne.

Eftersom den judiska och den gregorianska kalendern inte följer samma system infaller pesach enligt den gregorianska kalendern vid olika tillfällen varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-03-27, uppdaterad 2023-04-05)

Källor: ”When does Passover begin?”

Läs även andra bloggare om , , , , ,

Profilbild för Okänd

Varför heter det Jungfru Marie och inte Jungfru Marias bebådelsedag?

av

Den 25 mars är det ”riktiga” Jungfru Marie bebådelsedag (i folkmun kallad vårfrudagen och Våffeldagen). Maria var Jesus mamma och bebådelsedagen har fått sitt namn eftersom det var dagen då hon hon fick budskapet att hon var havande med Jesus.

Målning av Paolo de Matteis

Målning av Paolo de Matteis

Alltså borde dagen heta Jungfru Marias bebådelsedag och inte Jungfru Marie bebådelsedag. Men så här skriver Språkrådet:

Formen Marie är en lätt försvenskad form av den latinska genitivformen Mariæ.

Och så här skriver DN:s språkvårdare Catharina Grünbaum:

Den latinska genitivformen av Maria är Mariae, i medeltidslatinet uttalat /mari:e/.
På svenska har det blivit Marie, och det möter vi i en rad namn som anknyter till den heliga jungfrun: Marie sänghalm, det vill säga gulmåra, Jungfru Marie nycklar, Jungfru Marie hand, ett par orkidéarter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Profilbild för Okänd

När är våffeldagen 2026?

av

Kort svar: Våffeldagen infaller alltid 25 mars – alltså på jungfru Marie bebådelsedag.

Den 25 mars, exakt nio månader före firande av Jesus födelse, firar man inom kristendomen att jungfru Maria fick veta att hon var gravid – dagen har fått namnet jungfru Marie bebådelsedag.

Ett annat populärt namn på den 25 mars är vårfrudagen eftersom jungfru Maria också kallas just ”Vår Fru” (Madonna på italienska eller Notre Dame på franska). Till jungfru Marie bebådelsedag (eller vårfrudagen) har genom åren knutits många olika traditioner – springa trana, skriva tranbrev och äta våfflor.

778837_72603118

Foto: Johanna Ljungblom

Just våfflorna ska enligt en förklaring har en lite märklig koppling till jungfru Maria. Jan-Öyvind Swahn förklarar:

Vårfrudagen förvanskades i många mellansvenska dialekter till Vafferdagen, ty i de delar av Sverige där man använde s.k. tjocka l och r var det lätt att glida över från Vafferdagen till Vaffeldagen, och vaffel var en äldre form av ordet våffla och därmed var en bestående matassociation bildad.

Att förklara namnet ”våffeldagen” som en förvanskning av ”Vår fru-dagen” är något som finns belagt sedan åtminstone andra halvan av 1800-talet.

Sedan 1953 finns jungfru Marie bebådelsedag på två datum i kalendern. Anledningen var att riksdagen ville flytta en helgdag från våren till hösten (det blev alla helgons dag som fick helgstatus) för att få bättre balans på helgdagarna. Den ”riktiga” bebådelsedagen är dock fortfarande 25 mars och därför är också våffeldagen den 25 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-03-24, uppdaterad 2018-02-23)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:ordalaget