påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag
Inom kristen tradition har annandag påsk firats som den dag då den uppståndne Jesus visades sig för sina lärjungar (även om det i evangelierna inte finns något stöd för det).
Kort svar: Jungfru Marie bebådelsedag är egentligen 25 mars, men i Svenska kyrkan firas dagen på den söndag som infaller 22–28 mars (om det inte sammanfaller med palmsöndagen eller påskdagen) – vilket 2026 är 22 mars.
Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.
Datumet för händelsen firas lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.
Kort svar: Räppadagarna är fyra dagar (ofta jungfru Marie bebådelsedag, midsommardagen, mickelsmäss och juldagen) som användes i Götaland för att dela in året i fyra delar (räppor) om cirka tre månader.
Att dela in tiden i olika enheter har människor gjort så långt tillbaka i tiden som vi har källmaterial. Det finns något djupt mänskligt i att vilja strukturera den kaotiska tillvaro som ett liv innebär. För detta ändamål har vi uppfunnit sekel, år, månader, dagar, timmar och så vidare. Dessa enheter har genom århundraden gett en känsla av sammanhang och kontinuitet.
I Norden är de fyra årstiderna tydliga och ännu tydligare var de när majoriteten av människorna jobbade inom jordbruket. Ett år följde en rytm som var tydligt kopplad till årsbruket och de olika saker som behövdes göras. Det skulle sås på våren, det skulle skördas på sommaren, det skulle slaktas på hösten och så vidare.
Som en hjälp för att ha koll på dagarna delade man i delar av Götaland in året i fyra ”räppor” eller ”trettingar”. Varje räppa omfattade cirka tretton veckor och räknades baklänges från respektive räppadag. Oftast var det jungfru Marie bebådelsedag (25 mars), midsommardagen (24 juni), mickelsmäss (29 september) och juldagen (25 december) som var räppadagar. Vårräppan räknades alltså baklänges från midsommardagen till och med jungfru Marie bebådelsedag. Trettonde vårräppan blev således första veckan efter bebådelsedagen. Så här förklarar Institutet för språk och folkminne:
Året delades tidigare in i fyra kvartal som kallades för räppar eller trettingar, det var trettonveckorsperioder som utgick från de fyra räppadagarna. Det kvartal som sträckte sig fram till midsommardagen kallades för vårfrudagsräppen och inleddes på vårfrudagen
Räpporna och räkningen var starkt knutna till olika sysslor i jordbruket som skörd och slåtter och liknande. När Sverige 1753 bytte från den julianska till den gregorianska kalendern flyttades alla märkesdagar elva dagar bakåt vilket ställdes till det för bönderna. Den smidiga lösningen var att man behöll de gamla dagarna fast på nya datum – t.ex. så var 5 juli länge kallad för ”gamla midsommardagen” och 5 april blev ”gamla Marie bebådelsedag”.
Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-19)
Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: Peter Katt är en folklig benämning på apostladagen 22 februari då det firades att Petrus blev biskop (Festum Cathedrae Petri).
Apostladagarna är dagar som tidigare fanns (och till viss del fortfarande finns) i kalendern till minne av apostlarna. De kristna apostlarna är de som populärt kallas ”Jesus tolv lärjungar”. De omnämns i Bibeln (bl.a Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas. Petrus (som har sin dag den 29 juni ihop med Paulus) har förutom sin egen dag några andra dagar som är kopplade till hans liv. En av dessa är Festum Cathedrae Petri eller som den kallas i folkmun Peter Katt den 22 februari.
Festum Cathedrae Petri är alltså den dag då – enligt traditionen – aposteln Petrus installerades som biskop i Anitokia och därmed blev den första i en lång, lång rad av påvar. I almanackan skrevs dagen som Petr Cath och därmed blev den ”Peter Katt” i folkmun.
Peter Katt var i vissa delar av södra Sverige att betrakta som den första vårdagen. Så här skriver Svensson:
Från olika landskap i södra och mellersta Sverige omtalas Peter Katt som första vårdagen. Till vårtecknen hörde, att isarna började att murkna och bli osäkra, vilket har uttryckts så, att Peter Katt kastar den heta stenen i sjön.
Även den närliggande Mattiasdagen (24 februari) kallas den första vårdagen och även Mattias sades ”kasta stenar i sjön”.
Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-19)
Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: Att använda vispgrädde till semlan var något man började med under slutet av 1800-talet – först som en ingrediens som du blandar med mandelmassa och senare som garnering på toppen.
Den skållade och rivna mandeln tillsättes och så mycket äggvita, något uppvispad, nedröres. /../ Istället för äggvita kan grädde användas. Massan fylles i semlorna, locken påläggas och bullarna uppvärms innan de serveras.
Varje bulle fylls med en del av mandelmassan, en klick av grädden lägges ovanpå, locket läggs över och tryckes till så att grädden syns som en ring runt omkring densamma.
Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet, men det är under 1900-som vispgrädde blir vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå. Så här skrev Handbok för bagare från 1953:
I semlorna kan också läggas en bit mandelmassa och sedan vispad grädde ovanpå. Mandelmassan kan ev. ha något med vaniljkräm, så att den blir spritsbar.
Påskdagen är således den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars. Och i år (2015) betyder det att påskafton är den 4 april och påskdagen är den 5 april.
Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-01)
Källor: Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén
Kort svar: Fettisdagen (eller semmeldagen) 2015 infaller tisdagen den 17 februari.
Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.
Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.
Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.
Kort svar: Martin Luther King Jr. Day eller Birthday of Martin Luther King, Jr. är en federal helgdag i USA som infaller den tredje måndagen i januari (2027 blir det 18 januari).
USA är en federation bestående av femtio delstater. Varje delstat har i enlighet med konstitutionen ett stort mått av självstyre, bl.a. är det upp till varje delstat att själv bestämma vilka dagar som ska vara helgdagar. Kongressen kan bara bestämma helgdagar för de som är anställda inom staten (federal employees). Tio dagar är federala helgdagar i USA (elva om det är installation av en ny president).
De amerikanska helgdagarna har utvecklats under de dryga två sekel som USA funnits som stat. De första dagarna som blev helgdagar var nyårsdagen, George Washingtons födelsedag, Independence Day (Självständighetsdagen), Thanksgiving Day och juldagen. Under 1870-talet blev dessa dagar lediga dagar för anställda i Washington DC och år 1885 blev de fem helgdagarna lediga dagar för alla statligt anställda.
Under slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet kom en handfull nya federala helgdagar, bl.a. Columbus Day. Två personer (den förste presidenten George Washington och upptäcktsresanden Christopher Columbus) hade alltså egna helgdagar.
Våren 1968 sköts baptistpastorn och ledaren för medborgarrättsrörelsen Martin Luther King Jr. till döds. Snabbt därefter kom förslag på att göra hans födelsedag (15 januari) till federal helgdag. Redan 1979 var det nära, då Representanthuset röstade med 252 för och 133 mot. Det saknades dock fyra röster för att uppnå tvåtredjedelsdels majoritet.
Men 1983 gick så förslaget att göra den tredje måndagen i januari till federal helgdag till minne av Martin Luther King Jr:s födelsedag igenom och den 19 oktober 1983 skrev president Ronald Reagan under lagen. Att det blev just tredje måndagen beror på att man i USA 1968 fått igenom ett förslag att flytta flera helgdagar (t.ex. Washingtons födelsedag och Memorial Day) till närmaste måndag.
Skrivet av Mattias Axelsson (2015-01-08, uppdaterat 2021-01-04)
påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag
Sedan firandet av Jesus födelsedag flyttats till 25 december blev 6 januari istället den dag då västkyrkan firar de tre vise männens ankomsttill Betlehem och det nyfödda Jesusbarnet. Trettondagen (eller epifania som den tidigare hette) är en av den kristna kyrkans allra äldsta högtidsdagar. När kristendomen kom till Sverige på 1100-talet var dagen självklart med i den nya kalender som infördes.
Genom århundradena har många helgdagar (t.e.x alla apostladagar, alla helgondagar och alla tredje- respektive fjärdedagar) försvunnit från kalendern, men trettondagen har funnits kvar.
Att trettondagen eller trettondedag jul fått ordningsnumret 13 beror på att juldagen räknats som förstedag jul (ett begrepp som aldrig slagit igenom i Sverige). Däremot talar man på andra språk om ”Julens tolv dagar” och då blir 6 januari just den trettonde dagen eller trettondagen och är alltså röd dag.
Skriver av Mattias Axelsson (2015-01-05, uppdaterad 2021-12-27)
Kort svar: De dagar som är helgdagar i Sverige är alla söndagar (ex. påskdagen och pingstdagen) nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul.
Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.
Almanacka
Genom historien har det varierat vilka dagar som har räknats som arbetsfria. Gemensamt för de flesta helgdagarna har varit en koppling till kristendomen (t.ex. de två i december), det var först under 1900-talet som Sverige fick sin första sekulära helgdag (första maj). Där går det att jämföra med USA vars federala helgdagar har motsatt förhållande, alla utom en är sekulära.
Dagar har försvunnit och andra har lagts till, men år 2024 är följande datum plus alla söndagar, alltså även påskdagen och pingstdagen helgdag i Sverige
Högtider och traditioner 