Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vilken vårdagjämning är det som avgör när påsken infaller?

av

Kort svar: Påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter den kalendariska vårdagjämningen (som är bestämd till 21 mars).

Fullmånen har en central betydelse för påskens datum – dock är det inte (vilket blir tydligt t.ex. för påsken 2019) den astronomiska fullmånen utan en ur tabeller framräknad fullmåne.

En (dock felaktig) regel för påskens datum är att ”påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen”. Regeln är fel på två sätt. För det första är det (som påpekats ovan) inte den astronomiska fullmånen som avses och för det andra så är det inte heller den astronomiska vårdagjämningen som avses.

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg
Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

Vårdagjämningen är egentligen en exakt tidpunkt som infaller när solen i sin skenbara bana över himlavalvet passerar himmelsekvatorn på väg från söder till norr. Den infaller därmed på vid olika klockslag beroende på i vilken tidszon du befinner dig – vårdagjämningen i London är t.ex. en timme tidigare än i Stockholm.

För påskens datum har det bestämts att det är en fixerad vårdagjämning (21 mars) som ska vara utgångspunkten. Så egentligen kan man säga att ”påskdagen infaller på den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen på eller efter vårdagjämningen den 21 mars”.

För att vara konkret kan vi använda påsken 2019 som exempel. Vårdagjämningen 2019 infaller 20 mars. Dagen därefter (21 mars) är det en astronomisk fullmånen, vilket innebär att påskdagen borde varit den 24 mars om vi utgått från de astronomiska observationerna. Dock är den ecklesiastiska fullmånen dagen innan (20 mars) och den kalendariska vårdagjämningen (21 mars) har då ännu inte infallit – således blir påskfullmånen 2019 inte förrän 18 april och påskdagen 2019 infaller 21 april.

I Sverige beräknades påsken från 1740 till 1844 astronomiskt istället för med hjälp av tabeller (som i den övriga kristna världen). Det faktum att Sverige fram till 1753 följde den julianska kalendern ledde bl.a. till att påskdagen vissa år inföll före den kyrkliga gränsen 22 mars. Det tidigaste som påsken inträffat i Sverige är året 1742 då påskdagen var så tidig som 14 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

”Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland”

Profilbild för Okänd

Vad är en fettisdagsbulle?

av

Kort svar: En fettisdagsbulle är ett annat namn för ”semla”.

En semla vet nästan alla vad det är – en gräddig bakelse med mandelmassa som serveras inför och under fettisdagen. Tidigare kunde en semla kallas för fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller fastlagsbröd. Just ordet ”fettisdagsbulle” syftar såklart på att det är en bulle som ska ätas just på fettisdagen (sista dagen innan påskfastan).

Men när fettisdagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid, till exemepel på samtliga tisdagar under fastan. Så här skriver Bringéus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-01-30)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.

Profilbild för Okänd

Vad innehåller en ”traditionell semla”?

av

Kort svar: En semla har sedan mitten av 1900-talet varit en söt bulle med mandelmassa inuti och vispgrädde mellan bulle och lock samt florsocker på toppen.

Vad som är en ”traditionell semla” beror på hur lång tillbaka i tiden man vill gå. Fastlagsbrödets historia går att spåra tillbaka till katolicismens påskfasta drygt fyrtio dagar inför påsken.

Under fastlagen (tre dagar före påskfastan) var det fest och då åt man olika former av fastlagsbröd (bakade på det fina vetemjölet) fram till och med fettisdagen. Att ordet ”semla” kommit att totaldominera som ord (istället för ex. fastlagsbulle, fettisdagsbulle och fastlagsbröd) beror troligen på att konditorierna ville utöka tiden då de kunde sälja dem.

Den tidigast kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som åts varma och/eller med varm mjölk (alternativt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt och tiderna. Det fanns alltså vare sig socker, mandelmassa, vispgrädde eller florsocker på de äldsta fastlagsbröden.

Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:

Den runda större bullen  kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.

Att semmelbullen blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen.

Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:

Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.

Vispgrädde som ingrediens kom under slutet av 1800-talet. De första recepten med vispgrädde beskrev tillagningen så här:

hårt skummad grädde /../ blandas med inkråm och mandelmassa

Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet. Runt mitten av 1900-talet blev vispgrädde vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå. Så här skrev Handbok för bagare från 1953:

I semlorna kan också läggas en bit mandelmassa och sedan vispad grädde ovanpå. Mandelmassan kan ev. ha något med vaniljkräm, så att den blir spritsbar.

Från 1950 och framåt är den helt dominerande varianten att vispgrädde vispas och spritsas ovanpå mandelmassan och att locket på bullen läggs ovanpå grädden.

Under åren i början av 2010-talet har det kommit en lång rad nya varianter av semlan. En av de första var semmelwrapen som introducerades 2015 av Mattias Ljungberg på Tössebageriet. Åren därefter har bl.a. tacosemlan, prinsessemlan, pizzasemlan och korvbrödssemlan skrivits om i tidningarna. Det är dock tveksamt hur stort genomslag dessa nya varianter fått i praktiken.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-01-30, uppdaterad 2020-02-03) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Öhrn, Mia (2006) Semlor Stockholm:Natur & Kultur

Axelsson, Mattias (2011)  Semla och samhälle – en studie om semlans förändring 1895-1955. Opublicerad b-uppsats i historia.

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2019?

av

Kort svar: Fettisdagen 2019 infaller tisdag den 5 mars.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen och den dagen som också kallas för semmeldagen. Fastlagen är den period om tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) som kommer precis före den kristna påskfastan. 

Datum för fettisdagen styrs av påsken eftersom fastlagen infaller drygt fyrtio dagar innan påsken.

Påskdagen kan vara som tidigast den 22 mars och som senast den 25 april vilket innebär att fettisdagen kan vara som tidigast den 3 februari och som senast den 9 mars.

När påskdagen infaller den 21 april (vilket den gör 2019) så kommer fettisdagen att infalla tisdag den 5 mars.

Källor: 

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

 

Profilbild för Okänd

När är påsken 2019?

av

Kort svar: Påskafton 2019 infaller lördagen den 20 april och påskdagen på söndagen 21 april. 

Vilket datum påsken infaller är en återkommande fråga som jag försöker besvara varje år. Anledningen till att frågan återkommer är att påskens datum flyttar sig i almanackan.

Påskdagen kan som tidigast infalla 22 mars och som senast den 25 april. Att det blivit så här beror på en rad olika saker, bl.a. behovet för kristna församlingar i början av vår tideräkning av att särskilja sig från judendomen och deras pesachfirande.

Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastiska fullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip men inte riktigt vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars.

År 2019 skiljer sig den ecklesiastiska fullmånen och den astronomiska fullmånen åt. Om vi hade utgått från den astronomiska fullmånen (21 mars 2019) och den riktiga vårdagjämningen (20 mars 2019) så hade påskdagen 2019 infallit den 24 mars (första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen).

Men år 2019 är den ecklesiastiska fullmånen torsdag den 18 april (alltså på skärtorsdagen) och söndagen närmast därefter (21 april) är således påskdagen.

easter-1046629_960_720

Skrivet av Mattias Axelsson (2019-01-05)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Vad betyder ”menlös” (som i menlösa barns dag)?

av

Kort svar: En ursprunglig betydelse av ordet ”menlös” är ”oskyldig” eller ”ej fördärvad av världens ondska”. Idag är ordet ersatt av ”värnlös” för den 28 december.

Fjärdedag jul (28 december) kallas numer för ”värnlösa barns dag” men fram till år 2000 gick dagen under beteckningen ”menlösa barns dag”. Att man bytte namn beror på att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Men vad betyder ordet ”menlös”?

Så här förklaras ordet ”menlös” i Saob:

om den som icke vet av eller har några listiga beräkningar, som har ett barnsligt (ofördärvat) sinnelag, som (ännu) icke är fördärvad av världens ondska, oskuldsfull, oskyldig.

Någon som är ”menlös” är alltså en person som är oskyldig eller som inte har något ont i tanken. På svenska finns ordet belagt sedan åtminstone 1500-talet men har i nutid fått en delvis förändrad betydelse – till ”meningslös” eller ”betydelselös”. Därför valde Almanackans namnlängd att år 2000 byta från ”menlösa barns dag” till ”värnlösa barns dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-28)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Värnlösa barns dag” sprakradet.se (2013-10-13)

Profilbild för Okänd

Vad är helgskinka?

av

Kort svar: Helgskinka är kokt skinka (typ som julskinka) som säljs vid andra tidpunkter på året än i december.

Julskinkan är den populäraste rätten på det svenska julbordet, även om populariteten minskat något. Därför kommer det inte som någon större överraskning att svenska slakterier och butiker vill sälja kokt skinka vid andra tillfällen (på samma sätt som man säljer påskmust vid påsk, dock inte midsommarmust).

712024_1.jpg

Så här skriver Scan om sin helgskinka:

Skinka är inte begränsat till julen, tvärtom finns det många speciella tillfällen att förgylla med en smakrik helgskinka.

Försök har också gjorts att lansera specifika produkter som t.ex. påskskinka, adventsskinka och midsommarskinka.

683689_823482_julskinka-adventsskinka_vinkel2.jpg

Men om man tittar på vilken mat som är viktigast för svenska kring påsk så är skinka inte med på topplistorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-28)

Källor:

”Helgskinka” scan.se (läst 2018-12-28)

Profilbild för Okänd

Varför gav de tre vise männen guld, rökelse och myrra till Jesusbarnet?

av

Kort svar: Att det var just guld, rökelse och myrra som de vise männen hade med sig beror troligen på att den som skrev Matteusevangeliet ville ge en symbolik att Jesus var en kung.

Jesus födelse är en av flera anledningar till julfirandet. Trettondagen (6 januari) firas numer till minnet av de tre vise männen och deras möte med Jesusbarnet. Att de kallas för ”de tre vise männen” beror på att de överlämnade tre gåvor (guld, rökelse och myrra) till Jesus.

De tre vise männen
De tre vise männen

Att det var just dessa tre gåvor beror förmodligen på propaganda. Matteusevangeliet är skrivet i slutet av de första århundradet och är en religiös propagandaskrift. De tre gåvorna bör alltså tillfogats för att understryka Jesus plats som Guds son och Kungars kung.

  • Guld – en klassisk symbol för kungar och makt. Guldet är den ädlaste av metaller. Dessutom är guldet en metall som består i eld,
  • Rökelse – används vid tillbedjan i många olika religioner. Rökelsen stiger mot himlen och kan vara en symbol för Jesus kontakt med Fadern i himlen.
  • Myrra – en form av kåda som luktar gott. Den används bl.a. vid kröningsceremonier, men också vid balsamering. Därför skulle myrran kunna symbolisera Jesus död (och uppståndelse).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-19)

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

”Vad är myrra?” SvD:s historieblogg 2013-01-06

Profilbild för Okänd

Vad är ”dopp i grytan”?

av

Kort svar: Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet.

Att ”doppa i grytan” och att kalla julafton för dopparedan är en tradition som går tillbaka till det svenska bondesamhället och julfirandet där.

Julbord ur Bonniers kokbok 1960

Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid, färskbröd bakades i princip bara till högtider. Att doppa det hårda brödet i grytan för att mjuka upp det var därför inte nödvändigtvis ett bruk enbart kopplat enbart till julafton.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Så här skriver Lena Kättström Höök:

På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. (s. 46)

Julfastan innebar ett förbud mot att äta kött (härav lutfiskens betydelse på julbordet), men genom att doppa lite bröd i köttspadet kunde man ändå få en smak av köttet utan att bryta fastan. Dopp i grytan är dock en av de julrätter som minskat i popularitet under senare år. Det finns inga exakta siffror på hur många som gör det, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-20)

Källor: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

”Svensk brödhistoria”

Profilbild för Okänd

Vilken dag är ”dan före dan före dopparedan”?

av

Kort svar: Dan före dan före dopparedan är två dagar före julafton – alltså den 22 december.

Julafton kallas ibland för dopparedan (eller dopparedagen). Bakgrunden till det namnet är att det i det gamla bondesamhället fanns en tradition att man på julafton någonstans mitt på dagen doppade bröd i skinskspadet (från grisen) medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Dopp i grytan var sedan en av många jultraditioner som följde med från bondesamhället in i 1900-talet, även om det idag verkar vara en tradition på utdöende.

Den 23 december kallas ”dan före dopparedan” och ibland säger man också ”dan för dan före dopparedan” om 22 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-22) (tack till Lise Blomqvist för bra kommentarer)

Källa: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.