Etikettarkiv: vårdagjämningen

Vilken vårdagjämning är det som avgör när påsken infaller?

av

Kort svar: Påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter den kalendariska vårdagjämningen (som är bestämd till 21 mars).

Fullmånen har en central betydelse för påskens datum – dock är det inte (vilket blir tydligt t.ex. för påsken 2019) den astronomiska fullmånen utan en ur tabeller framräknad fullmåne.

En (dock felaktig) regel för påskens datum är att ”påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen”. Regeln är fel på två sätt. För det första är det (som påpekats ovan) inte den astronomiska fullmånen som avses och för det andra så är det inte heller den astronomiska vårdagjämningen som avses.

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg
Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

Vårdagjämningen är egentligen en exakt tidpunkt som infaller när solen i sin skenbara bana över himlavalvet passerar himmelsekvatorn på väg från söder till norr. Den infaller därmed på vid olika klockslag beroende på i vilken tidszon du befinner dig – vårdagjämningen i London är t.ex. en timme tidigare än i Stockholm.

För påskens datum har det bestämts att det är en fixerad vårdagjämning (21 mars) som ska vara utgångspunkten. Så egentligen kan man säga att ”påskdagen infaller på den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen på eller efter vårdagjämningen den 21 mars”.

För att vara konkret kan vi använda påsken 2019 som exempel. Vårdagjämningen 2019 infaller 20 mars. Dagen därefter (21 mars) är det en astronomisk fullmånen, vilket innebär att påskdagen borde varit den 24 mars om vi utgått från de astronomiska observationerna. Dock är den ecklesiastiska fullmånen dagen innan (20 mars) och den kalendariska vårdagjämningen (21 mars) har då ännu inte infallit – således blir påskfullmånen 2019 inte förrän 18 april och påskdagen 2019 infaller 21 april.

I Sverige beräknades påsken från 1740 till 1844 astronomiskt istället för med hjälp av tabeller (som i den övriga kristna världen). Det faktum att Sverige fram till 1753 följde den julianska kalendern ledde bl.a. till att påskdagen vissa år inföll före den kyrkliga gränsen 22 mars. Det tidigaste som påsken inträffat i Sverige är året 1742 då påskdagen var så tidig som 14 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

”Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland”

När är vårdagjämningen 2023?

av

Kort svar: Vårdagjämningen är inte en dag utan en exakt tidpunkt som varierar från år till år, men alltid kring 20 mars. Svensk tid infaller vårdagjämningen 2023 kl. 22.24 den 20 mars. 

Kring vårdagjämningen finns knutet en rad olika traditioner. Mest känd är kanske det iranska nyåret, men även Jungfru Marie bebådelsedag har sin plats i almanackan på grund av vårdagjämningen, liksom (förmodligen) förkristna vårblot.

För att förstå vad vårdagjämningen är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år)  samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster. Vid tiden för vintersolståndet går solen upp sent och ner tidigt (på norra halvklotet). Vid tiden för sommarsolståndet råder det motsatta – solen går upp tidigt och ner sent.

Solen rör skenbart sig över himlavalvet –  i förhållande till övriga stjärnor – under ett år utefter en bana som kallas ekliptikan. Runt jorden går också den tänkta cirkel som kallas himmelsekvatorn.

AxialTiltObliquity

Vid de två punkter där ekliptikan och himmelsekvatorn skär varandra infaller dagjämningarna – höstdagjämningen när solen passerar himmelsekvatorn från norr till söder och vårdagjämningen när solen passerar från söder till norr.

Eftersom solen passerar himmelsekvatorn på våren vid en exakt tidpunkt är det den tidpunkten som är själva vårdagjämningen. Och eftersom det är vid en exakt tidpunkt så är det olika tider beroende på vilken tidszon du befinner dig.

Dock är det inte den astronomiska vårdagjämningen som avgör när påsken infaller, istället har man vald att bestämma att den kalendariska vårdagjämning som ska användas för att bestämma påskens datum alltid infaller 21 mars

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-13, uppdaterad 2021-01-06)

Vilken dag firas det persiska nyåret 2023?

av

Kort svar: Det iranska nyåret (också kallat det persiska nyåret eller nowruz) infaller vid vårdagjämningen. År 2023 är nowruz den kl. 22:24 den 20 mars svensk tid.

Enligt den kristna kalendern (som bygger på den gamla julianska kalendern ifrån Romarriket) firas nyår vid skiftet december – januari. Att fira nyårsdagen den 1 januari är märkligt då det är väldigt lite som händer i naturen. Det är långt kvar till vår och vintersolståndet har redan varit. Mer naturligt hade varit att fira nyår när solen vänder och det blir ljusare (julen), när dag och natt är ungefär lika långa eller när solen står som högst (midsommar).

White house haft seen
By White House website, via Wikimedia Commons

En kalender som – till skillnad från den gregorianska – följer årets naturlig rytm bättre vad gäller nyår är den iranska.På samma sätt som den gregorianska är den iranska kalendern en solkalender. Så här skriver Lodén (s. 120)

Ett kännetecknande drag för persisk tideräkning är att den i likhet med den gamla egyptiska bygger på solåret. Månen är överhuvudtaget mycket sparsamt omtalad i litteraturen.

Dock har det iranska/persiska året tolv månader som är trettio eller trettioen dagar långa. Den första av dessa heter Feverdin och som Lodén skriver (s. 122)

Man har ett visst stöd för att 1 Fereverdin alltid bör sammanfalla med vårdagjämningen.

Vårdagjämningen är inte en speciell dag utan en exakt tidpunkt då solen solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut. Dag och natt är då ungefär (inte exakt) lika långa. Eftersom solen passerar himmelsekvatorn vid en exakt tidpunkt är vårdagjämningen vid olika tider beroende varpå jorden du befinner dig.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-03, uppdaterad 2023-03-03)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

samt Farsinet