När är vårdagjämningen 2020?

Kort svar: Vårdagjämningen är inte en dag utan en exakt tidpunkt som varierar från år till år, men alltid är kring 20 mars. Svensk tid infaller vårdagjämningen 2020 kl. 04.50 den 20 mars. 

Kring vårdagjämningen finns knutet en rad olika traditioner. Mest känd är kanske det iranska nyåret, men även Jungfru Marie bebådelsedag har sin plats i almanackan på grund av vårdagjämningen, liksom (förmodligen) förkristna vårblot.

För att förstå vad vårdagjämningen är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år)  samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster. Vid tiden för vintersolståndet går solen upp sent och ner tidigt (på norra halvklotet). Vid tiden för sommarsolståndet råder det motsatta – solen går upp tidigt och ner sent.

Solen rör skenbart sig över himlavalvet –  i förhållande till övriga stjärnor – under ett år utefter en bana som kallas ekliptikan. Runt jorden går också den tänkta cirkel som kallas himmelsekvatorn.

AxialTiltObliquity

Vid de två punkter där ekliptikan och himmelsekvatorn skär varandra infaller dagjämningarnahöstdagjämningen när solen passerar himmelsekvatorn från norr till söder och vårdagjämningen när solen passerar från söder till norr.

Eftersom solen passerar himmelsekvatorn på våren vid en exakt tidpunkt är det den tidpunkten som är själva vårdagjämningen. Och eftersom det är vid en exakt tidpunkt så är det olika tider beroende på vilken tidszon du befinner dig.

Dock är det inte den astronomiska vårdagjämningen som avgör när påsken infaller, istället har man vald att bestämma att den kalendariska vårdagjämning som ska användas för att bestämma påskens datum alltid infaller 21 mars

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-13, uppdaterad 2020-01-06)

Vilken dag firas det persiska nyåret 2018?

Kort svar: Det iranska nyåret (också kallat det persiska nyåret eller nowruz) infaller vid vårdagjämningen. År 2018 är nowruz den kl. 17.15 den 20 mars svensk tid.

Enligt den kristna kalendern (som bygger på den gamla julianska kalendern ifrån Romarriket) firas nyår vid skiftet december – januari. Att fira nyårsdagen den 1 januari är märkligt då det är väldigt lite som händer i naturen. Det är långt kvar till vår och vintersolståndet har redan varit. Mer naturligt hade varit att fira nyår när solen vänder och det blir ljusare (julen), när dag och natt är ungefär lika långa eller när solen står som högst (midsommar).

White house haft seen
By White House website, via Wikimedia Commons

En kalender som – till skillnad från den gregorianska – följer årets naturlig rytm bättre vad gäller nyår är den iranska.På samma sätt som den gregorianska är den iranska kalendern en solkalender. Så här skriver Lodén (s. 120)

Ett kännetecknande drag för persisk tideräkning är att den i likhet med den gamla egyptiska bygger på solåret. Månen är överhuvudtaget mycket sparsamt omtalad i litteraturen.

Dock har det iranska/persiska året tolv månader som är trettio eller trettioen dagar långa. Den första av dessa heter Feverdin och som Lodén skriver (s. 122)

Man har ett visst stöd för att 1 Fereverdin alltid bör sammanfalla med vårdagjämningen.

Vårdagjämningen är inte en speciell dag utan en exakt tidpunkt då solen solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut. Dag och natt är då ungefär (inte exakt) lika långa. Eftersom solen passerar himmelsekvatorn vid en exakt tidpunkt är vårdagjämningen vid olika tider beroende varpå jorden du befinner dig.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-03, uppdaterad 2018-01-06)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

samt Farsinet