Profilbild för Okänd

Vilket datum infaller den ortodoxa påsken?

Kort svar: På samma sätt som den katolska och protestantiska påsken infaller på olika datum olika år så infaller den ortodoxa på olika datum. Ortodox påsk är dock sällan på samma datum som den katolska/protestantiska eftersom många ortodoxa kyrkor fortfarande använder den julianska kalendern.

Inom kristendomen finns huvudsakligen tre grenar – den katolska, den ortodoxa och den protestantiska. Skillnaderna mellan och inom grenarna är av olika slag men en sak som skiljer ortodoxa ifrån katoliker och protestanter är vilken tideräkning man använder och därmed vilka tidpunkter man har för de olika högtidsdagarna – t.ex. jul och påsk. Katoliker och protestantiska kyrkor firar sina högtider med utgångspunkt i den gregorianska kalendern medan de flesta ortodoxa kyrkor använder den julianska.

Den julianska kalendern är den kalender som Julius Ceasar låg bakom och som introducerades i det romerska riket åren före vår tideräknings början. Den gregorianska kalendern är en modifierad variant som skapades av påve Gregorius XIII under 1500-talet. Skillnaden mellan den julianska och den gregorianska kalendern ligger i hur man beräknar skottår. I den julianska kalendern är alla år (utan undantag) skottår. Den gregorianska kalendern har samma regel med gör undantag för sekelskiftesår (ex. 1700) som inte är skottår, förutom de sekelskiftesår som är jämt delbara med fyra (ex. år 2000) som är skottår.

Ortodoxa firar påsk

Anledningen till att den gregorianska kalendern utvecklades var att den julianska kalendern hamnade 11 minuter ur fas i förhållande till exempelvis vintersolståndet och vårdagjämningen varje år. På 128 år blir det ett helt dygn och på medeltiden hade felet växt till nästan två veckor (därför kunde vintersolståndet infalla på luciadagen).

Idag skiljer det tretton dagar mellan den julianska och den gregorianska kalendern – därför firar man juldagen den 25 december inom den västliga kristendomen och den 7 januari inom den östliga kristendomen.

Varför har ortodox påsk ett eget datum?

Fram till 1582 följde alla kristna samma kalender, den julianska. Det betyder att alla kristna firade påsk på samma datum eftersom man räknade ut påskens datum på samma sätt. Påskdagen blev den första söndagen efter påskfullmånen (alltså den enligt Metons cykel framräknade fullmåne som inföll efter 20 mars).

När vissa kristna länder övergick till den gregorianska kalendern så uppstod ett glapp på mer än en vecka till de som fortsatte att använda den julianska. Detta glapp växer sedan succesivt ju längre tiden går. Detta får också till följd att påsken ofta skiftar i datum mellan de ortodoxa kristna som använder den julianska kalendern och de katoliker och protestanter som använder den gregorianska.

Alla kristna utgår från fullmånen och vårdagjämningen i att beräkna påsk, Skillnaden blir att påskfullmånen infaller på olika datum i den julianska och den gregorianska kalendern. Därför kan också påsken infalla på olika datum, men alltid på en söndag.

År i Metons cykel (faktiskt år)Påskfullmånen i den julianska kalendernMotsvarande datum i den gregorianska kalendern (+ 13 dagar)Datum för orotodox påsk (i den gregorianska kalendern)Påskfullmånen i den gregorianska kalendernDatum för katolsk och protestantisk påsk
1 – (2014)5 april18 april20 april14 april20 april
2 – (2015)25 mars7 april12 april3 april5 april
3 – (2016)13 april26 april1 maj23 mars27 mars
4 – (2017)2 april15 april16 april11 april16 april
5 – (2018)22 mars4 april8 april31 mars1 april
6 – (2019)10 april23 april28 april18 april21 april
7 – (2020)30 mars12 april19 april8 april12 april
8 – (2021)18 april1 maj2 maj28 mars4 april
9 – (2022)7 april20 april24 april16 april17 april
10 – (2023)27 mars9 april16 april5 april9 april
11 – (2024)15 april28 april5 maj25 mars31 mars
12 – (2025)4 april17 april20 april13 april20 april
13 – (2026)24 mars6 april12 april2 april5 april
14 – (2027)12 april25 april2 maj22 mars28 mars
15 – (2028)1 april14 april16 april10 april16 april
16 – (2029)21 mars3 april8 april30 mars1 april
17 – (2030)9 april22 april28 april17 april21 april
18 – (2031)29 mars11 april13 april7 april13 april
19 – (2032)17 april30 april2 maj27 mars28 mars

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-13

Litteratur:

About Easter Dating

Profilbild för Okänd

Varför är påskdagen flaggdag?

Kort svar: Påskdagen är en flaggdag för att det är den viktigaste helgdagen i kristen tradition

Numera (2025) finns det i Sverige sjutton flaggdagar som återkommer varje år. Dessutom är dag för riksdagsval samt dag för val till Europaparlamentet flaggdagar, men dessa infaller ju inte varje år.

Det var först 1982 som det i en förordning bestämdes vilka dagar som skulle vara officiella flaggdagar, innan dess hade det förvisso flaggats men det hade inte funnits några centralt bestämda flaggdagar. Sedan 1939 hade den av Kungliga Vetenskapsakademin utgivna almanackan innehållit flaggdagar på initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag.

Sveriges flagga
Sveriges flagga

Inför beslutet om allmänna flaggdagar 1982 så genomfördes en SOU (1966:62) som gick igenom argument för och emot olika flaggdagar. Om flaggning på de kristna högtidsdagarna skrev utredningsmannen:

Vad de kyrkliga högtidsdagarna beträffar föreligger ingen anledning att ändra nyårsdagens, påskdagens, pingstdagens och juldagens karaktär av allmän flaggdag.

Notera att midsommardagen inte är med i ovanstående uppräkning, men när beslutet skulle fattas så hade regeringen lagt till midsommardagen. Men orsaken till att påskdagen blev och fortfarande är en flaggdag i Sverige är för att det är en kyrklig högtidsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-10

Profilbild för Okänd

Hur mycket påskmust dricker vi per år i Sverige?

Kort svar: Det brukar säljas cirka tio miljoner liter påskmust varje år i Sverige.

Till jul och påsk har det under de senaste hundra åren vuxit fram en dryck som i princip konkurrerat ut alla andra alkoholfria drycker – must. Julmusten uppfanns som ett alkoholfritt alternativ till öl under tidigt 1900-tal och påskmusten kom några årtionden senare.

Påskmust

Under hela året dricks det 40-60 miljoner liter must i Sverige, merparten under december månad. Konsumtionen av påskmust har dock ökat under de senaste åren. I en artikel från 2023 konstateras att:

för femton år sedan konsumerade svenskarna cirka fyra miljoner liter påskmust, de senaste åren har försäljningen uppgått till över tio miljoner liter.

Påskmust står alltså för cirka en femtedel av musten som säljs varje år. Midsommarmust däremot har aldrig fått något större genomslag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-10

Litteratur:

Påskmust slår försäljningsrekord – livetsgoda.se 2023-04-05

Profilbild för Okänd

Har påsk med gudinnan Ishtar att göra?

Kort svar: Nej, det finns ingen koppling mellan den gudinnan Ishtar och den kristna påsken.

Vid påsk brukar det ibland cirkulera en bild som förklarar påskens ursprung med den gudinnan Ishtar. Budskapet i bilden är att Ishtar (som påstås vara en assyrisk–babylonisk fruktbarhetsgudinna) har gett namn till Easter (det engelska ordet för påsk) och att påskfirandet egentligen är ett kristnande av en förkristen fruktbarhetsfest.

Texten i sin helhet (översatt till svenska) lyder:

Påsken var ursprungligen firandet av Ishtar, den assyriska och babyloniska fruktbarhetsgudinna. Hennes symboler (som ägget och haren) var och är fortfarande fruktbarhets- och sexsymboler (eller trodde du faktiskt att ägg och harar hade något med uppståndelsen att göra?) Efter att Konstantin bestämde sig för att kristna imperiet ändrades påsken till att representera Jesus. Men i sitt ursprung handlar påsken (”easter”) (vilket är hur man uttalar Ishtar) om att fira fertilitet och sex.

Att bilden – trots att informationen är helt felaktig – fått sådan stor spridning beror förmodligen på att det är tacksamt att försöka ”avslöja” att kristna högtider egentligen bygger på hedniska diton. Så är fallet till viss del med julfirandet, dock inte vad gäller påsken.

Vad är fel med bilden på Ishtar som påskens gudinna?

1. Ishtar är inte roten till det engelska ordet Easter.

På de allra flesta språk (svenska, franska, spanska och italienska bl.a.) så är ordet för påsk härlett ifrån det hebreiska pesach eftersom påskens rötter kommer ur det judiska påskfirandet. Engelska och tyska skiljer sig från detta mönster – på engelska heter påsk ”easter”. Men ordet ”easter” har inget med ”ishtar” att göra. Det kommer istället troligen ifrån urgermanskana ”austron” som betyder ”soluppgång i öster”. Här finns också möjligen en koppling till namnet på en gudinna vars högtid firades i Eastermonað (den anglosaxiska månaden som motsvarar april).

2. Ishtars symboler är inte ägg och harar

Ägget är en central symbol för påsken och kopplingen till liv är inte särskilt kontroversiell. Dock finns det inget koppling mellan ägget och gudinnan Ishtar. Antropologen Krystal D’Costa skriver ”Ishtar doesn’t seem to be connected to eggs in any explicit way.”

Även haren har blivit en symbol för påsken, introducerad i Sverige för cirka hundra år sedan via Tyskland. I Tyskland dyker de upp först på 1600-talet. Det är ett ganska långt steg, både i tid och i rum, från Ishtar.

Av de symboler som brukar listas för gudinnan Ishtar finns en krokformad knut av vass, åttauddig stjärna, lejon, rosett och duva. Både ägg och harar lyser med sin frånvaro.

3. Ingen tror väl att harar och ägg har med Jesus att göra?

I den text som cirkulerar antyds det att folk i allmänhet skulle tro att ”ägg och kaniner hade något med uppståndelsen” att göra. Så är det naturligtvis inte.

Det finns givetvis ingen direkt koppling till Jesus uppståndelse och påskharar och påskägg. Och jag tror inte heller att någon vettig människa tror det. Påskhararna och påskäggen är ju istället ett exempel på folkliga traditioner som av olika skäl knutits till en religiös högtid.

4. Kejsare Konstantin var inte den som gjorde så att påsken blev en kristen högtid

Konstantin den store var kejsare i det romerska riket under början av 300-talet och var den som tillät kristendomen i riket. Detta ledde senare till att kristendomen blev statsreligion. Men att Konstantins legalisering av kristendomen skulle lett till att kristna började fira påsk och därmed tog över en gammal hednisk kult knutet till Ishtar är bara påhitt.

De första kristna var, liksom Jesus och hans lärjungar, judar och levde i en judisk miljö. De fortsatte att fira samma högtider som sina judiska vänner, men gav dem en ny innebörd. Påsken fortsatte att firas, men nu med Jesus död och uppståndelse i fokus snarare än Exodusberättelsen.

Påsken firades alltså långt före 300-talet. Vad som däremot bestämdes vid konciliet i Nicaea år 325 var att den kristna påsken aldrig skulle infalla samtidigt som den judiska. Därför infaller den kristna påskdagen den första söndagen efter påskfullmånen.

5. Ishtar uttalas inte som Easter

Inte ens det grundläggande påståendet att Ishtar och Easter låter likadant stämmer. Så här skriver Tim O’Neill

På modern engelska uttalas det som det ser ut, med ”Ish-” som första stavelse. Det ursprungliga akkadiska namnet uttalades ”ISH-tar” eller kanske ”EESH-tar”, men inte ”EAST-er”. Alla likheter mellan hur den moderna engelska formen ”Ishtar” ser ut och det moderna engelska ordet ”Easter” låter är en ren tillfällighet.

Sammanfattning

Texten som cirkulerar med och som försöker argumentera att det finns en koppling mellan gudinnan Ishtar och en förkristen fruktbarhetsrit å ena sidan och den kristna påsken å andra sidan är alltså helt felaktig. Det finns inga som helst historiska belägg för en sådan koppling utan allt vi vet talar istället för motsatsen – att kopplingen överhuvudtaget inte existerar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-10

Litteratur

Beyond Ishtar: The Tradition of Eggs at Easter  Don’t believe every meme you encounter – Krystal D’Costa

Easter, Ishtar, Eostre and Eggs – Tim O’Neill

    Profilbild för Okänd

    När är påsken 2025?

    Kort svar: Påskafton 2025 infaller lördag 19 april och påskdagen 2025 infaller söndag 20 april.

    Påsken är en rörlig högtid som infaller i förhållande till påskfullmånen. Påskfullmånen är inte någon riktig fullmåne som visar sig på himlen utan en genom tabeller framräknad fullmåne som används för att beräkna datumet för den kristna påsken. Utifrån dessa tabeller infaller påskdagen en söndag mellan 22 mars och 25 april.

    Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

    Påskfullmånen 2025 infaller söndag 13 april och därmed blir påskdagen den därefter följande söndagen — alltså söndag 20 april. Utifrån påskdagens datum kan också övriga dagar i stilla veckan och påskveckan beräknas.

    Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-07

    Profilbild för Okänd

    Hur länge har påsksmällare förekommit?

    Kort svar: Begreppet påsksmällare har förekommit sedan åtminstone mitten av 1800-talet även om det då oftare handlade om pistolskott som sköt i samband med påsken.

    Tills för inte så många år sedan var ”smällare” vanligt förekommande vid olika högtider. Smällare är liten pappers­hylsa med knall­pulver, som smäller när man kastar den på marke”. Till påsk fanns ”påsksmällare som Svensk Ordbok förklarar så här:

    smällare som av­lossas på påsk­afton ur­sprungligen för att skrämma påsk­käringar och dylikt

    I Svensk Ordbok daterar man ordet ”påsksmällare” till 1986, men en snabb sökning i tidningsdatabasen ger betydligt äldre belägg. Till exempel kan man i Mariestads Weockoblad 1859 läsa om en dräng som på Bärerbergs gästgivaregård skadat sin hand under ”påsksmällarne” som då utfördes med pistol. Några år senare annonseras det flitigt om påsksmällar och dessa nämns i samma mening som raketer, bomber, fontäner och fyrverkeri.

    Smällare

    SvD skriver påsken 1900 om hur påsksmällare ”fordomdags [var] en ganska god sedvänja” och man skriver vidare att om man inte hade ett skjutvapen tog man:

    en portnyckel af det gamla hederliga slaget, som man kunde slå ihjäl en oxe med, borrade ett fänghål i nyckeln, proppade den full med krut och knallade på värre. Det var en stark och billig salut.

    Under det fortsatta 1900-talet skrivs det flitigt om påsksmällare men oftast i anslutning till olika olyckor som inträffar i samband med påsksmällarna. Det hela går så långt att SvD 1943 meddelar att påsksmällar. även om det ses som ”en gammal sedvänja” är förbjudna eftersom ”detta okynne varje år medför olyckshändelser, ofta förlust av liv och hälsa”.

    Detta förbud verkar dock inte ha påverkat bruket som är flitigt i många svenska städer under andra halvan av förra seklet. Från offentligt håll försöker man på olika håll reglera användandet av smällare, bl.a. genom krav på en säkerhetsstubin – vilket innebar att ett- och treöresmällarna försvann eftersom de inte hade plats.

    Den slutgiltiga nådastöten för smällare i allmänhet och påsksmällare i synnerhet kom när riksdagen förbjöd smällare och samtidigt höjde åldersgränsen för att hantera fyrverkerier 2001.

    Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-30

    Källor:

    SvD 1943-04-17

    SvD 2001-12-28

    Knallskott har alltid roat | Hallands Nyheter

    Profilbild för Okänd

    Varför eldar man påskbrasor?

    Kort svar: Påskbrasor användes dels för att skrämma påskkärringarna som var på väg tillbaka från häxsabbaten på Blåkulla och dels för att röja undan sly och annat som fanns kvar från från vintern.

    Historiskt har det förekommit årseldar i Sverige vid en rad högtider: midsommareldar, Peregrinus (16 maj), Kristi himmelsfärdsdagen, valborgsmässoafton samt givetvis påskafton.

    Påskbrasa i Uddevalla 1955. Arne Andersson/Bohusläns museum

    Påskeldar (även kallad påskbrasa eller påskefyr) har förekommit i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet, dock inte i hela landet. Ejdestam skriver att påskeldarna i huvudsak är ett västsvenskt fenomen:

    Gränsen inåt landet [för påskeldarnas utbredning] sträcker sig sålunda från nordöstligaste Skåne, går genom sydvästra Närke samt följer därefter Värmlands östgräns norrut.

    Att man eldade brasor just på påskhelgen går, precis som påsksmällare, tillbaka på den äldre tron på påskkärringar och deras häxsabbat på Blåkulla under påskhelgen:

    Syftet [med påskeldarna] har varit att skrämma bort påskkäringarna, som denna dag [påskafton] antogs återvända från Blåkulla. Även påsksmällare kom väl till pass för detta ändamål.

    Därtill fanns med stor sannolikhet även en praktisk orsak – på gårdarna fanns det vid vårens ankomst mycket sly och liknande som behövde röjas undan vilket gjorde att en stor påskeld passade sig bra.

    På 2020-talet har påskeldarna minskat i popularitet även om de fortfarande förekommer i t.ex. Göteborgs skärgård där rena ”grankrig” utspelar sig.

    Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-30

    Litteratur:

    Därför har vi påskbrasor | slakthistoria.se

    Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

    Profilbild för Okänd

    Är Systembolaget öppet på skärstorsdagen?

    Kort svar: Eftersom skärtorsdagen är en vanlig arbetsdag har Systembolaget ordinarie öppettider.

    Systembolaget har sedan förra seklets mitt haft en bärande roll i den svensk alkoholpolitiken. Skillnaden mot andra europeiska länder blir tydligast kring de stora helgerna då det dricks stora mängder av julöl och påsköl. Det man då måste hålla reda på är om Systembolaget har öppet eller inte.

    Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Skärtorsdagen är dock en vanlig arbetsdag (alltså inte en röd dag) vilket gör att Systembolaget har ordinarie öppettider. Men långfredagen är röd dag och då är Systembolaget inte öppet.

    Skylt från Systembolaget.

    Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-28

    Källa:

    Systembolagets öppettider

    Profilbild för Okänd

    När är påsken 2024?

    Kort svar: Påskafton 2024 infaller lördag 30 mars och påskdagen på söndag 31 mars.

    Påsken är en rörlig högtid vars datum styrs av en kalendarisk fullmåne. Påskdagen är den första söndag efter den första kalendariska fullmånen efter 20 mars. Det innebär att påskdagen som tidigast kan infalla 22 mars och som senast 25 april.

    Påskfirande 1961. Upplandsmuseet

    Påskfullmånen 2024 infaller 25 mars (alltså på Våffeldagen) vilket är en måndag, således infaller påskdagen följande söndag – 31 mars. Påsken styr i sin tur en rad andra traditioner såsom fettisdagen (13 februari), Kristi himmelsfärdsdagen (9 maj), pingsten (19 maj) och Kristi förklarings dag (14 juli).

    Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-26

    Profilbild för Okänd

    Hur länge har det förekommit grankrig?

    Kort svar: Grankrig inför vårens eldar har förekommit åtminstone sedan 1860-talet.

    Grankrig handlar om att olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden under våren. Numera förekommer grankrigen i princip uteslutande i Öckerö Kommun men historiskt har de förekommit i hela landet. Då har det gällt påskeldar i västra Sverige och valborgsmässoeldar i övriga landet.

    Krig mellan stadsdelar om att bygga den största elden går tillbaka åtminstone till 1860-talet även om ordet ”grankrig” inte nämns specifikt. Det äldsta belägget jag funnit är från påsken 1865. Då skriver GHT:

    På det branta berget mellan Haga och Anneberg har en hop pojkar från vestra och östra Haga sedan någon tid samlat åtskilliga materialier till de tillämnade påskeldarne. En annan pojkhop från Masthugget, hvilken samtidigt ströfvat ikring på bergen vesterut, eller i närheten af Djupedalen, förmodligen för att der för sin del samla bränsle till påskeldar, har häromdagen plötsligen tågat ned tvärsöfver det öppna fältet, som skiljer deras berg från det förstnämnda, derefter bestigit detta och så vare sig af afund eller andra orsaker med hugg och slags anfallit Hagapojkarne. Knytnäfvekampen har snart urartat till ett det vildaste slagsmål, hvarander äfven större karlar blandat sig i leken

    Vad det verkar så ökar frekvensen av grankrig under efterkrigstiden, då finns det frekventa exempel från ex. Borås och Göteborg.

    Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

    Källor:

    Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

    GHT 1865-04-01