Etikettarkiv: julteve

Profilbild för Okänd

När visades Djungelboken på julafton första gången?

av

Kort svar: Första året som en scen ur Djungelboken visades i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul!” var 1969.

Under de första åren efter premiären 1960 var inslagen i ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul!” desamma. Den första förändringen skedde 1967 då tre filmer (Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) togs bort och tre (Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt) lades till.

Två år därefter – 1969 – introducerade man något som skulle bli återkommande på julafton, att visa en scen ur en aktuell Disneyfilm. I december 1968 hade Djungelboken haft premiär på svenska biografer och på julafton året efter premiären klockan halv fem (ja, programmet sändes så sent då) visades ett klipp ur Djungelboken.

Under de första två åren (1969-1970) som Djungelboken visades var det ”apscenen” (alltså den där kung Louie sjunger ”Jag vill ju va’ som du”) som visades. Efter 1970 tog Djungelboken ett uppehåll och ersattes med Aristocats.

År 1977 var dock Djungelboken tillbaka, men då med scenen då Mowgli första gången möter Baloo. Tre år senare – 1981 – skrev Hans Schiller i SvD:

Inslaget där björnen Balou lär Mowgli boxas har varit med i några år nu.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-20)

Källor:  

”Nalle och Djungelboken” DN 1969-12-24

TV-tablå 1978-12-24 SvD

”Kalle Anka har fått två nya vänner” SvD 1981-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar 1972?

av

Kort svar: Julafton 1972 var det Olle Norell och Isa Quensel som var julvärdar i teve.

Det finns en myt, spridd på flera ställen, om att Bengt Feldreich och Arne Weise ensamma hade hand om julvärdsskapet mellan 1959 och 2003. Men under 1960- och 1970-talet varierade det frisk vem som var julvärd – ett år kunde det vara Beppe Wolgers och ett annat år Lasse Holmqvist.

På julafton 1972 var det journalisten Olle Norell och skådespelerskan Isa Quensel som delade på programledarskapet.

Förutom Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! kl. 14.00 så innehöll julaftonen i TV 1972 bl.a. En spökhistoria vid jul, Taube på Gröna Lund samt Midnattsmässan från Rom.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-02)

Källa: ”De firar jul med oss i TV” SvD 1971-12-24

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1971?

av

Kort svar: Julvärd i teve 1971 var Lasse Holmqvist.

Det förekommer flertalet uppgifter om att Bengt Feldreich och Arne Weise var julvärdar i ett långt sträck från 1959 till 2003. Det stämmer att Arne Weise med undantag för åren 1988, 1989 och 1990 (då Björne var ersatte) var julvärd 1980-2002, men dessförinnan varierade det.

Under julhelgen 1971 var det Lasse Holmqvist från Malmö som fick uppdraget. Så här skriver DN 17 december:

Det börjar med julafton då Lasse Holmqvist fungerar som värd ända fram till den traditionella midnattsmässan.

Sedan hade Lasse Holmqvist en rad program under helgdagarna där han träffade olika kända människor

SvD 1971-12-24

Samma år som Lasse Holmqvist var julvärd i teve var för övrigt Beppe Wolgers, som ju varit julvärd 1968, radions värd under julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-19)

Källor: ”TV1-jul från Malmö” DN 1971-12-17

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1968?

av

Kort svar: 1968 var Beppe Wolgers julvärd i teve.

Förutom under den ganska långa period mellan 1981 och 2002 (med undantag för 1988, 1989 och 1990 då det var Björne) då Arne Weise var julvärd i SVT så har olika personer suttit i rutan under julafton, även om Arne Weise faktiskt debuterade redan 1964.

Julen 1968 blev lite speciell eftersom Apollo 8 – den andra månfärden – planerade anlända till månen just under julhelgen. Därför stöpte man hastigt om i tablån, men julvärden fick vara den planerade – nämligen Beppe Wolgers. Men flera program fick utgå och Beppe hade istället gäster som Monica Nielsen, Sunge Mangs och Thore Skogman i studion.

SvD 1968-12-21

Samma år som Beppe var julvärd hade också Djungelboken premiär i Sverige, men filmklippet som visades i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! kom inte med förrän året efter.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-19)

Källor: ”Rymdextra nya inslag i jul-TV” SvD 1968-12-24

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1978 och 1979?

av

Kort svar: Julvärd 1978 och 1979 var Jeanette von Heidenstam.

Förutom under den ganska långa period mellan 1981 och 2002 (med undantag för 1988, 1989 och 1990 då det var Björne) då Arne Weise var julvärd i SVT så har olika personer suttit i rutan under julafton.

Inför julen 1978 skrev SvD om det årets julhelg:

Jeanette von Heidenstam, Thomas Olofsson och Barbro Francke heter de tre som tar hand om värdskapet under julen i TV1. Jeanette von Heidenstam firar julafton med titarna.

Även året därefter var det Jeanette von Heidenstam som satt julvärd på julafton under ”70-talets sista julafton”.

Under 80-talets första julafton var det också von Heidenstam som presenterade programmen, men då i par med Arne Weise som sedan tog över som ensam värd.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-02)

Källor:
”Tre julvärdar i Tv1” SvD 1978-12-10

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1964?

av

Kort svar: Julvärd 1964 var Arne Weise.

Sedan 2003 har det varit olika personer som suttit som programpresentatör under julafton och därmed kallats ”julvärd”. Dessförinnan var Arne Weise julvärd under väldigt många år i rad från 1980 då han delade rollen med Jeanette von Heidenstam och från 1981 ensam (med undantag för 1988, 1989 och 1990 då det var Björne som skötte uppgiften).

SvD 1964-12-24

Första gången som Arne Weise benämns som julvärd eller ”programvärd” på julafton som det kallas då i tidningen är på julafton 1964. Arne Weise har i senare intervjuer påstått att han var julvärd redan året innan – 1963, men i tablån för julafton 1963 finns inga spår av Arne Weise (däremot både Lennart Hyland och Gösta Knutsson).

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-02)

Källor:
Tv-tablån SvD 1964-12-24

”Weise trivs i rollen som trevlig julvärd” SvD 1987-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka har gjort rösterna till ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Rösterna i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton görs av Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

Sedan 1975 sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i teve på julafton för första gången. Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare, men eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare.

H.K. Bergdahl (röst av Åke Fridell)

Per Åhlin är den som tecknat filmen, Gunnar Svensson har skrivit musiken och Tage Danielsson har skrivit manus och han är också den som gör berättarrösten. Förutom Tage så är det följande personer som ger röst:

Förutom Per Andrén så var det etablerade skådespelare som fick göra röst. Pawlo skulle t.ex. komma att göra speakerrösten åt Picassos äventyr. Att just Andrén fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-21

Profilbild för Okänd

När visades Robin Hood på julafton första gången?

av

Kort svar: Första året som Robin Hood visades som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” var 1974.

Efter de första årens visningar av Kalle Anka på julafton började Disney placera in korta avsnitt från biofilmer som haft premiär under året. Första gången var 1969 då Djungelboken visades under julaftonens program. Djungelboken återkom sedan 1977 för att därefter bli ett stående inslag.

Robin Hood hade premiär i USA 1973 och kom året därefter, i november, på de svenska biograferna.

Recension i SvD 1974.

På julafton 1974 var det således ett klipp från just Robin Hood som visades under Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Inslaget blev sedan ett stående inslag på julafton, förutom 1998 då SVT av någon anledning glömt att förnya rättigheterna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-16

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Arbetet Nyheter 1998-12-27

Profilbild för Okänd

Vem är H.K. Bergdahl?

av

Kort svar: H.K. Berggdahl är en karaktär i ”Sagan om Karl-Bertil Jonnsons julafton”.

Sedan 1975 sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på SVT varje julafton. Texten skrevs av Tage Danielsson 1964 och teckningarna gjordes av Per Åhlin.

Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare. Eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare. Förutom Tage Danielsson, som läser texten, förekommer fem ytterligare röster: Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

H.K. Bergdahl spelar biljard

Byrådirektör H.K. Bergdahl förekommer vid ett par tillfällen i Sagan. Först när Karl-Bertil går igenom faderns taxeringskalender från 1942 där det står att Bergdahl är direktör och bor på Djursholm. Enligt berättelsen har han en taxerad årsinkomst på 67.500 kronor (det motsvara 1.384.038 kronor 2018).

I boken (som kom 1964) står det att Bergdahl bor på Oscarsvägen 30. Dock finns det ingen väg som heter så i Djursholm. Däremot finns det en Oskarsvägen 30 på Lidingö. Men det går troligen att sortera in under avdelningen anakronismer och dylikt som filmen är känd för.

Taxeringskalender

H.K. Bergdahl återkommer sedan i slutet när Tyko och Karl-Bertil åker runt för att Karl-Bertil ska be om ursäkt. Då får vi reda på att Bergdahl är byrådirektör, har mahognyport och husa (som öppnar dörren). På porten står det ”H.H.K Bergdahl” och det extra H-et står för ”Herr”.

När Tyko och Karl-Bertil kommer in spelar Bergdahl biljard med sin mor och det visar sig också att han är gift och att han eller hans fru har en morbror som heter Artur (det är dennes tändstickstavla med Bodens fästning på Karl-Bertil stulit).

Därtill är det från H.K. Bergdahl som Karl-Bertil får den flaggirlang som innehåller en hakkorsflagga. Flaggan var Tysklands officiella flagg från 1935 till 1945 då nazisterna styrde landet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Profilbild för Okänd

Vad var ”Hallåornas jul”?

av

Kort svar: ”Hallåornas jul” eller ”Jul i hallåstudion” var ett program på SVT som sändes på julafton 1959 och 1960.

Julen 1959 sändes kl. 20.50 Jul i Hallåstudion ett program som inte alls blev samma tradition som Kalle Anka och hans vänner önskar god jul som sändes första gången året därefter

Jul i Hallåstudion eller Hallåornas jul som det också har kallats var en dryg halvtimmes program där dåtidens SVT:s hallåor satt i en julpyntad studio tillsammans.

Från Öppet arkiv.

Programmet sändes även 19.25 på julafton 1960. Precis för hade Julsånger från fyra länder sänts och 19.50 tog Storstugan – Harry Brandelius firar julafton med vänner och bekanta vid.

Hallåornas jul blev aldrig någon tradition och har, så vitt jag vet, aldrig sänts i SVT därefter. Dock blev julvärdar något återkommande, dels i form av Arne Weise under många år men också med Björne.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19