Kan allhelgonadagen och alla helgons dag vara på samma dag i almanackan?

24 oktober , 2008 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ja, eftersom allhelgonadagen alltid infaller 1 november och alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november kan dessa två dagar vissa år infalla på samma datum.

Vissa år (t.ex. 2014) går det på 1 november i almanackan att läsa båda allhelgonadagen (med svart text) och alla helgons dag (med röd text). Att ha med båda kan tyckas som tårta på tårta men det finns en fullt naturlig förklaring. Anledningen är att en rörlig dag (alla helgons dag) i år råkar sammanfalla med en fast (allhelgonadagen).

När påve Gregorius IV på 800-talet flyttade dagen då helgonen firas valde han 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Även i Sverige vet vi att allhelgonadagen firats länge. De äldsta beläggen är från Vallentunakalendariet 1198 där allhelgonadagen räknas till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Allhelgonadagen överlevde reformationen och avskaffades inte som helgdag i Sverige förrän 1772 under ”den stora helgdöden”. Dock levde den kvar som viktig dag bland bondebefolkningen för att spå kommande väder. I Bondepraktikan 1875 står:

Will du weta hurudan winteren wara må, så skall du Allahelgon Dag i skogen gå,

År 1924 väcktes de första förslaget om att återinför allhelgonadagen som helgdag, med det var i och med kalenderreformen 1953 som det skedde. En av poängerna med kalenderreformen var att hitta en bättre balans mellan våren (med många helgdagar) och hösten (med få helgdagar). Därför valde man att låta allhelgonadagen ligga kvar som tidigare 1 november, men att låta alla helgons dag bli en ny röd dag. Alla helgons dag är den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Således är allhelgonadagen alltid 1 november och ingen helgdag i sig. Däremot är alla helgons dag en helgdag och dagen infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Vissa år kan alla helgons dag och allhelgonadagen infalla på samma dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-10-24, uppdaterad 2022-10-09)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Läs även andra bloggare om högtider, traditioner, allhelgonadagen, alla helgons dag, allhelgonahelgen

Hur firades helgamäss (allhelgona) på 1800-talet?

31 oktober , 2007 av Mattias Axelsson

Kort svar: Helgamäss, vilket var en alternativ benämning på allhelgonadagen, firades förr bl.a. med ungdomsfylla, utklädning och utsmyckning av rovor .

Sedan medeltiden har allhelgonadagen 1 november varit en helgdag i Sverige. Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige. Kvällen för kallades för helgmässafton i folkmun med lite olika stavning (ex. häljmäss). Firandet av av helgmäss och helgmässafton kunde gå nog så vilt till vilket följande citat från en man född i 1854 i Vilhelmina.

*Rovorna är upptagna och skall blastas av. Länsmuseet i Gävleborg.*

En annan tradition som fanns var att pojkarna klädde ut sig i kvinnokläder och gick runt bland gårdarna och tiggde korv. Kopplingen mellan korven och allhelgona var att årets slakt då skulle vara färdig. Från Härjedalen berättas det om firandet i slutet av 1800-talet:

Köttet skulle vara nersaltat eller opphängt till torkning [till allhelgonadagen] och i taket hängde korvarna långa rader. Slaktmånaden med alla dess bestyr var nu över och man kunde emotse en lugn tid vid spinnrock och vävstol. Korvkvällen firades Allhelgonadagens kväll. Ett par dar före helgamäss klädde två av byns pojkar ut sig i och gick i alla går dar i byn och samlade ”smakkorv” av årets nyberedda korv som hängde på torkning i taket. På Allhelgonadagens kväll samlades så byns ungdom på ett överenskommet ställe för att avsmaka korven. Efteråt blev det förstås lekar och dans och annat ”tröt” hela kvällen. Denna sed lever kvar än i dag (1920 talet m.a.), t. ex. i Storsjö, men i stället för korv äts flötgröt. Byns flickor tar då med sig grädde (flötan).

Förutom detta helgamässfirande finns det många belägg för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterat 2021-10-31

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

”helgonmäss” SAOB

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?

30 oktober , 2007 av Mattias Axelsson

Kort svar: Allhelgonadagen firas 1 november och har så gjorts i den kristna världen sedan 800-talet. Alla själars dag är 2 november och har firats sedan 1000-talet. Allhelgonadagen avskaffades som helgdag i Sverige 1772 och istället blev blev Alla helgons dag istället en helgdag 1953. Den infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween är en tradition som kom till Sverige från USA på 1990-talet. Ursprunget finns bl.a. i den keltiska festen Samhain.

Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.

Allhelgonadagen

Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren den13 maj. Dagen instiftades på 600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius IV (800-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas då till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst) och firades bl.a. med allhelgonagillen.

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag. Men den fortsatte naturligtvis att firas ändå, dels med ungdomsfester på helgamäss och dels kyrkligt men då på den första söndagen i november.

Alla helgons dag

I början av 1900-talet kom seden att tända ljus på gravarna under allhelgonahelgen till Sverige. Det fanns dessutom en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten. Därför fanns det ett intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Alla själars dag

Eftersom allhelgonadagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november. Alla själars dag försvann ur den svenska almanackan någon gång under 1500-talet,

Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evangeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet alla själars dag som underrubrik.

Halloween

Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonaafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas (t.ex. genom att gå och fråga om ”bus eller godis”) är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-30, uppdaterad 2022-10-09)

Litteratur: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

”Därför firar vi alla helgons dag” Populär Historia 2019-11-01

Varför firas de döda i början på november?

28 oktober , 2007 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att många kulturer har traditioner som firar de döda just i skiftet oktober/november beror på att det varit en markering för övergången mellan sommar och vinter samt att ”naturen dör” ungefär nu, vilket gör att det passar sig att fira de döda.

Allhelgonadagen infaller 1 november. I Sverige är (sedan 1953) alla helgons dag på lördagen i den veckan och det är då man tänder ljus på gravarna och minns de döda. Men varför är det just i början på november som vi firar och minns döda vänner och släktingar?

Det är inte bara i Sverige som början på november är en dag att minnas de döda. Troligen var det på 800-talet som 1 november blev ”alla helgons dag” och till Sverige vet vi att helgdagen kom med kristendomen på 1100-talet. Dock är det först på 1900-talet som seden att tända gravljus har börjat.

Ett annat känt exempel på kopplingen mellan oktober månads slut och döden är Halloween som delvis har sitt ursprung i den keltiska festen för dödsguden Samhain just 31 oktober. I Mexico firas Dia de los muertos (De dödas dag) – vilket är en blandning av indianska och katolska traditioner – 1 november.

I Sverige har 1 november under lång tid setts som vinterns första dag. Och när vintern kom så var det att se till så att alla praktiska göromål som slakten, båtupptagning, bärgning av hö och så vidare var klart. I folkmun kallades dagen för häljamäss (helgamäss) och det var främst en fest för ungdomarna. Man åt korv, lekte, dansade och stojade.

Även på de brittiska öarna delade man upp året i ett sommar- och ett vinterhalvår som började 1 novembver. Och i brytningstider (som ex. sommarhalvår och vinterhalvår) uppkommer så gott som alltid olika former av firande.

Att det på de flesta håll är olika former av dödstema har med all säkerhet den naturliga förklaringen att naturen håller på att dö. Träden avlövas, växter förmultnar och djuren går i ide. När naturen dör blir det också naturligt att fira de släktingar som är döda.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-28, uppdaterad 2022-10-07)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Etikettarkiv: allhelgonadagen