Profilbild för Okänd

Vad är skyltsöndag?

Kort svar: Historiskt var skyltsöndagen den söndag som låg närmast före julafton då butikerna julskyltade. Senare har skyltsöndag kommit att betyda den söndag då butiker börjar med julskyltning.

Julen är utan konkurrens den viktigaste högtiden för svensk handeln. Det ska köpas julklappar, julmat, julpynt och annat som hör julen till. Således pågår julhandeln nu i flera veckor, ibland till och med i flera månader före julhelgen.

Till julhandeln har det historiskt funnits en tradition med ”skyltsöndag”. Ordet börjar användas i slutet av 1800-talet. De första skriftliga beläggen i tidningstext är från december 1891. Sundsvalls tidning skriver bl.a.:

Söndagen före jul är hufvudstaden den egentliga s.k. ”skyltsöndagen”, då köpmännen i upplysta fönster exponerar sina smakfullaste artiklar och allmänheten i stora massor driver fram och åter på gatorna för att taga all härligheten i skärskådan.

Men några veckor tidigare hade flera tidningar refererat till en ”Stockholmskorrespondent” som skriver:

Förr – ännu för några år sedan – sparade köpmännen sina största ansträngningar i dekorationsväg till söndagen före jul, men nu måste mera till och skyltsöndagarne blivit fler och fler.

Det var alltså redan 1891 som man beklagade sig över att skyltsöndagarna blivit för många. Skyltsöndagen flyttades sedan längre och längre bort från julhelgen. Undet 1910-talet beklagade sig skribenter om att ”intresset för de gamla traditionella skyltsöndagarna tycker tyvärr år efter år slappas allt mer”. Och orsaken till detta skulle vara ”att skyltsöndagarna nu [1913] blifvit fler än förr”.

Det skribenten syftade på var att antalet skyltsöndagar hade ökat från en till tre under det tidiga 1900-talet. Och så fortsatte det under så gott som hela första halvan av 1900-talet. Tre söndagar före julhelgen startade julskyltningen med den första skyltsöndagen.

År 1951 beslutade sig dock Stockholms köpmannaförbund att 1951 års ”stora skyltsöndag /../ blir redan den 2 december”, som då var första advent och fyra söndagar före jul. Under det fortsatta 1950-talet försöker vissa butiker ha skyltsöndag redan första advent medan andra (särskilt NK) håller hårt på traditionen att den ska vara tre söndagar före jul.

Skyltsöndag 1965 vid Domus varuhus i Luleå

Inför julen 1962 skriver SvD att ”för några år sedan var andra adventssöndagen skyltsöndag” och sedan beklagar man sig över att många affärsmän numera börjar julskylta redan vid domsöndagen (alltså helgen före första advent). Den här förskjutningen gör att NK flyttar sin skyltsöndag till första advent i början av 1960-talet.

Under de sista decennierna på 1900-talet tappar fenomenet skyltsöndag mer och mer av betydelse och numera är det endast ett fåtal butiker, däribland NK, som fortfarande har skyltsöndag och den brukar infalla i mitten av november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-19

Källor
Arboga Tidning 1891-12-05

Sundsvalls Tidning 1891-12-22

SvD 1913-12-08

SvD 1951-01-03

SvD 1962-11-25

Profilbild för Okänd

Vad heter sången som Karl-Bertil Jonsson sjunger på ölkaféet?

Kort svar: Julsången som Karl-Bertil Jonssons sjunger tillsammans med diversearbetarna på ölkaféet heter ”Julvisan” och är skriven av Zacharias Topelius.

När Karl-Bertil Jonsson på julaftonskvällen är färdig med sin turné som tomte och lägger det sista paketet ”bland flaskorna framför de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” så börjar han sjunga en melodi som diversearbetarna på kaféet stämmer upp. Texten lyder:

Nu så kommer julen, nu är julen här,
lite mörk och kulen men ändå så kär.
Han i salen träder med så hjärtligt sinn
och i högtidskläder dansa barnen in.

Det är givetvis Tage Danielsson som skrivit sagan men sången som sjungs är inte hans verk. Texten till ”Julvisan” som den egentligen heter är istället skriven av den finlandssvenske författaren och poeten Zacharias Topelius. 

Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-17

Källa:

Zacharias Topelius, Läsning för barn

Profilbild för Okänd

Vad blev ”årets julklapp” 1989?

Kort svar: Till julen 1989 valde Handelns Utredningsinstitut videokameran som årets julklapp.

Konceptet ”årets julklapp” lanserades till julen 1988 av Svensk Handels bolag Handelns Utredningsinstitut. Första året blev det en bakmaskin. Till julen 1989, alltså året därefter, blev det istället videokameran som fick äran att tituleras ”årets julklapp”.

Kriterierna för ”årets julklapp” är, enligt Handelns Utredningsinstitut själva, att den ska representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket. Eftersom utnämningen sker flera veckor innan jul så vet man inte om produkten verkligen kommer att sälja. Bakmaskinen beskrivs t.ex. som lite av en flopp där ”fjolårets bakmaskinslager ännu inte [är] slutsålda och priserna sjunkit till hälften.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-16

Källa:

SvD 1989-12-22

Profilbild för Okänd

När började man med ”årets julklapp”?

Kort svar: Första gången som Handelns Utredningsinstitut utsåg årets julklapp var 1988 då det blev bakmaskinen.

Julklappar har på olika sätt och med olika utdelare funnits i Sverige i flera hundra år. Men det är först under efterkrigstiden som det stora kommersiella genombrottet kommer i och med de ekonomiska förbättringarna som sker i Sverige.

Bakmaskin

Till julen 1988 lanserade organisationen Handelns Utredningsinstitut en idé som fortfarande finns med som en tradition flera decennier senare – ”årets julklapp”. Kriterierna för ”årets julklapp” var att den skulle representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket. Så här skrev Dagens Nyheter:

Bakmaskinen blir enligt en prognos ”årets julklapp”. 50 000 apparater har beställts, och handlarna räknar med att samtliga ska gå åt.

Sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut varje år lanserat en ny ”årets julklapp” som på något sätt ska spegla sin samtid, ex. ljudboken 2006, internet-paketet 1996 och CD-spelaren 1991.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-16

Källa: Dagens Nyheter / 1988-12-03

Profilbild för Okänd

När började man med julklappspapper i Sverige?

Kort svar: Julklappspapper har funnits i Sverige sedan julen 1922.

Ordet ”julklapp” har sitt namn utifrån en äldre tradition att klappa (knacka) på dörren innan man slängde in den skämtsamma gåvan genom fönstret. Under 1900-talet blev julklapparna fler och dyrare och kom att delas ut av olika figurer – bl.a. julbocken och jultomten. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

Att slå in paketen i julklappspapper är ett bruk som det går att datera ganska exakt till julen 1922. Så här står det i SvD 14 december 1922:

Svenska nationalförsamlingen mot tuberkulos har i år skaffat sig ett nytt vapen i sin kamp mot folksjukdomen. Den säljer något, som den kallar Julklappspapperet, avsett att använda som omslag kring julklappar.

Bakgrunden till idén var att Beda Hallberg inför julen 1922 besökte Oslo där hon la märke till ett mönstrat julpapper, med röda tomtar och röda julfåglar. Det norska julpappret hade i sin tur kommit till landet från USA. Beda Hallberg insåg snabbt att detta var en idé som även skulle slå i Sverige så hon tog den genast med sig hem.

Omslagspapper med juldekor och texten ”God Helg”.

Vid försäljningen i Sverige kostade julklappspapperet 10 öre för ett ark och en hel krona för en rulle om fem meter. Det nya mönstrade julklappspapperet som Beda Hallberg tagit med sig från Norge slog snabbt ut det tråkigare bruna omslagspapper som man använt tidigare.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-15

Källor:

SvD 1922-12-14

Profilbild för Okänd

Vad var ”Medan vi väntar på klapparna”?

Kort svar:Medan vi väntar på klapparna” var först ett radioprogram som sändes på julafton mellan 1948 och 1955 och sedan ett teve-program som sändes på julafton mellan 1958 och 1964. Troligen teve-sändes Disney-filmer på julafton första gången i programmet 1959.

Allt sedan tevens genombrott i Sverige på 1950-talet har det funnits teve-program som blivit jultraditioner. Detsamma gäller för radio, fast kanske inte i samma utsträckning.

Ett radioprogram som var en tradition under en kortare period direkt efter andra världskriget var Medan vi väntar på klapparna. Det sändes första gången på julafton 1948 kl. 15.00 och pågick i en halvtimme innan det var dags för Juloratorium. Programmets målgrupp beskrivs ömsom som ”barn” och ömsom som ”pojkar och flickor”.

Medan vi väntar på klapparna fortsätter sedan som radioprogram på julafton fram till 1955. Därefter blir det ett kortare uppehåll innan ett program med samma namn dyker upp i den nystartade televisionen på julafton 1958 kl. 16.50.

Notis från teve-tablån

Det intressanta med teve-programmet Medan vi väntar på klapparna är att det troligen är här som Disney-filmer teve-visas på julafton första gången. Dagens Nyheter skriver nämligen i en notis 1960 (samma år som God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl sänds första gången) att:

De tecknade filmserierna på eftermiddagstid julafton kan nästan sägas ha blivit en av den svenska televisionens första traditionella julinslag. De lades in för att stilla oron hos de yngsta inför julklappsutdelningen som hägrade så långt långt borta.

Texten illustreras med en bild på Musse Pigg. Så troligen, det finns inga ovedersägliga belägg dock, visades någon typ av Disney-filmer redan 1959 och eftersom det beskrivs som ”traditionella julinslag” är det inte omöjligt att det visats även året dessförinnan. Och det rimliga är då att de tecknade filmerna visades just inom ramen för Medan vi väntar på klapparna.

Sedan visades Medan vi väntar på klapparna varje jul till och med julafton 1964.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-11)

Källa:

SvD:s radio och teve-tablåer 1948-1964

DN 1960-12-24

Profilbild för Okänd

Har Bengt Feldreich varit julvärd i svensk teve?

Kort svar: Det finns inga samtida belägg för att Bengt Feldreich varit julvärd.

Under slutet av 1950-talet fick teven sitt genombrott i Sverige. Redan tidigt blev julafton en dag då särskilda program fick en särskild betydelse, som t.ex. midnattsmässan från Rom och Medan vi väntar på klapparna. Sedan hade ju Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! premiär på julafton 1960.

Enligt oriktiga uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det, också felaktigt, att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.

Även för julen 1959 finns det belägg om att andra personer än Bengt Feldreich varit julvärd. Julafton 1959 var det Gerd Almgren som hade ansvar för värdskapet i teve. För julen 1960 saknas belägg för vem som var julvärd.

Det finns alltså inga notiser i samtida tidningar att Bengt Feldreich varit julvärd över huvud taget. Det som kan ha startat ryktet om Bengt Feldreich som julvärd de tidiga åren är att han gjorde speakerrösten till Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! redan från 1960.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-11-15)

Profilbild för Okänd

Vilken smak hade Blossas första årgångsglögg?

Kort svar: När Blossa lanserades sin första årgångsglögg 2003 hade den smaken pomerans.

Glögg kommer av ordet ”glödgat” som betyder uppvärmt. Formen ”glögg” började användas under 1800-talet och det är i slutet av detta sekel som glöggen blir en juldryck eftersom socker och sprit blev billigare och mer lättillgängligt då.

Det utan tvekan populäraste varumärket vad gäller glögg i Sverige är Blossa. Blossa lanserades som varumärke 1993 och redan samma jul fanns Blossa i flera olika varianter i Systembolagets utbud. En flaska Blossa Röd starkvinsglögg Nr 8516 kostade då 53 kronor.

Blossa 2003

Till julen 2003 lanserade Blossa första gången en ”årgångsglögg”. Så här svarade Maria Snitting, produktchef på Vin & Sprit 2003 på frågan varför man lanserade en ny variant av Blossa i år med ”en
snygg flaska”:

För att skapa nyfikenhet och intresse för varumärket Blossa. Blossa 03 är en årgångsglögg och kommer bara att finnas i år. Vi kommer att lansera en sådan med ny smak och design varje år.

Beträffande smaken på 2003 års glögg sa Snitting:

I Blossa 03 är det pomerans och apelsin i smaken, men den har samma grundkryddning som den traditionella glöggen.

På själva flaskan från 2003 står det dock bara ”pomerans”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-12

Källa:

Dagens Industri 2003-11-28

Profilbild för Okänd

Vilka kortfilmer med Kalle Anka har visats på julafton i SVT?

Kort svar: Inom ramen för ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” har följande kortfilmer med Kalle Anka visats: nötkriget, camping, jagar tjuvar, i djungeln samt Musses husvagn.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats varje år på svenska teve, några år t.o.m. på TV3. Inslagens i programmet har varierat genom åren men det har alltid funnits kortfilmer med Kalle Anka i huvudrollen-´.

Bild från ”Kalle Anka och nötkriget”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-11)

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1977?

Kort svar: På julafton 1977 var det prästen Ingemar Glemme som var programvärd.

Att ha julvärdar i teve på julafton växte successivt fram under 1960-talet. De flesta år var det ordinarie programvärdar som fick vara julvärdar och vissa år var det speciellt utsedda personer, ex. skådespelare, som stod för värdskapet.

En person som varit julvärd inte mindre än tre gånger är Ingemar Glemme. Det är inte alls lika många gånger som Arne Weise men ändå noterbart. Glemme var präst och TV-producent och han var julvärd första gången 1974 och sedan igen 1976.

Ingemar Glemme

Sista gången som Ingemar Glemme fick vara julvärd var på julafton 1977. I Arbetet någon vecka innan julhelgen kan man läsa att ”Ingemar Glemme blir julaftonens programvärd i TV 1”. Även i tevetablåer för julafton nämns Glemme som värd på julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

Arbetet 1977-12-16

Arbetet 1977-12-24