Nu så kommer julen, nu är julen här, lite mörk och kulen men ändå så kär. Han i salen träder med så hjärtligt sinn och i högtidskläder dansa barnen in.
Även om det är Tage Danielsson som skrivit hela sagan så är julvisan som sjungs inte hans verk. Texten till Nu så kommer julen… (eller Julvisan som den egentligen heter) är skriven av den finlandssvenske författaren och poeten Zacharias Topelius. Först gången hela dikten publicerades var 1857 i barntidningen Eos julnummer.
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.
Texten har sedan tonsatts av en rad olika musiker, men den melodi som sjungs i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är gjord av Ellen Heijkorn 1920.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-11-23)
Juldagen (25 december) 2017 är på en måndag och därför är söndagen innan (julafton 24 december) också fjärde söndagen i advent. Räknar man fyra söndagar bakåt från juldagen så hamnar vi på söndagen den 3 december som alltså är första söndagen i advent.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-11-22)
Källa:
Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker
Kort svar: Columbus Day är en federal helgdag i USA och infaller den andra måndagen i oktober. År 2017 är det 9 oktober.
USA är en federation bestående av femtio delstater. Varje delstat har i enlighet med konstitutionen ett stort mått av självstyre, bl.a. är det upp till varje delstat att själv bestämma vilka dagar som ska vara helgdagar. Kongressen kan bara bestämma helgdagar för de som är anställda inom staten (federal employees). Tio dagar är federala helgdagar i USA (elva om det är installation av en ny president).
In a country of diverse religious faiths and national origins like the United States, it made sense to develop a holiday system that was not entirely tied to a religious calendar. (Christmas survives here, of course, but in law it’s a secular holiday much like New Year’s Day.)
Tre av helgdagarna i USA är kopplade till historiska personer – George Washingtons födelsedag (som firas tredje måndagen i februari), Marin Luther King Jr:s födelsedag (som firas tredje måndagen i januari) och slutligen den dag då Christofer Columbus skepp anlände till Nya världen (12 oktober 1492).
Columbus-dagen (eller Columbus Day som den heter i USA) firades av italienska immigranter så tidigt som i slutet av 1700-talet då USA var en mycket ung nation. Den första delstaten som gjorde dagen till en officiell helgdag var Colorado år 1907. Knappt trettio år senare gjorde president Franklin D Roosevelt och kongressen Columbus-dagen (12 oktober) till ”public holiday”.
I en större reform som kongressen och dåvarande president Lyndon B Johnson genomförde år 1968 flyttades tre federala helgdagar – Veterans Day, Washingtons födelsedag och Memorial Day – till närmast liggande måndag. Samtidigt blev Columbus Day en federal helgdag i lag. På så vis fick USA fem stycken tre-dagars-helger.
Att det är en federal helgdag betyder att alla som arbetar inom federal förvaltning är lediga men delstaterna väljer själva om de uppmärksammar dagen eller inte.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-10-07)
Kort svar: Halloween betyder ”alla helgons afton” och firas dagen före allhelgonadagen – alltså den 31 oktober. I Sverige är det lite mer komplicerat eftersom alla helgons dag inte är samma dag som allhelgonadagen.
I Sverige är det sedan 1953 lördagen i allhelgonaveckan (alltså lördagen mellan 31 oktober till 6 november) som är den röda dagen och kallas alla helgons dag, 1 november har namnet allhelgonadagen men är inte röd dag. Och här finns källan till förvirring för när svensk halloween faktiskt infaller.
Halloween infaller traditionellt 31 oktober (på kvällen innan allhelgonadagen)
Alla helgons dag i Sverige (sedan 1953) är rörlig och infaller alltid på en lördag.
Årets alla helgons dag (2017) är så sent som 4 november vilket innebär att svenska ”alla helgons afton” egentligen är fredagen den 3 november. Därför kommer det återigen bli en diskussion om vilken dag vi egentligen ska fira halloween i Sverige och det tråkiga svaret (eftersom halloween är en relativt oetablerad högtid i Sverige) är att man egentligen kan fira svensk halloween (och därmed gå ”bus eller godis”) lite när som i allhelgonaveckan, men den ”riktiga halloween” är 31 oktober.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-09-17)
Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Kort svar: Jom Kippur (eller Yom Kippur) 2020 börjar vid solnedgången den 27 september och håller på till nästföljande kväll.
Det judiska högtidsåret är fyllt av högtider och fester, de flesta till minne av olika händelser från det judiska folkets historia. Som viktigaste högtid för religiösa judar brukar Jom Kippur (Yom Kippur med mer engelsk stavning) nämnas. Jom Kippur kallas också försoningsdagen och infaller tio dagar efter nyårsdagen (Rosh Hashana).
”Judar som ber i synagogan på Yom Kippur” målning från 1878 av Maurycy Gottlieb
Eftersom den judiska kalendern (likt den muslimska) skiljer sig från den kristna gregorianska som används i stora delar av världen så flyttas de judiska högtiderna varje år. Den judiska kalenderns år består av 354 dagar (12 månader med 29 eller 30 dagar i varje månad). För att anpassa kalendern till det astronomiska året (jordens rörelse runt solen som snittar på ungefär 365 dagar och sex timmar) stoppas en skottmånad in med viss regelbundenhet (sju skottmånader under en tidsperiod om nitton år).
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-10-20, uppdaterad 2020-01-04)
Kort svar: Eid al-adha börjar den 21 augusti 2018 i Sverige eftersom det är den 10:e dagen i månaden Dhu-al-Hijjah (den sista i den muslimska kalendern).
Eid al-adha är en av två muslimska högtider (den andra är eid al-fitr) som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.
Datumet för eid al-adha är olika (på samma sätt som för eid al-fitr) från år till år beroende på att den kristna kalendern utgår ifrån solen och den muslimska kalendern från månen. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:
Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.
Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex eid al-adha) infaller på olika datum.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-08-26)
Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.
Sedan 1913 har både Sverige (6 juni) och Andorra (8 september) fått officiella nationaldagar, likt så gott som alla övriga länder i världen. Två länder saknar dock fortfarande nationaldag – Storbritannien och Danmark.
I en artikel om nationaldagar i Washington Post skriver Max Fisher
[It] certainly is ironic that the British empire that is indirectly responsible for so many of the world’s independence days has no real national day of its own.
Vad Fisher menar är att många av de länder som tidigare var brittiska kolonier har sina respektive nationaldagar på den dag då de blev självständiga från det brittiska imperiet (ex. Indien – 15 augusti, Kenya – 12 december och USA – 4 juli),
Att Storbritannien inte har någon egen nationaldag kan bero på att landets historiska utveckling inte har några självklara händelser (ex. självständighet eller politiska revolutioner) som kan fungera som nationaldag. Vidare sammanfaller den period då nationalismen växer med den period då det brittiska imperiet faller samman. Landets interna slitningar med ex. skotsk och nordirländsk nationalism kan ytterligare vara en förklaring.
Kort svar: Att 29 maj från är flaggdag beror på att regeringen har beslutat att veterandagen 29 maj ska vara en av de allmänna flaggdagarna.
Att vi i Sverige har flaggdagar är något som går knappt hundra år tillbaka i tiden. Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar.
Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.
Sedan 2008 högtidlighålls den 29 maj som veterandag inom Försvarsmakten. Veterandagen syftar till att hedra personal som deltar eller har deltagit i nationella eller internationella militära operationer och att högtidlighålla minnet av stupade och omkomna. /../ Ett viktigt steg på vägen att utveckla högtidlighållandet av veterandagen är att göra den till allmän flaggdag. Utskottet anser därför att veterandagen den 29 maj bör bli allmän flaggdag.
Kort svar: Den muslimske högtiden Eid Al-Fitr 2017 firas i tre dagar med början söndagen den 25 juni.
Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder Eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”. Muslimer runt hela världen firar alltså Eid Al-Fitr i tre dagar när månaden Shawwal börjar.
En månad i den muslimska kalendern och en månad i den gregorianska kalendern (den som används i bl.a. Sverige) är inte samma sak. En muslimsk månad följer månens faser (från nymåne till nymåne) – och därför är 29,5 dagar – medan en kristen månad inte har någon koppling till månen – och kan vara 28, 30 eller 31 dagar. Därför flyttar sig de muslimska månaderna (och även festerna) i förhållande till den gregorianska kalendern. Månaden Ramadan (då muslimer fastar) började t.ex, 2016 måndag den 6 juni och året innan så började samma månad fredag 26 maj.
För att ytterligare komplicera det så finns det inom olika församlingar olika idéer om hur man ska bestämma när en ny månad börjar. För vissa börjar en ny månad först när nymånen faktiskt är synlig för det mänskliga ögat. För andra muslimer kan det vara ”astronomiska beräkningar” som avgör datumet. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.
Gällande Shawwal månad till år 1438 hijri/ år 2017 så har:
De astronomiska beräkningarna påvisat att nymånen för månaden Shawwal år 1438 hijri föds klockan 02.31 (GMT) på lördag den 24e juni motsvarade den 29e ramadan.
Nymånen går att skåda i Nord- och Sydamerika, i delar av västra och södra Afrika samt i de centrala delarna av Afrika vid användning av teleskop.
Därmed infaller den första dagen av Shawwal (Eid Al-Fitr) år 1438 hijri, söndagen den 25e juni 2017.
Runt om i världen ser det dock, möjligen, lite annorlunda ut. Så här skriver Al-Jazeera:
If it [the moon] is sighted, the first day of Eid al-Fitr will be observed on Sunday, June 25. Otherwise, it will be celebrated on Monday, June 26, in those countries.
In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-06-19)
Kort svar: Det finns olika hypoteser kring barfotaspringningen på Vårfrudagen – en handlar om att man gjorde det för att slippa sjukdomar under året och en annan menar att det var en kvarleva från medeltida botriter.
Till Vårfrudagen har det knutits en rad olika seder: tranbrev, trangodis och den som fortfarande lever kvar – våfflorna. En tradition som nästan helt försvunnit är barfotaspringningen på Vårfrudagen (eller ibland på Vårfrudagsafton eller tranafton som den också kallas). Bringéus skriver:
Seden innebar att någon eller några av familjemedlemmarna sprang barfota runt huset eller gårdsplanen, runt fähuset eller gödselstacken.
Varför man sprang barfota finns det olika hypoteser kring. Bengt af Klintberg menar att det handlade om en markering för att våren var kommen. Genom att ta av sig på fötterna och springa hälsade man våren välkommen. Det fanns också en del magi kopplat till dagen, eftersom det var vårens första dag. Att springa barfota skulle ge hälsa och god skörd under det kommande året.
John Granlund menar å sin sida att barfotapsringningen snarare ska tolkas som en kvarleva av en medeltida botrit – man kan jämföra med att äta eller stryka aska under askonsdagen.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-03-25)
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm
Högtider och traditioner 
.jpg){kind=link}