Profilbild för Okänd

Vilket bakverk äter man på ”fössta tossdan i mass”?

–> Podd om Fössta tossdan i mass <—

Kort svar: Det bakverk som förknippas med ”fössta tossdan i mass” är marsipantårta (eller massipantååta som man säger i Småland).

Olika typer av mat kan på olika sätt förknippas med speciella dagar – vissa är gamla traditioner (som semla på fettisdagen) medan andra är betydligt yngre (som kanelbullens dag eller stora pizzadagen).

En dag som börjat uppmärksammas under de senaste åren är den första torsdagen i mars eller ”fössta tossdan i mass” som den mer populärt kallas. ”Fössta tossdan i mass” beskrivs så här på facebook-sida:

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”.

Högtiden skapades först 2010 och det var en privatperson som drog igång sidan. Under de första åren som sidan fanns var det inte självklart hur dagen skulle firas och det vara bara enstaka personer som uppmärksammade den överhuvudtaget.

16998990_10155072715398249_3243245525135383661_n
Bild från Facebook-sidan

Första gången som någon form av bakverk fanns på sidan var 1 mars 2012 då en marsipantårta med texten ”Fössta tossdan i mass” visades. Även året därpå så diskuterades det på Facebook hur dagens skulle uppmärksammas och en person föreslog: ”isstebannspyttipanna mä röbetter”.

Det första belägget på nätet utanför Facebook-sidan att någon skriver att hen ska äta ”massipantåta” är från 7 mars 2013. Året därefter (2014) skriver både Jnytt och Språktidningen om ”massipantåta” och sedan har det i princip exploderat med texter om ”fössta tossdan i mass” och massipantåta i de flesta småländska tidningar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-01-04)

Källor: Facebook-sidan ”Fössta tossdan i mass”

”Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” SVT Småland 2016 (2016-03-03)

Därför firar vi Fössta tossdan i mass” ETC Jönköping (2017-02-24)

 
Profilbild för Okänd

Är pingstdagen en röd dag?

Kort svar: Ja, pingstdagen är röd dag eftersom den alltid infaller på en söndag. Annandag pingst är dock inte längre en röd dag.

Helgdagar (eller röda dagar) är dagar som skiljer sig från vardagen. Grundtanken med helgdagar var att det skulle vara helgade dagar – alltså dagar då folk gick i kyrkan. Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar.

5791375451_02cac31c44_b

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

Ordet pingst är  en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde” och helgen heter som den gör eftersom den infaller just femtio dagar efter påskdagen. Eftersom påskdagen alltid är en söndag så kommer pingstdagen också alltid vara på en söndag. Och eftersom det är en söndag är det samtidigt en röd dag. Annandag pingst avskaffades dock 2005 som helgdag och pingstafton är inte heller en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Profilbild för Okänd

Vilket är det vanligaste datumet som påsken infaller på?

Kort svar: Det vanligaste datumet för påskdagen är söndag 19 april.

Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastiska fullmånen närmast efter den 20 mars. Om det  är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars, vilket är det tidigaste datum som påskdagen kan infalla på. Om det däremot är fullmåne den 20 mars kommer nästa fullmåne (den första efter 20 mars) inte att vara förrän den 18 april. Om 21 mars då är en söndag kommer påskdagen inte att vara förrän 25 april, vilket är det senaste datum som påskdagen kan infalla på. Påskdagen är alltså en söndag mellan 22 mars och 25 april.

Påsklilja

Eftersom påskdagen kan infalla alla datum mellan 22 mars och 25 april kommer datumet för påskdagen att återkomma. Den cykel där påskdagens datum återkommer är inte mindre än 5.700.000 år, vilket gör det till en teoretisk företeelse.

Men i och med att vi kan räkna ut påskcykeln kan vi också se att vissa datum för påskdagen är mer frekvent förekommande än andra. Till exempel är det väldigt ovanligt att påsken är så tidig som 22 mars. Endast vid nio tillfällen har det inträffat mellan 1583 och år 3000.

Om man tittar på hela cykeln om 5 700 000 år så kommer det vanligaste datumet för påskdagen att vara 19 april. Vid 220 400 tillfällen kommer påskdagen att infalla detta datum – vilket är 3,867 procent.

Om man begränsar sig till de närmast föregående och de kommande seklerna (1583-3000) är det vanligaste datumet för påskdagen istället 16 april. Under nämnda period har påskdagen infallet vid 61 tillfällen den 16 april, senast påsken 2017.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-13)

Källa: Frequency of Easter Sundays

När blir det påsk” Forskning & Framsteg 2005-04-01

Profilbild för Okänd

Vilket är det senaste datum som påsken kan infalla på?

Kort svar: Det senaste som påskdagen kan infalla är 25 april, vilket senast hände 1943 och nästa gång händer 2038.

Den kristna påskens datum har alltsedan de första kristna började fira den varit ett ämne för debatt. Numer är regeln att påskdagen är den söndag som kommer närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 20 mars kommer nästa fullmåne (den första efter 20 mars) inte att vara förrän den 18 april. Om 21 mars då är en söndag kommer påskdagen inte att vara förrän 25 april, vilket är det senaste datum som påskdagen kan infalla på.

snip_20180214204340DN:s förstasida påskdagen 25 april 1943.

Att påsken infaller så sent som 25 april är mycket ovanligt, det inträffar i snitt en gång varje århundrade. Senaste gången var 1943 och nästa gång det inträffar är 2038.

Påskdagen 25 april – vilka år?

Här är en lista vid vilka år som påskdagen infaller så sent som 25 april mellan år 1700 och 2299.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-13)

Källor:  Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén

List of Easter Sunday dates

Profilbild för Okänd

Mellan vilka datum kan påsken infalla?

Kort svar: Påskdagen kan infalla från 22 mars till och med 25 april beroende på vilket år det handlar om.

Den kristna påskens datum har alltsedan de första kristna började fira den varit ett ämne för debatt. Numer är regeln att påskdagen är den söndag som kommer närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen).

Om den ecklesiastiska fullmånen är den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars, vilket är det tidigaste datum som påskdagen kan infalla på. Om det däremot är fullmåne den 20 mars kommer nästa fullmåne (den första efter 20 mars) inte att vara förrän den 18 april. Om 21 mars då är en söndag kommer påskdagen inte att vara förrän 25 april, vilket är det senaste datum som påskdagen kan infall på.


DN:s förstasida på påskdagen 1943, senaste gången påsken var så sen som 25 april.

Det är alltså inte den astronomiska fullmånen som används vid beräknandet av påskens datum. Att det inte är den astronomiska fullmånen som ligger till grund för påskregeln beror på att fullmånen infaller vid en exakt tidpunkt och därmed på olika dagar i olika tidszoner. Hade man använt den astronomiska fullmånen skulle alltså påskdagen vissa år hamnat på olika datum beroende på i vilken tidszon man befunnit sig. Så var fallet i Sverige mellan 1740 och 1844.

På förslag från astronomen Anders Celsius 1739 började man i Sverige året därefter att beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa). De praktiska följderna av detta beslut (som varade fram till 1844) och det faktum att Sverige följde den julianska kalendern var bl.a. att påskdagen vissa år inföll före den kyrkliga gränsen 22 mars.

Den fullmåne man använder är en med tabeller framräknat fullmåne som utgår ifrån Metons cykel. Metons cykel är en period på 19 år som i sin tur delas upp i 235 synodiska månader (från nymåne till nymåne). Att cykeln är just 19 år beror på att månens faser efter 19 år återkommer på samma datum (ungefär).

Med 19 års intervall kommer alltså fullmånen att infalla på samma datum. Dock är det, som nämnts, inte den faktiska fullmånen som avses utan den som man räknar fram med hjälp av tabeller. Den fullmåne som infaller närmast efter den 20 mars kallas för påskfullmånen och påskdagen blir den söndag som kommer närmast efter påskfullmånen.

Det tidigaste datum påskdagen kan infall på är alltså 22 mars och det inträffade senast 1818 (dock inte i Sverige) och kommer inte att inträffa igen förrän 2285. Det senaste som påsken kan infalla är 25 april vilket inträffade senast 1943 och kommer inte att inträffa igen förrän 2038.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-13)

Källor:  Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland

Profilbild för Okänd

Hur firar man alla hjärtans dag i Sverige?

Kort svar: Alla hjärtans dag uppmärksammas strax under hälften av svenskarna och det vanligaste är att man köper en present (blommor eller choklad) till sin partner.

Alla hjärtans dag firas den 14 februari och har funnits i Sverige sedan mitten av 1900-talet. Dock är det först sedan slutet av 1900-talet som dagen uppmärksammats i någon större utsträckning.

16459309086_60b7c207f7_o

När branschorganisationen Svensk Handel 2023 gjorde en undersökning bland sina medlemsföretag och kunder konstaterar man ungefär fyra av tio (39 procent) av de tillfrågade på något sätt kommer att uppmärksamma alla hjärtans dag. Undersökningen visar att yngre (18-24 år) i större utsträckning än äldre (65-74 år) väljer att uppmärksamma alla hjärtans dag, 53 procent i den förra gruppen mot 33 i den senare.

De vanligaste sätten som svensk uppmärksammar alla hjärtans dag på (enligt undersökningen) är:

  1. Köpa en blomma/present till partner – 52 procent
  2. Bjuder på något fin hemma – 35 procent
  3. Bjuder någon på restaurang – 22 procent
  4. Köpa en blomma/present till någon annan än min partner – 19 procent

Det finns en skillnad mellan män och kvinnor i synen på alla hjärtans dag. I rapporten från Svensk Handel konstaterar man:

Bland männen är det klart vanligast att uppmärksamma någon genom att köpa en blomma eller en present, medan kvinnor i lika hög utsträckning bjuder på något hemma. Fler män än kvinnor bjuder någon på restaurangbesök.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion och historia. (2018-02-14, uppdaterad 2024-02-14)

Källa: Alla hjärtans dag 2023” Svensk Handel

Profilbild för Okänd

Är alla hjärtans dag en röd dag i Sverige?

Nu finns boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö (2019) att köpa. Klicka på länken för mer info.

Kort svar: Nej, alla hjärtans dag (14 februari) är inte en röd dag.

En röd dag eller en helgdag är en dag som (för de allra flesta) innebär en ledig dag. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagenär elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Dock är inte alla hjärtans dag helgdag vare sig i Sverige eller i något annat land (inte ens i USA).

Alla hjärtans dag infaller den 14 februari varje år och har uppmärksammats i Sverige sedan mitten av 1950-talet. Dock har den aldrig varit helgdag.

16459309086_60b7c207f7_o.jpg

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion och historia. (2018-02-13)

Profilbild för Okänd

Vad är ”fössta tossdan i mass”?

–> Podd om Fössta tossdan i mass <—

Kort svar: Fössta tossdan i mass är en lokal företeelse i Småland som uppmärksammas den första torsdagen i mars och som förekommit sedan 2010.

En tradition är en företeelse som vi upphöjer till att vara en tradition. En tradition kan vara flera hundra år gammal (som t.ex. julen) eller helt ny (som ”fössta tossdan i mass”) då man ska äta ”massipantååta”.

”Fössta tossdan i mass” är en tradition som startades 2010 av Jonas Svenningson – en smålänning som flyttat till Stockholm. Så här lyder beskrivningen på facebook-sida:

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”.

Det är alltså framförallt det småländska sättet att uttala ”rs” som gjort att just första torsdagen i mars passat bra.

16998990_10155072715398249_3243245525135383661_n.jpg
Bild från Facebook-sidan

Intresset för ”fössta tossdan i mass” har ökat kraftigt från runt år 2017 då inte mindre än 142 artiklar skrevs i mars och över 7000 personer har gillat sidan på Facebook. Dock är det fortfarande väldigt tydligt ett lokalt småländskt fenomen. Förutom någon enstaka artikel i riksmedia är det bara småländska tidningar som skriver om ”fössta tossdan i mass”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-12)

Källor: Facebook-sidan ”Fössta tossdan i mass”

”Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” SVT Småland 2016 (2016-03-03)

Därför firar vi Fössta tossdan i mass” ETC Jönköping (2017-02-24)

Profilbild för Okänd

Vilken dag är fastlagssöndagen 2026?

Kort svar: Fastlagssöndagen är den sista söndagen före den kristna påskfastan. År 2026 infaller fastlagssöndagen 15 februari.

Påsken är den viktigaste kristna högtiden och firas därför under lång tid. Tiden fram till påsk är en allvarlig tid då man ska fasta i fyrtio dagar.

Fastlagen är de tre dagar (söndag till tisdag) som kommer direkt före fastan. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Eftersom fastlagen styrs av när påsken infaller så kan fastlagssöndagen infalla som tidigast 1 februari och som senast 7 mars.

5315045443_89f79f3f00_b

Dagarna i fastlagen har kallats olika saker. Söndagen har kallats fastlagssöndag, köttsöndag eller fläsksöndag. Måndagen har kallats blå måndag och bullmåndag. Tisdagen har kallats fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet.

Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan. Numer är det vanligaste att man äter semlor.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10) 

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Profilbild för Okänd

När är jungfru Marie bebådelsedag 2018?

Kort svar: Jungfru Marie bebådelsedag är egentligen alltid 25 mars. Men 2018 är jungfru Marie bebådelsedag söndagen 18 mars och Marie bebådelsedag söndag 25 mars (som också råkar vara palmsöndagen).

Efter Jesus är det hans jordiska mor – jungfru Maria – som bidragit mest till den kristna kalendern. Det har funnits runt sex Mariadagar som varit helgdagar i Sverige, numer är det i princip bara jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som har någon betydelse.

Målning av Paolo de Matteis
Målning av Paolo de Matteis

Bebådelse betyder ungefär ”bringa budskap om, lämna underrättelse om” och det som jungfru Marie bebådelsedag handlar om hur jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Jungfru Marie bebådelsedag infaller nio månader innan Jesus födelse – alltså den 25 mars. Sedan Sverige blev kristet har bebådelsedagen varit helgdag, men sedan 1953 är jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars ingen helgdag. Dock kallas den ”Marie bebådelsedag” och det är denna dag som kallas våffeldagen. Svenska kyrkan firar jungfru Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars. Därför är det ofta två stycken Marie bebådelsedag i almanackan.

År 2018 är påsken tidig och då råkar söndagen 25 mars också vara palmsöndagen då då flyttas Jungfru Marie bebådelsedag till söndagen innan palmsöndagen. År 2018 är alltså jungfru Marie bebådelsedag söndagen 18 mars och Marie bebådelsedag söndag 25 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm