Kort svar: På nyårsafton 1925 var det skådespelaren Uno Henning som läste Nyårsklockan (Ring, klocka, ring) från Skansen, men det var ingen radiosändning det året.
Ett tillfälle då Anders de Wahl saknades framför mikrofonen var på nyårsafton 1925 då han blivit sjuk. Istället kallade man de då trettioårige skådespelaren Uno Henning.
Uno Henning
Så här skrev SvD dagen efter:
Den unge skådespelaren löste sin uppgift gott och läste schwungfullt Tennysons ”Nyårsklockan” och utbragte ett leve för det nya året från Renberget. På Högloft och Nyloft var det fullt till sista plats kvällen igenom
Dock sändes inte Hennings diktläsning i radio, istället kunde man lyssna på ”ett allvarligt farväl till det gamla året” kl 23.30 och klockringning vid tolvslaget. Efter Hennings inhopp återkom de Wahl för att läsa så gott som varje år fram till sin död.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-29
Kort svar:Anders de Wahl läste dikten ”Nyårsklockan” på Skansen 1897, 1906-1914, 1916, 1918-1946 (med undantag för 1925, 1932, 1934, 1939 och 1940) samt möjligen 1902-1904. Mellan 1947 och 1955 kunde man höra Anders de Wall läsa dikten från Radiohuset,
Några minuter före tolf framsade skådespelaren A. de Wahl från Renberget på ett utmärkt sätt Tennyssons vackra dikt ”Nyårsklockan” samtidigt med att klockorna i Håsjöstapeln förkunnade 97:ans försvinnande.
Till nästa nyårsafton hade man kallat in Anders Oscar Eliasson för att läsa dikten. Enligt obekräftade uppgifter ska Anders de Wahl även ha läst dikten 1902-1904, men det finns det inga samtida källor som bekräftar (åtminstone inte som jag har hittat). Men år 1906 vet vi säkert att de Wahl, ”belyst av bågskyttklädda fackelbärare”, läste dikten.
Därefter framträdde Anders de Wahl på Skansen med dikten varje nyårsafton till och med 1914. Han skulle ha läst ”Ring, klocka, ring” även på nyårsafton 1915 men ”blev i sista stund förbjuden av sin läkare” enligt DN. Dock var han tillbaka året efter.
Revolutionsåret 1917 ersattes de Wahl, eftersom han befann sig i Göteborg, tillfälligt av skådespelaren Ivan Hedqvist. Nästa år var de Wahl dock tillbaka på Skansen och skulle så vara fram till 1946, förutom 1925 (då Uno Henning läste), 1932 (då Skansenchefen Andreas Lindblom höll ett tal på Skansen, men de Wahl läste dikten i radio), 1934 (Uno Henning läste på Skansen och de Wahl läste, p.g.a. ”den dävna och dimmiga luften”, dikten i radio), 1939 (Arnold Sjöstrand läste eftersom de Wahl var sjuk) och 1940 (då de Wahl avstod p.g.a. kylan och läste från radiostudion istället). Mellan 1947 och 1955 läste Anders de Wahl dikten i radio även om de sista två nyårsaftnarna var repriser från tidigare inläsningar.
läste i radio, inte på Skansen p.g.a. ”den dävna och dimmiga luften”
1935
läste på Skansen och i radio
1936
läste på Skansen och i radio
1937
läste på Skansen och i radio
1938
läste på Skansen och i radio
1939
de Wah sjuk, läste inte alls
1940
läste i radio, inte på Skansen p.g.a. ”kylan”
1941
läste på Skansen och i radio
1942
läste på Skansen och i radio
1943
läste på Skansen och i radio
1944
läste på Skansen och i radio
1945
läste på Skansen och i radio
1946
läste på Skansen och i radio
1947
läste i radio, inte på Skansen
1948
läste i radio, inte på Skansen
1949
läste i radio, inte på Skansen
1950
läste i radio, inte på Skansen
1951
läste i radio, inte på Skansen
1952
läste i radio, inte på Skansen
1953
läste i radio, inte på Skansen
1954
gammal inspelning användes
1955
gammal inspelning användes
Anders de Wahl läste alltså dikten ”Nyårsklockan” vid 35 (eller 38) tillfällen på Skansen och vid 28 tillfällen i radio, även om de två sista var äldre inspelningar. Sammanlagt blir det runt femtio tillfällen som Anders de Wahl läste dikten ”Nyårsklockan” på nyårsafton i radio och/eller på Skansen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-30
Kort svar: Första gången som Skansens nyårsfirande sändes i radio var på nyårsafton 1926 och då kunde man höra Anders de Wahl läsa dikten ”Nyårsklockan”. Redan 1924 hade det dock i Falun sänts en radiouppläsning av dikten.
Fram till slutet av 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, högtidsdag som inte firades i någon större utsträckning. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.
Den oftast förekommande uppläsaren av dikten var under de första årtiondena av 1900-talet Anders de Wahl som debuterat på nyårsafton 1897. Han läste de flesta åren på Skansen och skulle också blir den förste att läsa dikten i radio från Skansen. Radio hade börjat sändas på försök i Sverige under 1920-talets första år och redan 1924 kunde man faktiskt, om man befann sig i Falun och hade en radio, lyssna på
Deklamation av ”Nyårsklockorna” jämte anförande av Falu radioklubbs ordförande Th. Sylwan.
Även i Stockholms rundradio lästes det en ”nyårsdikt” 1924 utan att det närmare specificeras vilken. Året därefter sände radio ”ett allvarligt farväl till det gamla året”.
Första gången som radion sände nyårsfirandet på Skansen är nyårsafton 1926 och vid tolvslaget sände man klockringning från Gustav Vasa-kyrkan. Dagens Nyheter rapporterade:
Det är de Wahls uppläsning av Nyårsklockan från Renberget på Skansen som radieras. Under de sista minuterna av 1926 fingo radiolyssnarna vara med om samma sensation som kammarjunker Stjärna och hans gäst.
På radion kunde sedan man höra Anders de Wahl läsa dikten på nyårsafton de flesta åren fram till hans död. Det sista året (1955) var det dock en ”några år gammal inspelning” som man fick höra. Traditionen fördes sedan vidare i teve från 1977.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-30
Sedan slutet av 1970-talet har SVT sänt nyårsfirandet från Skansen, på samma sätt som man har sänt Grevinnan och betjänten. Där har olika skådespelare läst ”Ring klocka ring” i samband med tolvslaget. Först ut var Georg Rydeberg som läste dikten mellan 1977 och 1982. Efter hans död blev det Jarl Kulle som läste dikten fram till 1996 och därmed blev den som läst dikten flest gånger i samband med nyårsfirandet.
Jarl Kulle dog 3 oktober 1997 så till nyårsafton detta år var man tvungen att välja en ny skådespelare. Redan den 30 oktober kunde Skansen och Sveriges Television meddela att:
Margaretha Krook blir den första kvinna som deklamerar Tennysons dikt Nyårs klockan från Skansen på nyårsnatten.
Margareta Krook läste sedan dikten på nyårsafton följande fyra år, vilket innebär att det var hon som läste dikten på årtusendets sista nyårsafton.
Margaretha Krook på nyårsafton 1999
Sedan läste Margaretha Krook dikten ytterligare ett år innan hon dog 7 maj 2001. Därefter tog Jan Malmsjö över.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-09)
År 1977 tog SVT upp traditionen och började teve-sända tolvslaget. De första åren var det skådespelaren Georg Rydeberg som läste dikten. När han dog 1983 så gick uppdraget över till Jarl Kulle.
SvD 1983-12-27
Så här skriver SvD om vad som ska hända på nyårsafton 1983:
Lite annorlunda blir det dock i år. Diktläsningen från Skansen inleds med fackeltåg och klockorna kommer att ringa medan Jarl Kulle läser. Så var det på Anders de Wahls tid och så blir det nu igen.
Kort svar: Den som läst nyårsdikten ”Ring , klocka, ring” flest gånger i offentliga sammanhang (på Skansen och i radio) är Anders de Wahl. Dock har Jarl Kulle läst den vid flest tillfällen i teve.
Nyårsafton 1977 var det dags igen för uppläsning av dikten på Skansen. Den här gången blev det skådespelaren Georg Rydeberg som fick äran att läsa stycket strax innan tolvslaget och nu sände teve för första gången.
Annons i SvD 1977-12-31
Så här skriver SvD:
Det nya året skall hälsas på med högburet huvud i snålblåsten på Skansen. Där läser Georg Rydeberg Tennysons ”Nyårsklockan”, där far ett magnifikt fyrverkeri i skyn. Gröna Lund och industrierna på andra sidan fjärde ska bada i ljus.
Samma år som TV2 sände Nyårsklockan samt Tolvslaget och fyrverkerierna första gången var också första gången som Grevinnan och betjäntensändes på nyårsafton i kanalen.
Kort svar:Första gången som nyår firades på Skansen var 1893 och 1894 hade man den första nyårsvakan.
Skansen grundades 1891 av Artur Hazelius i syfte att bevara svensk folkkultur. Men minst lika viktig har Skansen varit i skapandet av nya traditioner. Nationaldagsfirandet 6 juni tog sin början på Skansen 1893 och även för det moderna nyårsfirandet har Skansen stor betydelse.
Fram till 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, ringa högtidsdag. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.
År 1893 hade Skansen sitt första nyårsfirande. Då kunde man se både på nyårsafton och nyårsdagen stjärngossar sjunga i och utanför de olika landskapsstugorna, Lucia visades upp vid Bollnässtugan och gamla folkdanser med fiol spelades.
Den första annonserade nyårsvakan på Skansen hölls året därpå, 1894. Enligt annonser i SvD ringer man ut året 23.50 och vid tolvslaget var det fanfarerna ”Höga majestät vi alla” och ”Hör oss Svea” som hördes. På nyårsdagen 1894 kan man igen se stjärngossar och lucia på Skansen, som året före.
Under det att det gamla året ringes ut i Hålsjöstapelns klockor, föredrages Tenyssons af E. Fredin öfversatta dikt Nyårsklockan. Efter 12-slaget ljuda fanfarer, blåses från Hålsjöstapeln en koral och en fosterländska sång, hvarpå tåget under festmarsch återgår till Bredablick.
Kort svar: Flera olika personer har läst ”Nyårsklockan” i teve från Skansens nyårsfirande – Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krock, Jan Malmsjö, Loa Falkman, Malena Ernman, Pernilla August, Krister Henriksson, Mikael Persbrandt, Lena Endre och Lena Olin, Tomas von Brömssen och Johan Rabaeus. Helebna Bergström läser på nyårsafton 2025.
Ring out, wild bells, to the wild sky, The flying cloud, the frosty light: The year is dying in the night; Ring out, wild bells, and let him die.
I slutet av 1800-talet gjorde den svenske poeten Nils Edvard Fredin är fri översättning av Tennysons diktavsnitt. Så här valde Fredin att tolka det första stycket:
Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten Mot rymdens norrskenssky och markens snö; Det gamla året lägger sig att dö… Ring själaringning över land och vatten!
Sedan slutet av 1970-talet har SVT sänt nyårsfirandet från Skansen, på samma sätt som man har sänt Grevinnan och betjänten. Där har olika skådespelare läst ”Ring klocka ring” i samband med tolvslaget. Efter att Jan Malmsjö läst tretton år i rad i början av seklet har nya personer läst varje år.
Kort svar: Dikten Nyårsklockan är i original skriven på engelska av Alfred Tennyson (senare lord). Den version som brukar läsas på Skansen vid tolvslaget är en fri översättning till svenska av Nils Edvard Fredin.
Nyårsklockan eller ”Ring klocka ring” är en översättning/tolkning som gjorts ifrån en engelsk dikt. Poeten Alfred Tennyson (senare lord Tennyson) sammanställde i mitten av 1800-talet diktverket In Memoriam som är en omfångsrik (131 verser) sorgedikt över Tennysons avlidne vän Arthur Henry Hallam.
Avsnitt nummer 106 är de versrader som fritt översatta är förknippade med svensk nyårsfirande:
Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light:
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.
I slutet av 1800-talet gjorde den svenske poeten Nils Edvard Fredin är fri översättning av Tennysons diktavsnitt. Så här skriver Göran Hägg om Tennysons dikt och Fredins översättning:
Tennyson var överskattad som poet, vilket han själv sympatiskt nog verkat ha insett. Men riktigt så bombastisk och meningsbefriad som den konstiga översättning av det rättvist glömde rimmaren Nils Edvard Fredrin som vi hör skrikas ut på årets första självande minut är inte Tennysons dikt. Fredin tog sig avsevärda friheter.
Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö;
Det gamla året lägger sig att dö…
Ring själaringning över land och vatten!
Högtider och traditioner 