Kort svar: På nyårsafton 1925 var det skådespelaren Uno Henning som läste Nyårsklockan (Ring, klocka, ring) från Skansen, men det var ingen radiosändning det året.
Ett tillfälle då Anders de Wahl saknades framför mikrofonen var på nyårsafton 1925 då han blivit sjuk. Istället kallade man de då trettioårige skådespelaren Uno Henning.
Uno Henning
Så här skrev SvD dagen efter:
Den unge skådespelaren löste sin uppgift gott och läste schwungfullt Tennysons ”Nyårsklockan” och utbragte ett leve för det nya året från Renberget. På Högloft och Nyloft var det fullt till sista plats kvällen igenom
Dock sändes inte Hennings diktläsning i radio, istället kunde man lyssna på ”ett allvarligt farväl till det gamla året” kl 23.30 och klockringning vid tolvslaget. Efter Hennings inhopp återkom de Wahl för att läsa så gott som varje år fram till sin död.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-29
Kort svar:Anders de Wahl läste dikten ”Nyårsklockan” på Skansen 1897, 1906-1914, 1916, 1918-1946 (med undantag för 1925, 1932, 1934, 1939 och 1940) samt möjligen 1902-1904. Mellan 1947 och 1955 kunde man höra Anders de Wall läsa dikten från Radiohuset,
Några minuter före tolf framsade skådespelaren A. de Wahl från Renberget på ett utmärkt sätt Tennyssons vackra dikt ”Nyårsklockan” samtidigt med att klockorna i Håsjöstapeln förkunnade 97:ans försvinnande.
Till nästa nyårsafton hade man kallat in Anders Oscar Eliasson för att läsa dikten. Enligt obekräftade uppgifter ska Anders de Wahl även ha läst dikten 1902-1904, men det finns det inga samtida källor som bekräftar (åtminstone inte som jag har hittat). Men år 1906 vet vi säkert att de Wahl, ”belyst av bågskyttklädda fackelbärare”, läste dikten.
Därefter framträdde Anders de Wahl på Skansen med dikten varje nyårsafton till och med 1914. Han skulle ha läst ”Ring, klocka, ring” även på nyårsafton 1915 men ”blev i sista stund förbjuden av sin läkare” enligt DN. Dock var han tillbaka året efter.
Revolutionsåret 1917 ersattes de Wahl, eftersom han befann sig i Göteborg, tillfälligt av skådespelaren Ivan Hedqvist. Nästa år var de Wahl dock tillbaka på Skansen och skulle så vara fram till 1946, förutom 1925 (då Uno Henning läste), 1932 (då Skansenchefen Andreas Lindblom höll ett tal på Skansen, men de Wahl läste dikten i radio), 1934 (Uno Henning läste på Skansen och de Wahl läste, p.g.a. ”den dävna och dimmiga luften”, dikten i radio), 1939 (Arnold Sjöstrand läste eftersom de Wahl var sjuk) och 1940 (då de Wahl avstod p.g.a. kylan och läste från radiostudion istället). Mellan 1947 och 1955 läste Anders de Wahl dikten i radio även om de sista två nyårsaftnarna var repriser från tidigare inläsningar.
läste i radio, inte på Skansen p.g.a. ”den dävna och dimmiga luften”
1935
läste på Skansen och i radio
1936
läste på Skansen och i radio
1937
läste på Skansen och i radio
1938
läste på Skansen och i radio
1939
de Wah sjuk, läste inte alls
1940
läste i radio, inte på Skansen p.g.a. ”kylan”
1941
läste på Skansen och i radio
1942
läste på Skansen och i radio
1943
läste på Skansen och i radio
1944
läste på Skansen och i radio
1945
läste på Skansen och i radio
1946
läste på Skansen och i radio
1947
läste i radio, inte på Skansen
1948
läste i radio, inte på Skansen
1949
läste i radio, inte på Skansen
1950
läste i radio, inte på Skansen
1951
läste i radio, inte på Skansen
1952
läste i radio, inte på Skansen
1953
läste i radio, inte på Skansen
1954
gammal inspelning användes
1955
gammal inspelning användes
Anders de Wahl läste alltså dikten ”Nyårsklockan” vid 35 (eller 38) tillfällen på Skansen och vid 28 tillfällen i radio, även om de två sista var äldre inspelningar. Sammanlagt blir det runt femtio tillfällen som Anders de Wahl läste dikten ”Nyårsklockan” på nyårsafton i radio och/eller på Skansen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-30
Kort svar:Första gången som nyår firades på Skansen var 1893 och 1894 hade man den första nyårsvakan.
Skansen grundades 1891 av Artur Hazelius i syfte att bevara svensk folkkultur. Men minst lika viktig har Skansen varit i skapandet av nya traditioner. Nationaldagsfirandet 6 juni tog sin början på Skansen 1893 och även för det moderna nyårsfirandet har Skansen stor betydelse.
Fram till 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, ringa högtidsdag. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.
År 1893 hade Skansen sitt första nyårsfirande. Då kunde man se både på nyårsafton och nyårsdagen stjärngossar sjunga i och utanför de olika landskapsstugorna, Lucia visades upp vid Bollnässtugan och gamla folkdanser med fiol spelades.
Den första annonserade nyårsvakan på Skansen hölls året därpå, 1894. Enligt annonser i SvD ringer man ut året 23.50 och vid tolvslaget var det fanfarerna ”Höga majestät vi alla” och ”Hör oss Svea” som hördes. På nyårsdagen 1894 kan man igen se stjärngossar och lucia på Skansen, som året före.
Under det att det gamla året ringes ut i Hålsjöstapelns klockor, föredrages Tenyssons af E. Fredin öfversatta dikt Nyårsklockan. Efter 12-slaget ljuda fanfarer, blåses från Hålsjöstapeln en koral och en fosterländska sång, hvarpå tåget under festmarsch återgår till Bredablick.
Högtider och traditioner 