Profilbild för Okänd

Varför började svenskar äta kräftor i slutet av 1800-talet?

Kort svar: Att fiskandet och ätandet av kräftor ökade i Sverige under slutet av 1800-talet beror förmodligen på att det var ett sätt för bönder vid fiskerika vatten att försörja sig när jordbruket rationaliserades.

Historiskt har kräftor varit herrskapsmat i Sverige. Visserligen åt man säkert kräftor under forntiden i den mån det fanns, men med kyrkans intåg under medeltiden började man anse att kräftan var ett orent djur. Men den gjorde lite av en comeback som maträtt i Sverige någon gång under tidigmodern tid – men då i de högre stånden. Det äldsta belägget vi har för kräftkonsumtion i Sverige är från 1562 då Erik XIV skriver till fogden på Nyköpingshus. I brevet kräver kungen att man så många kräftor som möjligt ska införskaffas inför hans syster Annas bröllop.

”Kräftfångst”, målning av Carl Larsson, 1897.

Dock fanns skepsisen mot kräftor hos vanligt folk kvar ända in på 1700-talet. Kräftor ansågs vara ”osund föda” och Carl von Linné avrådde folk från att äta dessa ”insekter”. Det var främst i de högre klasserna som kräftorna förekom i matlagningen och då oftast som ingrediens i olika rätter – t.ex. kräftkorv, kräftbullar och kräftkaka. Och om de åts hela så kokades de i vin, vatten, salt och vinäger och åts varma. å här skriver Swahn om synen på kräftor:

Kräftor, liksom svamp, räknades ”för herrskap”, inte för vanligt folk. Motviljan späddes på av Bibelns gammaltestamentliga förbud att äta ”djur som många fötter hava”. Men värre var att kräftorna sågs som asätare som livnärde sig på drunknades lik.

Det var först under andra halvan av 1800-talet som kräftans fick sitt genombrott i breda folklager. Troligen hänger det samman med en ökad efterfrågan hos folk som flyttat in till städerna i och med industrialiseringen. Inne i städerna blev de gamla idéerna från landsbygden om vad som var ren respektive oren mat inte längre lika starka.

Att det samtidigt fanns en ökad tillgång när bönder som drabbats av jordbrukets rationaliseringar försökte dryga ut sina inkomster med kräftfiske bidrog till kräftans popularitet. Så här skriver författarna till boken Allt om Kräftor:

Det riktiga uppsvinget för kräftan kom i och med rationaliseringen inom jordbruket /…/ vilket ledde till att en hel del människor plötsligt stod utan gård och arbete. Några av dem började fiska på heltid. En bra marknad fanns i de växande städernas befolkningar.

Kräftfisket ökade markant under senare hälften av 1800-talet till följd av den ökade efterfrågan. Någon gång runt 1920-talet hade begreppet kräftskiva etablerat sig ordentligt och då kom också affischen ”Kräftor kräva dessa drycker” som använda brännvinet på kräftskivan som argument emot ett totalförbud för alkohol i Sverige. Första gången som ordet ”kräftskiva” förekommer i text i Dagens Nyheter är den 7 augusti 1913 där det i ett referat från en tillställning i Stockholm går att läsa:

Det planeras högljutt för en ”kräftskiva” på kvällskröken.

Ökad konsumtion av kräftor ledde till stor oro från myndigheternas sida att kräftorna skulle försvinna. Därför infördes successivt regleringar av när kräftfisket fick starta – i början av augusti var den tid på året som gällde.

Regleringar av kräftfisket avskaffades 1994 och då hade vi i Sverige importerat kräftor från bl.a. Turkiet i tre decennier vilket gjort kräftpremiärens datum mer och mer flytande.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-08-04

Litteratur

Andersson, Kjell-Åke (2003) Allt om kräftor – och lite dill… Hansson & Lundvall Förlag.

Swahn, Jan-Öyvind ”Kräftpremiär” (2011-08-05) i Populär Historia

Kräftpremiären” på Nordiska Museet

Profilbild för Okänd

När började man importera frysta kräftor till Sverige?

Kort svar: Frysta kräftor från t.ex. Turkiet började importeras och saluföras i Sverige i slutet av 1960-talet.

Kräftor har ätits i anslutning till augusti månads början sedan slutet av 1800-talet i Sverige. Att det är just i augusti månad som kräftpremiären är och kräftskivorna genomförs beror på äldre tiders regleringar av kräftfisket.

Kräftpest i svenska fiskevatten gjorde att import av kräftor från främst Finland men också Estland och Litauen började redan under tidigt 1900-tal. Trots att det rörde sig om importerade kräftor berördes även dessa av svenska förbud och fick inte saluföras förrän tidigast 8 augusti.

Under slutet av 1960-talet började butiker i Sverige att importera frysta kräftor från bl.a. Turkiet. Redan 1963 skedde en mindre provimport av just turkiska kräftor men det är 1969 som det börjas säljas frysta turkiska kräftor i svenska butiker.

Annons för frysta kräftor

Det finns de som menar att importerade frysta kräftor är det som gör att kräftskivorna ökar i popularitet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-08-04

Källor:

Dagens Nyheter 1927-06-18

Dagens Nyheter 1933-08-01

SvD 1963-08-08

Profilbild för Okänd

När var kräftpremiären förr i tiden?

Kort svar: Under större delen av 1900-talet var det inte tillåtet att fiska kräftor förrän i början av augusti och således lades kräftpremiären då.

Kräftor har vi ätit i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden. Till en början var dock kräftorna huvudsakligen överklassmat och först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet spred sig traditionen att äta kräftor ner i de breda folklagren och runt 1920-talet hade begreppet kräftskiva etablerat sig ordentligt.

Röda kräftor

Att ätandet av kräftorna och inmundigandet av starka drycker som öl och brännvin kommit att förknippas med månaden augusti beror på lagstiftning. Ökad konsumtion av kräftor ledde till strikta regler för kräftfiske. Den 24 februari 1878 beslutade Kammarkollegiet om regler för fiske i Hjälmaren och nionde paragrafen löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Förbudet som först gällde vissa sjöar i Närke utvidgades genom beslut i oktober 1900 till att gälla allt kräftfiske från ”1 maj till 31 juli”. Därefter förlängdes tiden till att gälla till 7 augusti kl. 18.00. Aftonbladet lät 1945 meddela:

För att förhindra onödigt tidigt kräftfiske har man ändrat fiskeristadgan så att kräftor inte får saluhållas eller utbjudas, säljas, köpas eller forslas från en ort till en annan under tiden från kl. 18 den 7 augusti till kl. 24 på natten till den 8 augusti. Ingen idé att sitta och vänta på restaurangen alltså.

Orsaken till skärpning av stadgan var att vissa restauranger erbjöd kräftor tidigare än vad kräftpremiären egentligen tillät genom att nyttja olika kryphål i formuleringar, t.ex. att fiske i ”enskilda vatten” var tillåtet. Men under stora delar av 1900-talet var kräftfiske enbart tillåtet från och med 7 augusti på kvällen.

Eftersom kräftfisket kunde börja på kvällen den 7 augusti knöts det en hel del traditioner till just detta datum. Så här berättar Gertie Karlsson i artikeln “Den vilda jakten på kräftan” om hur kräftfisket gick till på 50-talet.

– Jag minns att jag var så upphetsad att jag bara skrek. Det var nästan mer spännande än julafton. Allt hände på den dagen, berättar hon.
– Det var navelsträngen till sommaren som klipptes av. Den sista stora festen. Sedan var sommaren och allt det roliga slut.
/../
»Klara, färdiga, gå!« Exakt klockan 17 skulle burarna och håvarna i. Alla stod uppradade längs åkanten och bevakade varandra så ingen tjuvstartade.

I slutet av 1970-talet ändrades datum för kräftfiskepremiären två gånger. År 1976 beslutades att kräftfiskepremiären skulle ske på fredagen om 7 augusti är en lördag. Några år senare ändrade man istället till andra onsdagen i augusti vilket innebar att det kunde variera mellan 7 och 14 augusti. Datumen flyttades sedan tillbaka till första onsdagen i augusti 1991 för att sedan helt avskaffas tre år senare. Dagens Nyheter skrev i augusti 1993:

Ikväll äger den sista svenska kräftpremiären rum. Enligt den nya förordningen får man fiska kräftor året runt från januari nästa år [1994, min anm.]

I samma artikel berättar man också att Almanacksförlaget skulle stryka ordet ”kräftpremiär” från och med 1994 års utgåva och att det ”förstås [kan] bli bråk om vilken dag i augusti man ska välja” för sin kräftpremiär.

Dagens Nyheter 1994-08-06

På grund av ändrade regler och möjligheten att importera kräftor finns det alltså egentligen inget fast datum för kräftpremiären längre. Dessutom har olika sjöar i olika svenska kommuner olika regler för när och hur man får fiska kräftor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-08-04

Källor:

Nerike 1878-03-21

Falköpingsposten 1900-11-23

Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 1931-06-03

Arbetet 1932-08-06

Aftonbladet 1945-07-09

SvD 1976-08-06

Dagens Nyheter 1976-07-28

SvD 1980-07-17

SvD 1991-06-07

Dagens Nyheter 1994-08-04

Profilbild för Okänd

Vad ska man ha för tillbehör på en kräftskiva?

Kort svar: De traditionella tillbehören (förutom drycken) till kräftorna på en kräftskiva är rostat vitt bröd, knäckebröd, smör och ost.

Kräftskivor började bli populära i Sverige under första halvan av 1900-talet. I augusti månad samlas man under kulörta lyktor med lustiga hattar på huvudet, äter kräftor och dricker öl och brännvin. Men vad ska man ha för tillbehör?

På en kräftskiva är givetvis de kokta kräftorna i centrum och i övrigt är utbudet rätt magert. I boken Kräftans lov skriver författarna:

Till kräftor serveras traditionellt rostat vitt bröd, knäckebröd, smör och ost.

Här är det framförallt osten som är viktig att ha koll på. Sedan slutet av 1800-talet är det främst Västerbottensost och lagrad prästost som är de verkliga klassikerna. Men en ”smaksatt kryddost” kan också fungera.

Västerbottensost

Författarna skriver vidare:

Fördelen med ost till kräftorna är naturligtvis, att den både på egen hand kan utgöra ett smakfullt aromatiskt tillskott och samtidigt så väl låter sig kombineras med kräftornas fina och särpräglade smak.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-08-16

Källor: Fürst, Magnus och Kerstin Törngren (2003) Våra älskade kräftor Bäckströms förlag

”Ost!” av Redaktionen i boken Kräftans lov

Profilbild för Okänd

Vilken dag ska man ha kräftskiva?

Kort svar: Det finns inte längre något bestämt datum för kräftpremiären och därmed inte heller för kräftskivorna, men det vanligaste är att ha dem i början på augusti.

Kräftor har vi ätit i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden. Till en början var dock kräftorna huvudsakligen överklassmat och först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet spred sig traditionen att äta kräftor ner i de breda folklagren.

Någon gång runt 1920-talet hade begreppet kräftskiva etablerat sig ordentligt och då kom också affischen ”Kräftor kräva dessa drycker” som använda brännvinet på kräftskivan som argument emot ett totalförbud för alkohol i Sverige.

Första gången som ordet ”kräftskiva” förekommer i text i Dagens Nyheter är den 7 augusti 1913 där det i ett referat från en tillställning i Stockholm går att läsa:

Det planeras högljutt för en ”kräftskiva” på kvällskröken.

Att kräftskivan 1913 hålls i början av augusti är ingen slump. Traditionellt är det nämligen just i början av augusti som kräftpremiären varit i Sverige. Det var då man fick börja kräftor. Reglerna är gamla och redan 1878 började Fiskestadgan för Hjälmaren gälla och den nionde paragrafen löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Därefter förlängdes förbudet till att gälla till och med kvällen den 7 augusti, vilket gjorde att kräftpremiären så gott som uteslutande förlades till någon av dagarna direkt efter kräftfiskepremiären. Under slutet av förra seklet ändrade man vi ett par tillfällen förordningen för att till sista helt avskaffa förbudet 1994.

Trots att det inte längre finns något specifikt datum för kräftfiskepremiären har dock de flesta sina kräftskivor under de första helgerna i augusti och det är då man ser folk i lustiga hattar under kulörta lyktor smaskande kräftor med stark ost och vitt bröd till.

Skrivet av Mattias Axelsson (2020-06-30, uppdaterad 2023-08-05)

Källor: Hansson, Kjell-Åke (2003) Kräftor! Allt om kräftor – och lite dill . . . Hansson & Lundvall Förlag

Saob uppslagsord: ”kräftskiva”

Profilbild för Okänd

När började vi med kräftskiva i Sverige?

Kort svar: Kräftskivor eller kräftkalas i augusti började hållas i Sverige i slutet av 1800-talet. Första belägget för ordet ”kräftkalas” är från 1875 och för ordet ”kräftskiva” är det från 1913.

Kräftor har funnits och ätits i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden, även om det då bara var något som inmundigades i de högre stånden. Kräftans genombrott i de bred folklagren lät vänta på sig till slutet av 1800-talet. Så här skriver författarna till boken Allt om Kräftor:

Det riktiga uppsvinget för kräftan kom i och med rationaliseringen inom jordbruket /…/ vilket ledde till att en hel del människor plötsligt stod utan gård och arbete. Några av dem började fiska på heltid. En bra marknad fanns i de växande städernas befolkningar.

Risken för utfiskning gjorde att myndigheterna i slutet började reglera fisket av kräftor och därmed började traditionen med kräftpremiär och därmed kräftskivor i augusti, där man äter kräftor och dricker starka drycker som öl och brännvin, växa fram.

Nordiska Museet

Sedan 1870-talet fanns det en tradition med kräftkalas eller kräftsupé under hösten. Från Öjebro i Östergötland berättas det i augusti 1875 om ett kräftkalas med 200 inbjudna som serverades ”400 tjog kräftor, kokta i 11 stora grytor /../ dessutom 250 helbuteljer öl, 50 flaskor vatten samt allehanda spirituosa” och i Dalpilen 1889 rapporteras det om att ”nästan i hvarje hem har man sitt lilla kräftkalas”. I tidningen Kalmar kunde man 11 september 1909 läsa:

Kräftan kan äfven begagnas till kräftkalas ute i det fria på vackra höstkvällar med mycket månsken, kulörta lyktor, unga damer och flirt.

Det var alltså under slutet av 1800-talet som traditionen med kräftkalas på sensommaren och tidig höst växte fram. Första gången som ordet ”kräftskiva” förekommer i text i Dagens Nyheter är den 7 augusti 1913 där det i ett referat från en tillställning i Stockholm går att läsa:

Det planeras högljutt för en ”kräftskiva” på kvällskröken.

Belägget från 1913 sticker ut då det inte finns några andra belägg för ordet ”kräftskiva” i tidningstext från 1910-talet överhuvudtaget. Det är första 1924 och de därefter följande åren som användandet av ordet ”kräftskiva” exploderar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Ordet används både om de privata och de offentliga tillställningar där det äts kräftor i augusti. Dessutom börjar man nu använda ordet i annonser för i annonser för musikskivor.

Under första halvan av 1900-talet är kräftskivor huvudsakligen något man går på restaurang för att avnjuta eller som anordnas hos mer välsituerade familjer.

Kräftskivor hos ”vanligt folk” förekom givetvis tidigare men det stora genomslaget kommer i och med att frysta kräftorna börjar importeras till Sverige i slutet av 1960-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-05, uppdaterad 2017-08-26)

Källor: 

Figaro 1885-08-21

Dalpilen 1889-08-16

Tidningen Kalmar 1909-09-11

Dagens Nyheter 1913-08-07

Hansson, Kjell-Åke (2003) Kräftor! Allt om kräftor – och lite dill . . .  Hansson & Lundvall Förlag

Saob uppslagsord: ”kräftskiva”

Profilbild för Okänd

När är det kräftpremiär 2025?

Kort svar: Något givet datum för kräftpremiären finns inte längre men traditionen säger att den bör förläggas till början av augusti – ex. den 7-8 augusti eller första onsdagen i augusti.

Att äta kräftor är något vi gjort i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden, initialt dock främst inom överklassen. Det var först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet spred sig traditionen att äta kräftor ner i de breda folklagren och runt 1920-talet hade begreppet kräftskiva etablerat sig ordentligt.

På grund av kräftpest och andra problem kring kräftorna i Sverige reglerades fisket tidsmässigt under nästa hela förra seklet. Det var inte tillåtet att fiska kräftor i Sverige förrän i början av augusti och således lades kräftpremiären då. Förbudet fanns kvar till 1994.

Eftersom lagen om kräftfiske togs bort i slutet av förra seklet är buden lite olika kring datumet för kräftpremiären numera. Nordiska Museet skriver:

1994 togs förbudet mot kräftfiske helt bort, men de flesta i vårt land väljer ändå att inleda kräftätandet i början av augusti.

Och i texten anger de 7 augusti som datum för kräftpremiär oavsett vilket år som avses. Christer Topelius skriver i boken En årsrunda:

En exakt dag för kräftpremiären är numer svår att slå fast, det pendlar lite ostadigt mellan 10 och 15 augusti.

I en genomgång av olika temadagar i boken 365 – Hela årets traditioner, folktro och nya temadagar skriver Lena Mellander Fogelberg

Den vanligaste dagen för kräftpremiär är 8 augusti eller första onsdagen i augusti.

Buden om när kräftpremiären bör hållas är alltså lite olika i olika böcker, men det som är gemensamt är att den ska förläggas till början (eller åtminstone de första veckorna) i augusti. Det är då man ser folk i lustiga hattar under kulörta lyktor smaskande kräftor med stark ost och vitt bröd till.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-15, uppdaterad 2023-08-04)

Källor:

Andersson, Kjell-Åke (2003) Allt om kräftor – och lite dill… Hansson & Lundvall Förlag.

Swahn, Jan-Öyvind ”Kräftpremiär” (2011-08-05) i Populär Historia

Kräftpremiären” på Nordiska Museet

Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Mellander Fogelberg, Lena (2013) 365 – Hela årets traditioner, folktro och nya temadagar Lind & Co

Profilbild för Okänd

Vem skrev ”kräftor kräva dessa drycker”?

Kort svar: Albert Engström

Under augusti månad hålls rader av kräftskivor i Sverige eftersom kräftpremiären (när man nu väljer att fira den) infaller. Till kräftorna dricks det också en hel del öl och, främst, brännvin i snapsform. Man skulle kunna säga att ”kräftor kräva dessa drycker”.

Att vi inte fick ett totalförbud mot rusdrycker är det många som tackar citatets upphovsman Albert Engström för. Det var Engström som 1922 gjorde den berömde affischen med sig själv pekandes på ett glas utropandes just ”Kräftor kräva dessa drycker. Du måste avstå från kräftor om du icke röstar NEJ den 27 augusti”

Bakgrunden till affischen var den folkomröstning som hölls i Sverige 1922 om rusdrycksförbud. Den allt starkare nykterhetsrörelsen ville införa ett liknande system som införts i USA 1920 med ett totalförbud mot alkohol. Därför drev man igenom att en rådgivande folkomröstning skulle hållas i frågan.

Ja-sidan hade nykterhetsrörelsen i ryggen medan nej-sidan var betydligt mer oorganiserad. Dock hade man författaren och konstnären Albert Engström. Så här skriver Grafik Antikvariat om affischen:

Affischen är ett självporträtt, Engströms mästerliga drag var att utnyttja kräfttiden till den mest slagkraftigaste propagandaaffischen i den svenska affischkonsten har blivit klassisk. Arvodet för affischen var 150 kr vilket motsvarade 33 liter brännvin eller två veckolöner för en arbetare. Engström hade stor förkärlek till brända och destillerade drycker, ett umgänge som inte var oproblematiskt och periodvis behövde han vila upp sig.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-05-08)

Källor: Svenska kräva dessa drycker – Aftonbladet

Profilbild för Okänd

Hur länge har vi ätit kräftor i Sverige?

Kort svar: Förmodligen har det ätits kräftor i Sverige sedan medeltiden, fast då bara inom överklassen. Kräftans genombrott i de bred folklagren kom i slutet av 1800-talet.

I augusti månad konsumeras det stor mängder kräftor i Sverige och till det dricks öl och brännvin. Tidningarna är fyllda med smaktest och recept. Kräftskivan är tillsammans med midsommar förmodligen den svenskaste av traditioner. Men hur länge har vi ätit kräftor i Sverige egentligen?

Mathistorikerna Edward Blom:

Under forntiden åt man allt som gick att äta. Bodde man vid kräftvatten så åt man självfallet kräftor. Bodde man vid kusten åt man ostron.

Med kristnandet på 1100-talet började man anse att kräftan var ett orent djur. Men den gjorde lite av en comeback som maträtt i Sverige någon gång under senmedeltiden. Så här skriver Nordiska Muséet:

Liksom många andra festseder togs det upp av de högre stånden. Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är dock i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562, där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop.

Dock fanns skepsisen mot kräftor hos vanligt folk kvar ända in på 1700-talet. Kräftor ansågs vara ”osund föda” och Carl von Linné avrådde folk från att äta dessa ”insekter”.

Det var främst i de högre klasserna som kräftorna förekom i matlagningen och då oftast som ingrediens i olika rätter – t.ex. kräftkorv, kräftbullar och kräftkaka. Och om de åts hela så kokades de i vin, vatten, salt och vinäger och åts varma. Så här skriver Swahn om synen på kräftor:

Kräftor, liksom svamp, räknades ”för herrskap”, inte för vanligt folk. Motviljan späddes på av Bibelns gammaltestamentliga förbud att äta ”djur som många fötter hava”. Men värre var att kräftorna sågs som asätare som livnärde sig på drunknades lik.

Kräftans genombrott i de bred folklagren lät vänta på sig till slutet av 1800-talet. Så här skriver författarna till boken Allt om Kräftor:

Det riktiga uppsvinget för kräftan kom i och med rationaliseringen inom jordbruket /…/ vilket ledde till att en hel del människor plötsligt stod utan gård och arbete. Några av dem började fiska på heltid. En bra marknad fanns i de växande städernas befolkningar.

Kräftfisket ökade markant under senare hälften av 1800-talet till följd av den ökade efterfrågan. Detta ledde i sin tur till stor oro från myndigheternas sida att kräftorna skulle försvinna p.g.a. det ökade fisket. Därför infördes successivt regleringar av när kräftfisket fick starta – i början av augusti var den tid på året som gällde.

Så egentligen är det bara i dryga hundra år som kräftor ätits i någon större utsträckning i Sverige. Och att det är just i början av augusti som de äts beror på myndighetsbeslut.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-08-09, uppdateras 2013-05-27)

Källor:

Andersson, Kjell-Åke (2003) Allt om kräftor – och lite dill… Hansson & Lundvall Förlag.

Swahn, Jan-Öyvind ”Kräftpremiär” (2011-08-05) i Populär Historia

Kräftpremiären” på Nordiska Museet